I 1994 års årsskrift berättade
vi om hur en av våra skrivarstugor arbetat med Rosenforsparken, även
kallad Engelska parken, i Skogstorp. Detta ledde till att parken fick sin
tidigare historia framletad och nedteck-nad. Resultatet blev en skrift,
som hittills endast publicerats i ett fåtal exemplar och därför
inte kommit många till del. En sammanfattning av skriften finns att
läsa i 1994 års årsskrift.
Sedan dess har mycket hänt som
rör Rosenforsparken. Dåvarande Husby-Rekarne kommundelsnämnd
hade en landskapsarki-tekt projektanställd, för att göra
en ordentlig utredning om parkens dåvarande tillstånd och vad
som skulle kunna göras för att rusta upp den. Landskapsarkitekten
Per Höglund presenterade ett digert material. På kartor och i
skrift redogjorde han för hur man skulle kunna göra Rosenforsparken
till en attraktiv grön oas, ett strövområde med både
broar och sittplatser. Dessutom räknade han ut kostnaderna i detalj
för en upprustning. I materialet finns också framtida anvisningar
om parkens skötsel med.
Söndagen den 5 juni 1994 anordnade
Hembygdsföreningen tillsammans med kommundelsnämnden Rosenfor-sparkens
dag, för att visa parken och planerna för dess framtid. Ett stort
antal intresserade vandrade runt för att lära sig mera om parken
och höra Kjell Nordeman berätta om parken förr. Dessutom
medverkade Naturskyddsföreningen för att berätta om den intressanta
växtligheten. Landskapsarkitekten Per Höglund berättade om
vad som skulle göras i parken.
Efter att ha tagit del av Per Höglunds
utredning beslutade kommundelsnämnden i Husby-Rekarne att satsa ordentligt
för att göra området till ett attraktivt strövområde
och förhindra att det åter växer igen. Man satsade 250 000
kronor på ett första steg i parkens upprustning. Däri ingick
anläggandet av gångstigar, slyröjning, broar till öarna,
planerande av sittgrupper på olika ställen samt en ny badplats.
Sedan beslutet fattades i oktober 1994
började mycket hända i parken. Under Per Höglunds sakkunniga
ledning arbetade ett lag ALU-anställda med att bl a göra gångar
i ordning, det går numera att ta sig ut till öarna torrskodd.
Mycket sly röjdes bort, men man var mån om att spara den värdefulla
växtligheten. Man kunde snart skönja den vackra park som en dag
skulle bli resultatet. I februari 1995 kom bron på plats, som leder
ut till den största ön, där även en grillplats har iorningställts.
Så småningom började
man även göra något åt växthusruinerna. En av
dem byggdes upp i form av en pergola och täcktes av klängväxter.
Intill anlades en plantering för att visa de växter som funnits
i trädgården. Där finns även en kryddträdgård.
Rosor har planterats utmed växthusgrunden, och fler rabatter kommer
till allt eftersom.