SM-referat
Jag som aldrig tidigare varit på Gålö blev verkligen positivt mottagen av Moder Natur. Solen sken från en klarblå himmel och lyste upp höstens vackra färger, och att sen vår stuga låg högt upp med utsikt över havet gjorde inte saken sämre.
Nåja, det var inte för att beundra den vackra hösten som vi kommit till Gålö, utan för att DX-a. Därför var uppackningen snart igång och det dröjde inte länge förrän den första antennen drogs ut. Jag för min del satsade på 2 st., en i riktningen mot Asien och en mot LA, båda c:a 100 meter långa. De andra i sällskapet hade mer an- tenntråd och därför både längre och fler antenner, bl.a. kom ett par rombantenner upp.
Då skulle allt vara klappat och klart, så när som på en frekvensräknare som jag skulle låna. Det var en helt ny och oprövad räknare från MIRAMO i Tyskland. Detta visade sig vara olyckligt och vi kunde inte lista ut monteringen i tid. Det blev till att klara sig utan frekvensräknare under kvällen, och samlingen av grå hårstrån ökade betydligt.
Så blev då klockan 20.00 och enligt det röda li1la extrapappret, skulle vi för säkerhets skull kolla ifall Voice of Iran sände engelska denna tid (trots uppgift om motsatsen). Det gjorde man med goda styrkor på 9022 kHz, dock gjorde en urbota dålig modulation livet surt för oss.
En kopp kaffe smakade fint medan vi väntade på att klockan skulle bli 21.30. Hur det nu än var, så gick tiden pinsamt fort utan att jag lyckades finna 9730 kHz på min Trio, och jag kände hur de grå hårstråna förökade sig som salmonellabakterier. Men så 21.29 kom Uganda BC in. En aning stört och även dessa med dålig modulering. Jag undrar om SM-generalen planerat detta???
De grå hårstråna ökade lavinartat en halv timme senare, när jag förtvivlat letade efter Voice of Spain på 6100 kHz. När halva programmet hade gått lyckades jag komma rätt och hörbarheten var hyfsad.
22.30 var det dags för Voice of Free China och jag hade turen att komma direkt på 9600 kHz, där man hördes bra i början och slutet av programmet. Under mitten av programmet lyckades ett envist brummande förstöra nästan alla möjligheter till god hörbarhet.
Så var det dags för reprisen av Voice of Spain och denna gång var jag bättre med. På 9505 kHz gick man hyfsat medan 6100 var klart lysande.
Så var då den 1:a SM-dagen till ända och vi återupptog arbetet med frekvensräknaren. Till lycka för mig (och för er; ni slipper läsa mer om min hårfärg) så lyckades vi montera in den. Sömn var inte att tänka på, utan nymodigheten måste testas, men bädden kallade så småningom.
Lördagen bjöd på strålande höstväder som avnjöts tillsamman med morgonkaffet. En första mangling av banden ute i bilen gav till resultat att några scouter som var ute på orientering undrade om jag var riktigt klok. De kom förbi när jag gick igenom bandet från Iran!
Vi hann åka till Dalarö för proviantering och middagsätning innan klockan blev 15.30 och Radio Veritas skulle inleda lördagens SM-program. På 11955 kHz gick man ypperligt. Det var bara en nackdel: man sände nästan bara nyheter och det var kris med programdetaljerna.
R. Singapore kl. 16.00 gick bra på 5052 kHz och ett trevligt program med mycket musik spelades in.
Sedan kom det första svåra provet. R. Jordan var på tur. 9560 kHz var den mest sannolika frekvensen, men det lät inget vidare. Men eftersom det var en halvtimme vi skulle lyssna, lät jag bandspelaren gå i förhoppningen att det skulle dyka upp något. Och se, under sista kvarten kom det upp musik.
Voice of Nigeria gav oss ingen suck av en chans. Båda angivna frekvenserna var täckta av andra, i det här sammanhanget, mindre intressanta stationer.
R. Canada International, som inledde kvällspasset, satte nog myror i huvudet på många, På 16 och 19 mb. lyckades man koppla fel och körde ut ett franskt px. I ren desperation växlade jag över till 7130 kHz och se där var engelskan, och jag tyckte jag varit smart. Dock blev min näsa rätt lång när jag sedan fick höra att man upptäckt sitt misstag efter ett tag, och kört ut det engelska px-et. Dessutom hördes man mycket bättre på de högre frekvenserna.
Det blev dags för SM:s definitivt lättaste station kl. 21.30, det var Deutschlandfunk. Samtidigt sändes reprisen av RCI:s program och jag pendlade mellan DLF och RCI, bara för att slippa mangla så mycket, och det lyckades.
Kl. 22.00 skulle R. Aparecida höras, och på 9635 kHz hördes man svagt i 4 min. innan R. Portugal 1a beslag på frekvensen.
R. Minería var inte trevligare. På de tre "möjliga" frekvenserna hördes två störsändare och DW:s portugisiska sändning till Brasilien.
Söndagen och därmed sista SM-dagen började, och R. Timbira do Maranhao var först ut. Före tävlingstiden och 7 min. in på denna hördes man på 4975 kHz. Under denna tid hann man spela 2 skivor och ha ett reklampass. Därefter kom en ton och lade sig över, och man sände avundsjuka tankar till Drake-ägarna som med "notchen" plockade bort tonen. Dessa lyckades bl.a. uppfatta ABBA med "Dancing Queen".
La Voz de las Fuerzas Armadas var nästa station på tur, och ända fram til1 bandmanglingen trodde jag att jag hade någon programpunkt, men det var tji. Detta var tråkigt, då stationen hade producerat ett speciellt program på engelska enkom för 5M. Så var det slut på söndagsmorgonens pass och sängen kal1ade.
Uppe med tuppen (nåja kl. 10) var vi. Efter frukosten plockade vi ner LA-antennerna då dessa inte behövdes mer. R. Afghanistan skulle plockas in på 15195 kl. 12.00. Problemet var att det i olika tidningar meddelats att bytt frekvens för sin tyska sändning till 15365 kHz, och det stämde, så stationen blir nog struken.
Voice of Free Korea gick på 11860 kHz och jag trodde att jag inte skulle behöva mangla dem ända tills skrivbordslampan trillade av pinn. Jag fick använda all min uppmärksamhet åt lampan ett tag, men som tur var så snurrade bandet.
SM:s sista station var Israel Broadcasting Authority och på 111655 kHz gick man finfint. Även på 19 mb. hördes man. Därefter var det bara att plocka ned Asien-antennen, packa ihop och städa.
Sedan började problemen. Bilen gick inte igång, och efter bogserhjälp gick den hackigt. Nåja det var bara att köra. Det smattrade och hade sig ifrån motorn och alla fotgängare tittade förvånat och undrande på mig där jag drog fram i modiga 70 knyck. Allt gick bra (?) tills någon km efter Norrtull där kärran lade av, mitt i söndagsrusningen!!!
Nåja, med hjälp av en god vän kom jag hem så småningom, och vad det var för fel på bilen tänker jag inte tala om för någon. Ni får använda er fantasi. Däremot tänker jag tala om att jag för min del är mycket nöjd med mitt första fullföljda SM. Om jag sen är det när resultatlistan kommer, det är en annan sak. Vill till sist framföra ett täck till tävlingsledningen inom MRS (läs Per Ericsson) för ett bra och välplanerat SM, och jag hoppas att resultaten inte dröjer alltför länge.
Hämta EA-referatet som en PDF-fil.
(Till Internet och enspalt av Erik Johansson)