1963, när jag var 13 år, fick jag min första hund, en sheltie. Denna underbara hund fick leva i 12 år och hon grundlade mitt aldrig sinande hundintresse.
Snart följdes hon av en berner sennen och en collie. De ställdes ut en del och jag tävlade lite i lydnad och i apellklass/spår. Collien blev 13½ år. 
Ytterligare två berner sennen och två grosser schweizer sennenhundar har funnits i familjen. Det var på den tiden barnen var små och hundarna fick arbeta en hel del med att dra egna och andras barn i skrindor och vintertid i slädar. De älskade att arbeta och var flera gånger med som klövjehundar på fjällvandringar.  Den ena grossern var först i Sverige med att bli godkänd tjänstehund och mentaltestkorad. Han var dessutom svensk champion. Han lämnade tre kullar efter sig. En kull var född i Norge och där blev en av valparna sedemera polishund.
Tyvärr blev ingen av sennenhundarna över 6 år och tankarna gick därför till att skaffa någon helt annan ras. Något litet, sunt och långlivat. Valet föll till slut på tibetansk spaniel. En tik införskaffades från kennel Zollis. ZOLLIS LI-BEL-LA. Hon fick en kull på två hanvalpar. När andra kullen planerats och tiken parats så ansökte jag om kennelnamn. Det var 1987. Tyvärr gick tiken tom och i stället inköptes en tibetansk spanielhane från kennel Haibas. HAIBAS ÅDI. Det var tänkt att han skulle användas till tiken men så blev det aldrig. Hon blev inte parad någon mer gång. Däremot levde hon i nästan 15 långa, friska år. Ådi blev 15½år.
Sen skedde det bästa av allt – EN WHIPPET INKÖPTES – från Monica Jonsson, kennel Accent. Det lilla underverket hette ACCENT´S JACK POT. ”Dusty” kallade vi vår valp, som totalt ändrade folks uppfattning om hur rasen whippet var. Det finns inte nog med superlativ att säga om den hunden. Dusty gillade inte utställningar men fick i alla fall ett cert. Sedan blev han godkänd på bevaknings och karaktärsprov och även godkänd på korningens mentaltest. Lydnad tävlade vi i många gånger men lyckades bara få två förstapris och en mängd andrapris.  Bättre hundras kan man inte ha !  Ändå dröjde det faktiskt tre år innan nästa whippet kom. Det var ACCENT´S KEEN KEVIN. ”Turbo” blev han kallad. Även han har godkänt bevaknings och karaktärsprov och är svensk champion. Knappt 1½ år efter Turbos ankomst förbarmade vi oss över Turbos kullbror, ACCENT´S KINDELY KERNEL, som vandrat runt i fyra olika hem och skulle skjutas!
”Sigge” kallas han och efter en tid fungerade han bra hos oss och har naturligtvis fått stanna. Hans stora passion i livet är lure coursing och han har tävlat flera gånger. Han lyckades trots sin tråkiga barndom få godkänt karaktärsprov utan svårigheter. Han är en mycket trevlig hund och älskar sin husse över allt annat på jorden. Han får ofta följa med husse i långtradaren och då njuter han i fulla drag. 
Tanken på att skaffa en tik har naturligtvis funnits länge och i febr. –98 kom hon – den hett efterlängtade. PLAY A WHILE PEARL JAM från Henrik Härling. Hon blev kallad ”Jemmi” och är bara så underbar som en hund kan vara. Hon har CK från utställning och har tävlat i lure coursing flera gånger. Hon har genomgått karaktärsprov och MH-test.
Sommaren år 2000 parades Play A While Pearl Jam med Accent´s Keen Kevin och dom fick en kull på sex valpar. Två av valparna har fått stanna hos oss.
BELARA MISSION OF MERCY ”Muscot” som är en blåbrindle hane. Han var minst i kullen och blev ganska snart husses favorit, så det var inte tal om att sälja honom, trots att vi inte tänkt behålla någon hane. Däremot hade vi tidigt bestämt oss för att behålla en tik och det blev den mörkt brindlade BELARA DARK FADE ”Fejdi”.
Nyaste tillskottet i familjen är BELARA MAMA'S PEARL "Nova". Hon kommer från "Jemmis" andra kull.