1. Inledning*

2. Utgångspunkter för undersökningen*

3. Precisering av frågeställningen*

4. Resultaten*

5. Diskussion*

Vi har på sommarkursen statistisk analys 1 - STE010, för statistiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgsuniversitet analyserat 1998 års ungdomsundersökning "70-talisternas värderingar" vilken har utförts sedan 1989 av Institutet för Framtidsstudier. Syftet med analysen är att besvara de 18 frågorna under kapitel 4 och utöka kunskaperna i detta ämne. Samtidigt lär man sig att bearbeta en enkät, sammanställa svaren i en rapport och får en känsla av grupparbete. Behandling av programmet SPSS ingår som en viktigt del i arbetet.

Finansiärer av undersökningen har varit Institutet för Framtidsstudier och de har finansierat undersökningen med skattemedel. Finansiering av analysen gjorde vi med våra studiemedel.

2. Utgångspunkter för undersökningen

Ungdomsundersökningen under namn "70–talisternas värderingar" är ett försök att ta reda på vilka åsikter ungdomar har när det gäller frågor om livssituationen, arbete, samhälle, politik, kultur, media, internationella förhållanden och en del andra frågor. Det är de som kommer att ta hand om vårt samhälle inom kort så undersökningen kan visa i vilken riktning Sverige kan komma att utvecklas och vilka frågor som kommer att behandlas med mer engagemang i framtiden.

För att förutse de trenderna har enkäten en stor betydelse och behöver tas på största allvar.

3. Precisering av frågeställningen

Ungdomsundersökningen "70–talisternas värderingar" ingår som bearbetning och analys av enkätundersökning i projektarbete för kursen Ekonomisk-statistik analys I, vt1999.

I projektarbetet fick vi 18 konkreta frågor som vi besvarade direkt eller med hjälp av diagram och tabeller. Det är viktig att nämna direkt i början att felaktiga data har filtrerats bort. Enklare sagt frågorna som var felaktigt besvarade eller inte alls besvarade tags bort och analysen gjordes med resterande svar. Man förutsätter av felaktiga data sprids jämnt i resten av populationen.

Populationen i undersökningen är gymnasieungdomar i avgångsklasser dvs. killar och tjejer födda 1979 och 1980.

4. Resultaten

Analysen av undersökningen med tillhörande tabeller, diagram och sammanhållande text presenteras i följande kapitel.

4.1  Frågorna

Frågorna som ingår i analysen presenteras nedan med tillhörande svar och kommentar.

4.1.1 Hur många elever har medverkat i undersökningen? Hur är könsfördelningen?

I den senaste ungdomsundersökningen "70–talisternas värderingar" som gjordes 1998 var det 985 stycken elever som deltog. Det var gymnasieungdomar i avgångsklasser som medverkade med ett svagt övertag av killar. Det medverkande elevernas könfördelning var 51 % killar och 49 % tjejer.

4.1.2 Hur stora andelar går på yrkesinriktad- resp teoretiskt inriktad linje?

För att göra undersökningen så representativ som möjligt gjordes den i flera kommuner och omfattade elever med olika inriktningar. Andelen elever som tillhör yrkesinriktad- respektive teoretiskt inriktad linje visas i följande diagram.

4.1.3  Hur många elever har medverkat från respektive kommun i undersökningen?

Antal elever som medverkade varierade från kommun till kommun och bäst bild av fördelningen får man från följande diagram.

4.1.4  Hur stor andel av elvorna är ej födda i Sverige?

När man ser på enkäten ser man tydligt att på olika frågor får man olika svar beroende på vilken kommun man observerar Svaren varierar också med elevernas ursprung. Av hela urvalsgruppen var det 7,8 % som ej var födda i Sverige. Diagrammet under visar detta tydligare.

4.1.5  Hur stor andel av eleverna har föräldrar med högskoleutbildning?

Gymnasieungdomars idéer påverkas av föräldrarna i mer eller mindre utsträckning. Det är ingen regel men det brukar vara så att föräldrar med högskoleutbildning påverkar sina barn mer. Följande tabell visar andelen elever som har föräldrar med högskoleutbildning.

4.1.6  Hur många vill studera minst 3 år på universitet/högskola efter gymnasiet?

Eftersom enkäten gjordes med gymnasieungdomar i avgångsklasser hade de flesta redan bestämt sig för vad de skulle göra efter skolan. En hel del vill gärna fortsätta läsa på högskola eller universitet. De som vill läsa efter gymnasiet redovisas i följande diagram.

	Frekvens	Procent
Studera vidare	409	41,5
Andra former	558	56,6
Vet ej	18	1,8
Total	985	100,

4.1.7Hur stor andel av samtliga elever i undersökningen har tänkt läsa ekonomi?

Ämnen som ekonomi är oftast rätt omtyckta bland elever som tänker fortsätta läsa på högskola eller universitet. Till sånt påstående kom man i föregående enkäter och till liknande resultat kom man i ´98 års undersökningen.

4.1.8  Hur många av de som tänkt läsa ekonomi vill helst bli företagsledare?

Företagsledare låter tilldragande men ändå avskräckande detta reflekteras i följande tabell.

