![]() Referat från första SM-tävlingenFinalen i SM i kortvågslyssning, som startade den 31 november och som pågått en vecka avgjordes tisdagen den 12 januari. DX-ing som ju är en mycket populär hobby och dess utövare kan sitta hela nätterna igenom för att leta efter rariteter. Finalen blev tyvärr ett stort fiasko, en god idé bortfuskad genom bristande organisation. Det var visserligen det första SM:et men många av tabbarna var ur tävlingssynpunkt rent oförlåtliga. Tio finalister hade kvalificerat sig till slutomgången i Medborgarhusets lilla sal, där lika många standardapparater fanns uppställda. Till varje tävlande lottades en apparat ut, som han placerade sig framför. Tävlingsledaren förfogade över en speciell mottagare och plockade på den in vissa kortvågsstationer, som det sedan gällde att fortatst möjligt få tag på för de tävlande. Genom en speciell koppling kunde ledaren sedan avlyssna om det var rätt station, när någon anmälde att han fångat det aktuella bytet. Många i publiken lämnade lokalen innan tävlingen var avgjord, irriterade över den tid det tog att kontrollera alla tävlandes resultat. Endast fem stationer skulle avlyssnas, men det tog ändå två timmar innan SM-segraren var korad. Åskådarna i åldern 10-60 år blandade sig ivrigt i domarbesluten, juryn verkade påtaligt vacklande och följde allt för gärna tävlingsledraens förslag. Tips till nästa års arrangörer: räkna inte poäng för mer än de fem första i varje omgång. Med nuvarande tekniska kontrollsystem, tar det annars för lång tid innan den är avgjord. Minska gärna antalet finalister, det bör även finnas en kontrollant för varje tävlande som kan avgöra om den avlyssnade stationen är identisk med tävlingsledarens. De avlyssnade stationerna var Jerusalem, Kairo, Kairo med europeiskt program, Monte Carlo och Ankara. Första pristagare belv André Thomasson, Södertälje som vann en resa till Rom, följd av Roland Wikström, Hudiksvall samt Stig Dahlberg, Luleå (1955) |
||
|
||
|