Det var en omgång i västsvenskas seriespel inomhus. Denna gången var det dags att åka till Oslo för att spela EB i den berömda bunkern. Årtalet minns jag inte exakt…det var väl ungefär vid 96-97.
Denna omgången var det alltså EB som stod på programmet. Inte vilken EB som helst heller…utan ett eget gjort underlag…i övrigt var det vanliga EB-banor. Förutom blixten då…som det inte gick att slå rakt på…eftersom nacken var felvinklad! Banorna är belägna i en bunker…ca 120 trappsteg rätt ner i ett berg!
Med en luffuktighet på ja…en jävla massa…det rann vatten längs bergväggarna…och de stora värmefläktarna blåste runt det damm som fanns där nere. Själva bunkern där banorna låg var 10 meter bred och 60 meter lång.
Jag gjorde något år innan denna omgången också en kul grej där…jag gick 24. MEN…jag hade en sjua på musajäveln! Bana 11 tror jag det va…*suck*…alltså 17 spik…men ändå 24…jaja…så kan det bli.
Denna omgång var Stråken, Pastorn, Nizze, Samen och jag med…det var någon mer med men det minns jag inte vem det va. Vi spelade på som vanligt…tog väl några poäng…tror jag…och efter lördagens spel var det dags för lite kortspel. Jag måste ju berätta hur våran logi var. Vi sov i våningen ovanför banorna…alltså i bunkern…fast BARA 100 trappsteg ner. Där fanns det en massa sängar…det var trevåningssängar á la tågkupé. Även den salen var 10 meter ggr 60 meter…vi valde ut några sängar i mitten ungefär…jag tog en nereslaf. Vem fan vill klättra upp några våningar för att sova? Det är ju farligt!
I alla fall så efter att vi hade käkat på lördag kväll så gick vi ner till rummet där banorna låg och började spela Chicago. Vi var 4 st…jag, Stråken och Samen….och nån mer…minns inte vem. Det blev en och annan öl, en och annan grogg kanske…till slut så var drickan slut och klockan var väldigt mycket…nånstans mellan två och fyra…har ingen riktig koll på det! Vi var rejält sletna…vi pallrade oss upp en våning till vårat härliga "sovrum"…där låg redan några lag och snarkade. Vi gick och la oss. Jag låg längst ner…ovanför mig låg Stråken. Bredvid, raden intill låg Pastorn längst ner…och Nizze låg också långt ner tror jag. Jag somnade lätt utan problem. Mitt i min skönhetssömn så vaknar jag av att det dunsar till…vad fan var det tänkte jag…eftersom det hela tiden lyste nere i bunkern så tittade jag runt lite…jag såg inget. Men helt plötsligt ser jag Stråken, fortfarande liggandes i sin sovsäck, ligga på golvet precis nedanför min säng! Han satte sig upp…tittade rakt fram…fortfarande i sin sovsäck…och så sa han "Pass!"…sedan la han sig ner på golvet igen…och somnade med en gång! Han hade alltså…liggandes i sin sovsäck…ramlat ner ifrån andra våningen…utan att vakna! Dessutom landade han med ryggen neråt…ajajaj!!
På morgonen vaknade jag till av att någon muttrade och svor lite…då såg jag Stråken pallra sig upp i sin säng igen…till synes oskadd. Jag frågade honom om han hade ont när vi käkade frukost…men han hade väl bara lite ont i en axel…är man lite på lyset så klarar man ju sig ofta rätt så bra. Vi frågade om han hade dåliga kort eftersom han "Passade!" i Chicagon som han spelade i sömnen. Än idag pratar vi om denna händelse och det är något man aldrig glömmer!