Vi har 2 utomhuskaniner. Vi är informerade om att de är dvärgkaniner, men om så är fallet så har de ätit till sig. Den grå/svarta heter Felix (Daniels kanin) och är pappa till den vita som heter Helmer (Josefines kanin). Vintertid handlar det mest om att sköta om kaninerna och emellanåt gosa med dem, men under sommartid så tas de ut och får gå i koppel eller sitta i famnen under äppelträdet och gosa.

Nu lite generellt info:

Kaniner mår bra av att vara ute - även på vintern. Buren ska då stå på ben och vara dragfri, dvs ha tre täta väggar, men behöver inte isoleras. Den ska ha ett bra tak, som håller tätt och sticker ut på framsidan. Dörren kläs med fyrkantnät och bör vetta mot en husvägg eller liknande, så att inte nordanvinden kan blåsa rakt in. På burbotten kan man ha ett lager tidningspapper eller kutterspån (köps billigt från brädgårdar i storpack) och ovanpå det halm.

Sommartid kan kaninen bo i en betesbur direkt på marken. Betesburen ska ha en vindskyddad del och ett tak som ger skugga och regnskydd. Utomhusburen rengörs varje vecka.

Om du väljer att ha kaninen utomhus på vintern, så tänk på att den då har kroppstermostaten inställd på "kallt" och inte mår så bra av att komma in i rumsvärmen.

Kaninen ska alltid ha tillgång till friskt vatten och hö samt en saltsten. Utekaninen ges vintertid ljummet vatten morgon och kväll. Som kraftfoder kan man ge kaninpellets, eller en blandning av t ex kaninpellets, havre, torkade vetergroddar och torkade morötter. För mycket kraftfoder kan ge dåliga magar och kraftiga kaniner. För en vuxen dvärgvädur brukar ca 1 dl/dag vara lagom. Ungarna ska ha fri tillgång på kraftfoder.

Se till att ha en kraftig tung skål att lägga maten i eftersom (i allafall våra kaniner) tycker om att bolla och leka med saker och när de hade lättare skålar så spred de ut all mat över hela buren istället för att ha det i matskålen.

Sommartid ger du kaninen dessutom grönfoder, t ex maskrosblad. Kaniner har känsliga magar och det första gröna på våren är frestande farligt. Ta det försiktigt i början. Morötter och morotsblast är också bra mat. Var lite sparsammare med äpplen och kålväxter, våra kaniner kan ex inte äta vitkål – då mår de dåligt. Trädgrenar är mycket bra, så att kaninen får möjlighet att gnaga ordentligt.

Kaniner tycker inte om att flytta, så när du kommer hem med din nya kanin behöver den mycket lugn och ro första dagen.Sedan blir en lagom blandning av sällskap och lugn bäst för kaninen. Tala lugnt med kaninen, stryk den och håll den i knäet, så att den får lära känna dig, sedan blir den mycket tillgiven och försöker nästan hoppa ut till dig när du öppnar buren för att ge mat eller vatten. Kaniner är renliga djur och de flesta har ett speciellt toaletthörn i buren.

Kaninernas klor behöver klippas ett par gånger om år om den inte springer fritt och får gräva. Klipp klon några mm från den röda pulpan så att det inte börjar att blöda och får ont. Det är lättare att se pulpan på en ljus än en mörk klo. Sätt kaninen i knät eller på ett bord, hål sedan ett stadigt grepp runt tassen så att inte kaninen kan rycka ock skada klon. Ta hjälp av någon som håller i kaninen i början, så går det lättare. Tänk på att detta är som att klippa dina naglar och du gör inte alls illa kaninen.

Det brukar inte vara några problem att vänja kaninen vid en sele, våra kaninen tycker mycket om att vara ute och hoppa, men det är kaninen som bestämmer takten – inte du. Man får prova sig fram vilken sele som passar bäst, vi har en kattsele på kroppen, men kopplet är ett tunt hundsele i metall, eftersom vår ena kanin gnager på allt och då gärna ville gnaga sönder selet (förstörde 2 stycken innan vi skaffade detta). Tänk på att öglan där man fäster kopplet ska sitta längst bak på ryggen och inte vid halsen.

En länk om mycket om de flesta olika djur:

http://www.blickfanget.se/djurtorget/husdjur/index.htm