Hultbergets fornborg

Hembygdsvänner - detta är den enda kända fornborgen i Husby-Rekarne socken. Den har dock ingått i ett större försvarssystem efter den tidens viktiga vattenleder.

Frågan är då, vad är en fornborg? När och varför byggdes de?

Jo - forntida försvarsanläggningar.

Man räknar med att det i Sverige finns omkring 1000 fornborgar. Hälften av dem ligger i Mälarlandskapen. Största antalet i Sörmland ca 300, Uppland 140, Östergötland 125, Bohuslän 83, Västmanland 56, Halland 25-30, Västergötland ca 20, Värmland-Dalsland 20, Småland 25, Blekinge 6, Ångermanland-Medelpad ca 10, Skåne har ca 10 st nyupptäckta, de är bortodlade men genom flyg- fotografering har man kunnat upptäcka spåren efter dom.

Borgarna på Öland, 16 säkra och 3 osäkra förhistoriska anläggningar, skiljer sig markant från fastlandsborgarna. De är byggda i ringform av kalksten, ofta med husgrunder radiellt placerade på insidan.

Av Gotlands 68 borgar finns flera av Ölands-typ, men också andra typer. Den mest kända är Torsburgen med Skandinaviens längsta befästningsmur och som har en höjd på 5-6 m.

Man kan konstatera att koncentrationen är störst utmed sjöar och vattendrag, den tidens viktigaste kommunikationsleder. De är också mest förekommande i de rika järnåldersbygderna.

I våra grannländer finns också fornborgar, i Norge finns de i hela landet men mest i de östra delarna. Finland har ett 90-tal och på Åland finns 6 st.

Samtliga dessa är till placering, byggnadssätt och funktion mycket lika varandra.

De Baltiska staterna har också en hel del fornborgar.

När det gäller Danmark är situationen annorlunda. Bortsett från 4 borgar på Bornholm, saknas de helt. Däremot finns ju de välkända borgarna av Trelleborgstyp från Vikingatid.

Ytterst få fornborgar är arkeologiskt undersökta, så våra kunskaper är mycket begränsade. Det anses att de flesta började byggas under Romersk järnålder 0-400 eller Folkvandringstid 400-600. Några kan ha byggts även under vikingatid. Vissa forskare misstänker att några kan ha börjat byggas redan under bronsålder, vem vet? Dessa anläggningar bör då ha haft sin största betydelse som kultplatser.

Varför byggdes de? Som vanligt när det gäller forntiden så har vi inga säkra belägg för vad som egentligen hände i våra trakter. Vi vet att germanska stammar under 300-talet anfaller och försvagar det väst-Romerska riket, och i början av 400-talet besegras det av västgoterna. Därefter blir det mycket oroliga tider. De nordiska folkens möjlighet att upprätthålla sina tidigare handelsförbindelser med syd-europa försvåras.

Man kan misstänka att olika lokala hövdingar - 'småkungar' bekämpat varandra över hela skandinavien. Många forskare har också hävdat att det handlar om en långvarig maktkamp mellan Svear och Götar, och de stridigheterna kulminerade under den här tiden. Med tanke på att Danmark var det folkrikaste landet, saknar egna borgar och var det nordiska land som tidigast organiserades till ett enat rike, så kan man väl misstänka att de utgjorde det största hotet mot sina nordliga grannar.

Det har också funnits starka sjömakter vid finska viken-Estland och även söder därom, som troligen bedrivit sjöröveri och plundringståg mot sina grannar, samt tagit fångar till slavhandeln.

Detta sammantaget visar på behovet och varför man bemödade sig att bygga alla dessa borgar. Troligen är detta hot utifrån också orsaken till att en 'Svea-stat' växer fram.

De flesta fornborgar är byggda på bergshöjder så att man utnyttjat naturliga stup och branter, och kunnat begränsa murbyggandet. Troligen har dessa murar varit förstärkta med träpalissader av stående timmerstockar. Även timrade kistor och bröstvärn/torn kan ha förekommit, så man lättare kunde beskjuta angriparna.

Man brukar nämna två typer av borgar, tillflyktsborgarna för bygdens folk (kvinnor, barn och husdjur) när fara hotade - ofta avlägset belägna.

Den andra typen är bevakningsborgar eller farledsborgar nära vattenlederna - troligen använda som militära garnisoner. Min uppfattning är att många säkert varit en kombination av båda typerna.

Hultbergets fornborg är en av få som undersökts. Hösten 1976 och våren 1977 utförde Olle Lorin en förundersökning som gav både ett stort antal fynd och ny kunskap. Fosfatundersökningarna gav mycket höga värden både inom och utanför borgen. Tillsammans med kulturlager visar detta att borgen använts flitigt och under lång tid. C14-undersökningarna ger en trolig datering till 300-400-tal.