4.1.9  Vilka är de tre mest populära jobben?

Det är inte bara civilingenjör som är omtyckt. Eleverna väljer olika yrken som tänkbara framtids alternativ på arbetsmarknaden, ´98 års favoriter var:

Yrke Procent

Civilingenjör 7,6

Programmerare 4,6

Företagsledare 3,9

Jurist 3,8

Polis 4,4

4.1.10  Är det någon skillnad mellan könen i inställningen till vilket som är viktigast, hög lön eller intressant arbete?

Val av utbildningen påverkar också inkomster när man börjar jobba. Det är klart att då framkommer frågan : Vilket som är viktigast, hög lön eller intressant arbete? Svaret på denna frågan är rätt intressant men ännu mer intressant är att det finns skillnad mellan könen i inställning.

Antal Rad% Kol%	Män	Kvinnor	Rad tot. Kol%
Intressant arbete	96 st 52,2% 19,6%	88 st 47,8 % 18,7 %	184 st 19,1%
Pengar	202 st 59,6% 41,1%	137 st 40,4 % 29,1 %	339 st 35,3%

4.1.11  Ange namnet på den kommun du skall studera.

Nacka kommun valdes slumpmässigt att bli den utav kommunerna som ska ingå i den fortsattta undersökningen. I förhållande till de andra kommunerna hade Nacka en del svar som var karaktäristiska för egen kommun.

4.1.12  Hur stor andel av alla elever i undersökningen kommer från "din" kommun?

Om man bara tittar på de elever som kommer från Nacka kommun, utgör de i förhållande till hela urvalsgruppen 13,3%.

4.1.13  Ange de tre samhällsfrågor som prioriteras högst i "din" kommun.

Det är inte så konstigt att det finns en del samhällsfrågor som är mer intressanta i Nacka kommun än i de övriga kommunerna. Gymnasieungdomar från Nacka i avgångsklasser har kommit i kontakt med såna frågor oftare än övriga jämnåriga från andra kommuner, så att de prioriterar följande frågor oftare.

Samhällsfråga Procent

Arbetslösheten 18,9

Utbildning 11,7

Miljöfrågor 13,6

4.1.14  Vad tänker elverna på i första hand när de hör "Europa"?

Sverige är en del utav Europa. Det är det ingen tvekan om men själva ordet "Europa" tolkas på olika sätt i olika delar av Sverige. När man säger ordet "Europa" till gymnasieungdomar i Nacka så är det följande associationer som de har till detta ord.

Association Procent

EU 37,2

Framtiden 12,6

Kultur 11,6

Hemvist 10,2

Byråkrati 10,2

4.1.15  Hur tycker ungdomarna att mediernas bild av ungdomar stämmer med verkligheten?

Media och påverkan av media kan ses som allvarligast problem i de länderna som inte har utvecklat demokrati tillräckligt; med media kan man till och med börja krig. Sverige har inte så stora problem med media men utan tvekan lämnar den djupa spår i människans tänkande. I enkäten finns en del frågor om media och om medias bild av ungdomar stämmer med verkligheten. Ungdomar från Nacka kommun hade följande inställning, vilken stämmer väl överens med hela urvalspopulationens.

4.1.16  Hur många har vapen med sig när de går ut på kvällarna?

Sverige betraktas som ett av de säkraste länderna men är det verkligen så?

Ungdomarna, under de senaste åren, har en tendens att allt oftare ha med sig vapen när de går ut på kvällarna. Det är inte så tydligt i Nacka kommun eftersom bara 3 % av ungdomar bär med sig något slags vapen på kvällarna någon gång eller ofta.

4.1.17  Vad anser ungdomarna att det största hotet mot världen kommer utgöras av på 2000-talet?

Säkerhet kan betraktas från flera synvinklar och 2000-talet kommer med flera hot. Den största hotet mot världen på 2000-talet enligt Nackaungdomarna kommer att vara miljöförstöringen.

4.1.18  Hur ser ungdomarna på sin egen framtid resp. samhällets framtid?

När man tittar på alla hot, ser framtiden inte så ljust ut. Trots detta är det optimismen som strålar när ungdomarna från Nacka tittar på sin framtid. Samhällets framtid ser inte likadan ut; den är inte ljus, men inte heller helt svart.

5. Diskussion

Gymnasieungdomar i avgångsklasser brukar ses som oseriösa så att man måste betrakta resultaten men en smula försiktighet. Detta framgår ännu tydligare när man på några enkla frågor hittar en del svar som inte stämmer med verkligheten. Problemet kan lösas med att "filtrera" bort de eleverna och betrakta resterande svar som seriösa.

Sådant filtrering tillåter att man kan komma på en del slutsatser. De slutsatserna anses vara generella men i bakhuvudet måste man hela tiden veta att man gjorde undersökningen i endast 9 kommuner. Detta betyder att ungdomar från Jokkmokk inte nödvändigtvis tänker på absolut samma sätt.

Jokkmokk kan vara en kommun som avviker från genomsnittet åt det ena hållet men någon annan kommun kommer att avvika åt andra hållet så att generellt för hela Sverige kan undersökningen ge ett "tillfredsställande" resultat.

Faktumet att det är åttonde undersökningen innebär att man har nytta av de föregående undersökningarna så att man lättare kan tolka och med mer säkerhet generalisera resultaten. Samtidigt kan man följa förändringarna i ungdomarnas åsikter på olika punkter.