DOKUMENT om de som klarar 2000-krisen
Med en Kalashnikov, eget vatten, stearinljus, kakelugnar för värmen och matkällaren på lantstället fylld med konserver tänker Jan Freese, Sveriges mesta 2000-varnare, vänta in övergången till nästa årtusende.
I snart ett decennium har Freese, tidigare chef för Datainspektionen och Post- och Telestyrelsen, varnat för allvarliga samhällskonsekvenser om inte datasystemen anpassas till det nya årtusendet.
Det är idag drygt 700 dagar kvar till nyårsafton 1999. Världen över arbetar mängder av programmerare i industrier, banker, på myndigheter, sjukhus och inom militären med att korrigera produktionssystem, valuta- och socialförsäkringssystem, medicinsk utrustning och vapensystem så att de läser datum som år 2000 och inte tror det är 1900.
Storföretagen med finans och försäkring i spetsen, ligger bäst till. Arne Mårtensson, Handelsbanken och Håkan Mogren, Astra behöver troligen inte dela källare med Freese 31 december 1999.
”Det ser hyfsat ut i bankvärlden, även om det inte finns någon anledning att ropa hej än”, säger Jan Hedqvist, handläggare på Finansinspektionen.
5,6 miljarder dollar satsar den svenska finanssektorn på IT mellan 1996 och 1999, enligt analysföretaget IDC. För säkerhets skull funderar flera försäkringsbolag på att införa en 2000-klausul som garderar företagen mot eventuella skador.
Många bank- och försäkringsbolag körde igång sina 2000-projekt flera år innan VD:arna på andra företag ens hört talas om problemet.
”Vi har ju redan nu business som går långt in på 2000-talet, och frågan har stått länge på agendan”, säger Mariana Burenstam-Linder, Trygg-Hansas IT-chef som nu också blir IT-chef i nya S-E-Bankskoncernen. ”IT-frågorna är ofta uppe på bordet i koncernledning och styrelse. Och varje medarbetare vet att så fort datorn står still förlorar vi kunder.”
S-E-Banken och Trygg-Hansa har beslutat skjuta på integreringen av sina IT-system till dess 2000-projekten är klara.
Även Handelsbanken, som nu räknar med att gå i mål med sitt anpassningsjobb tidigare än beräknat, har haft 2000-frågan på dagordningen i många år. När t ex inlåningssystemet byggdes om 1994 justerades det samtidigt för det nya millenniet.
Om åtta månader börjar Handelsbanken sluttesta de flesta affärskritiska systemen. Först ut är bl a korthantering, betalsystem, valuta- och aktiehandel.
Sin småsnåla tradition trogen har Handelsbanken inte tillsatt någon stor, dyr 2000-grupp, utan har lagt ut jobbet på olika håll i organisationen. Slutnotan för bankens och uppköpta Statshypoteks ca 450 datasystem med 30 miljoner rader kod hamnar över 100 Mkr. Mer precisa siffror än så vill banken inte lämna ut.
”Kostnaderna blir mindre än hälften jämfört med vår preliminära kalkyl, som vi byggde på konsultfirman Gartner Groups snittkostnad på 7 kr per programrad. När vi började gå igenom systemparken visade det sig att det fanns ytterst lite kvar från 70-talet, och det är de gamla systemen som kräver mest åtgärder”, säger Britt Hockman, 2000-ansvarig på Handelsbanken. Bara 4 procent av systemen är från 70-talet, hela 64 procent från 90-talet.
I andra branscher är bilden mer splittrad. Tillverkande företag flaggade för större problem vid den enkät Industriförbundet gjorde för ett år sedan. Statskontorets kartläggning visar på allvarliga brister i den offentliga sektorn.
”Jag är oroligare idag än för ett år sedan. Det finns flera, stora börsnoterade företag som är mycket sent ute. 2000-anpassningen blir sannolikt en tung fråga på flera av de interna revisions-PM som skickas till styrelser och företagsledningar”, säger Lars Dykert, KPMG Bohlins.
Klart är att varken företag eller myndigheter hinner allt – det gäller att välja det viktigaste. Det gäller också att se över kopplingar till underleverantöreoch kunder. I Sverige finns en mer långtgående integrering mellan privat och offentlig sektor än i något annat land. Företag och myndigheter lämnar uppgifter kors och tvärs mellan systemen.
Tekniskt sett är 2000-problemet rätt enkelt att åtgärda. Det är mängden system och tidsbristen som kan göra 31 december 1999 till en skräcknatt. Defekten finns både i vanliga ekonomisystem och i det som databranschen kallar inbäddade system, alltså chips som finns i allt från hissar och EKG-apparatur till stridsflygplan.
I januari 1997 drog Astra igång sitt 2000-projekt, kallat Prepare Astra for year 2000. Då hade tio av läkemedelsjättens 75 bolag redan gått igång. Astra Tyskland startade redan 1993.
”De bolag som var tidigt ute har igen det idag, de behöver inte prioritera lika hårt”, säger Roger Sonebäck, som samordnar Astras millenniumprojekt. Hans grupp bistår alla bolag i koncernen, men ansvaret ligger hos företagsledningen på respektive bolag. Projektet kostar ca 210 Mkr under tre år. I ett företag med 24 miljarder kr i forskningsbudget under samma period är det dock en liten summa.
”Hela projektet måste bedömas ur ett risk managementperspektiv. Det är billigare att ta vissa smällar när de kommer än att gå igenom och utreda allt. Vi kommer t ex att vänta med hissar och faxar”, säger Roger Sonebäck.
Här finns mörkertal som gör att slutsumman blir högre än den budgeterade. Så ser det ut i alla företag.
"Det stora problemet är de inbäddade systemen. Inte för att det finns fler fel där, men de är svårare att hitta”.
Enligt Astras tidsplan ska allt korrigeringsjobb och tester för system som inte byts ut vara klart innan årsskiftet 1998-99. För system som byts ut är deadline sista juli 1999.
Kostnaderna för millenniumskiftet är en känslig fråga eftersom de slår direkt på företagets resultat, vilket kommer att märkas i flera bolag redan i år. 2000-notan genererar heller inga nya intäkter, allt företaget får för pengarna är en någorlunda garanti för att de befintliga systemen fortsätter fungera.
Att också databranschen gör goda förtjänster på en defekt i datasystemen som borde rättats till för många år sedan, solkar naturligtvis deras rykte. Även om företrädarna försvarar sig med att man varnat för problemet under många år.
I USA gick Securites and Exhange Commission i januari ut med en uppmaning till bolagen att informera sina investererare om hur de tacklar problemet.
Hur utförlig 2000-redovisningen blir i svenska årsredovisningar återstår att se. Trygg-Hansa redovisade t ex sin 2000-nota på beräknade 30 Mkr redan förra året. S-E-Banken kommer att redovisa projektets status, utan att ange kostnader.
Millenniumskiftet får också återverkningar vid företagsköp.
”Vi har sett en markant ökning av 2000-analyser vid företagsköp. Frågan finns allt oftare med i garantier vid överlåtelseavtal. I tillverkande företag kontrolleras numera också att produkterna är 2000-säkra”, säger Lars Perhard, jurist vid advokatfirman Cederquist.
Notan kan vara svår att särredovisa om jobbet görs parallellt med andra IT-projekt, t ex EMU. Sannolikt kommer också många använda sig av den undanflykten för att slippa en noggrannare redovisning.
Tillbaka till hemsidan