Ortnamnsforskningen gör också gällande att namn på -sten kan bindas till denna tid. Gården intill Hultberget heter Tandersten, vilket nog också varit namnet på försvarsanläggningen - Tandasten.

På den nordöstra sidan finns tydliga rester av terrasseringar, som varit bebyggda med många byggnader. Detta tyder på att här funnits en för tiden mycket stor samhällsbildning, som sysslat med handel, hantverk och kanske också viss industriell verksamhet. Det är också högst sannolikt att det funnits en hel del bebyggelse inne i borgen också. Detta gör att Hultberget skiljer sig i hög grad från andra borgar i Rekarnebygden.

Olle Lorin gjorde ett stort antal fynd i sin undersökning, bl.a vävtyngder, fragment av lerkärl, en del järnföremål, slaggbitar, lerkliningsstycken, skörbrända stenar samt ett stort antal brända och obrända ben. Det mest intressanta föremålet är ett järnföremål med skarp spets. Det har undersökts vid Rinmansskolans laboratorium i Eskilstuna. Den består av skiktat material, ett nickellegerat stål som växellagrats med mjukt kolstål (vikvällningsteknik). Med stor säkerhet är det en gravstickel, troligen den enda som påträffats i Sverige! Gravsticklar av nästan exakt samma utseende används än idag av gravörer.

Olle har också i sina uppsatser visat att det är mycket troligt att man haft signalsystem för att meddela sig och varna för fiendeangrepp. Det var med sk vårdkasar detta gjordes. På dagtid genom att framkalla kraftig rökutveckling och nattetid sågs eldskenen långa sträckor. Dessa vårdkaseplatser var på lämpliga höjder och påfallande ofta på fornborgarna. En dokumenterad sådan plats var på Hållsta-åsen, ovanför nuvarande badsjön. Med dessa signalsystem kunde man snabbt och effektivt få igång en mobilisering i tex Rekarnebygden när en fientlig flotta siktas i Mälaren. I Södermannalagens konungabalk kan man läsa: " Nu är det av nöden att man värjer sitt land för fiendehär och sätter ut vakter: Utvakt, Invakt och Byvakt." Utvakten kallades också "bötesvård - dvs vårdkasevaktare. Det var utvakterna som tände kasarna. De som var utsedda till soldater skyndade sig att bemanna ledungsskeppen, vid Husby-byn i vårt fall, medan övriga bönder, kvinnor och barn tog alla sina tillhörigheter och husdjur och sökte skydd vid borgarna, där de givetvis med vapen skulle göra allt för att försvara sig.

Om man tänker sig att man drar linjer mellan följande vårdkaseplatser: Hultberget - Hållsta-åsen - Skogstorpsborgen (sågen) - Kälbyravinen - Stenbyborgen - Ärnaberget - Holmberget - Ängsholmen, så förstår vi att det var ett effektivt sätt att varna och mobilisera befolkningen inåt bygderna.

Kom också ihåg att man tände ju alla kasar inom synhåll - så det dröjde inte länge förrän det brann i alla väderstreck!

Detta larmsystem fanns längs hela Mälaren, och från Ängsholmen såg man även över till Västerås-sidan, och tvärtom.....

Drar man linjer mellan borgar och kasplatser, sk siktlinjer, går de ibland över platser där kyrkor nu finns. Detta kan tyda på att gamla kultplatser också spelat en viss roll i sammanhanget. Detsamma torde gälla administrativa centra, alltså husbyar och tunaorter. Ortnamnen kan också berätta om bevakningssystemen, tex VARnäs udde vid Mälby i Jäders socken, VÅRDtornet på Sundbyåsen och ELDSberget i Jäders sn. Namn på -skäl kan tyda på att särskilda bevakningstorn också ingått i systemet.

Allt detta tyder på att en stark centralmakt med militär organisation funnits redan under romersk järnålder. Svearnas stat!

Hultberget ligger vid inloppet till den gamla forntida så viktiga vattenleden mot Lundby - Bårsten -Slytan - osv ända till Gripsholmsviken. Jag vill påminna om att det nuvarande vattenståndet skapades under 1800-talet. I två stora sjösänkningar av Hjälmarens vattenstånd på tillsammans nästan 2 meter (1,2 m 1882 och 0,7 m 1886). Innan dessa låg alltså stranden helt nära borgen alldeles intill den nuvarande vägen.

Eftersom vi är lyckligt lottade med många fina fornborgar i omgivningarna, vill jag gärna rekommendera er att upptäcka dom - och känna historiens vingslag.

Noterat av
Tommy Carlsson