SKOGSBOLAGET

1908, storfinansen blir med i spelet.

Efter sågnedläggningen blev bolaget Bergman,Hummel & Co enbart ett skogsbolag utan industriell inblandning.
1902 ingick bolaget i en ny konstellation. Företagsgruppen Nordiska Trävaru AB, med Hummel & Co som majoritetsägare.
1908 blandade sig den verkliga storfinansen med i spelet. Bl.a. Marcus och Axel Wallenberg var med och bildade en helt ny bolagsbildning, nämligen Baltiska Trävaru AB. Det nya bolaget flyttade i samband med ombildningen sitt huvudkontor till Stockholm.
Turerna var många och skulle det visa sig även fortsätta. I december 1918 ingicks ett avtal. Baltiska Trävaru AB skulle ingå som dotterbolag under AB Ytterstfors-Munksund.
Totalt disponerade bolaget 355 000 hektar mark varav 56 000 hektar i Överkalix m.o.n. En omorganisation ägde rum. Överkalix blev ett förvaltningsdistrikt med förvaltningskontor i Gyljen.
Samma år som Baltiska Trävaru AB ingick som dotterbolag i AB Ytterstfors Munksund ,installerades och försågs den vattendrivna mjölkvarnen vid kvarnbäcken med turbin och generator för produktion av elektricitet. Gyljen elektrifierades alltså 1918 och torde därmed ha varit den första byn i Överkalix som tryckte på knappen.

På något konstigt sätt kom Baltiska Trävaru AB i obestånd. Bolaget behövde ytterligare kreditgarantier men fick nej.
Den 8 juni 1925 lämnade styrelsen in en konkursansökan, därför att Svenska Handelsbanken inte längre ville lämna några ekonomiska garantier.

Munksund AB blir SCA och kontoret i Gyljen flyttas till Kalix.

Konkursboet ropades in av ett konsortium där bl.a. Handelsbanken ingick, och ett nytt bolag bildades nämligen Munksund AB.
Nu började även finansmannen Ivar Kreuger komma in i bilden. På initiativ av Handelsbanken och Ivar Kreuger bildades år 1929 Svenska Cellulosa AB (SCA).
Tydligen hade SCA intresse av Munksunds gruppen, kanske mycket därför att en av de ledande männen hade förskansningar, såväl i Handelsbanken som i Munksund AB och väl kände till bolagets skogstillgångar.
I praktiken blev det så att Munksund AB, redan i början av 1939-talet blev mer och mer integrerad med SCA. Ändå skulle det dröja ända till 1954 innan Munksunds AB helt ingick i SCA. Den gamla förvaltarorganisationen fortsatte att fungera fram till 1964, då den siste förvaltaren i Gyljen, Gösta Fredholm pensionerades. Samma år, alltså 1964 flyttade SCA kontoret till Kalix.
Att SCA tog beslut att flytta sitt kontor till Kalix var märkligt. I Gyljen hade man utomordentligt prydliga byggnader, herrgården och kassörsbostaden. Båda uppförda under åren 1868 till 1870. Byggnaderna väl underhållna och moderniserade, som det anstått ett stort och aktat skogsbolag. Framförallt Herrgården med trädgård, lusthus och övriga tillhörigheter var en prydnad för bygden
Tiderna går igen. I dag är Överkalix åter ett förvaltningsdistrik men med ett modernare namn . Nu heter det arbetsområde. SCA:s kontor för Överkalix arbetsområdet finns nu i ett hyreshus i Överkalix centralort.

Gyljens herrgård.

Herrgårdsfastigheten med tillhörande byggnader, herrgård, kassörsbostad m.m. överlät SCA till Överkalix kommun år 1966 för den symboliska summan av kr. 10.000:-
Men kommunen förstod tydligen ej värdet av de på fastigheten stående kulturhistoriska byggnaderna, trots att överlåtelse avtalet förutsatte att byggnaderna och miljön skulle bevaras. Allt yttre underhåll skulle ske i samråd med landsantikvarien.
Under ett antal år bedrev först kommunen och sedan Landstinget omsorgsverksamhet i herrgården. Omsorgsverksamheten var riktat till handikappade människor i åldrarna 18-52 år.
Tyvärr pågick under tiden planer på att Omsorgsverksamheten skulle upphöra i Gyljen. Verksamheten skulle flyttas till centralorten.
Gyljen med ett befolkningsantal över 500 personer och beläget endast åtta kilometer från centralorten, ansågs av kommunen och landstinget vara en allt för liten och isolerad by, för att den omsorgsverksamhet som bedrevs i Herrgården kunde vara kvar. Det andra vägande skälet till förflyttning av verksamheten var att byggnaden var i behov av vissa underhållsarbeten. Så vitt kan förstås, ett vanligt normalt underhållsarbete, som kommunen åtagit sig att utföra, då fastigheten av SCA överläts till kommunen.
Efter omsorgsverksamhetens nedläggning, och efter det att möjligheterna att bilda en stiftelse för Herrgårdens bevarande strandat, därför att kom- munen ej kunde hitta en ekonomiskt ansvarig stiftare (t ex kommunen själv) annonserades fastigheten ut till försäljning.
I april 1975 beslutade Överkalix kommun efter prövning av inkomna anbud, att försälja fastigheten till privatpersonen Sven Erik Johansson. Johansson är fortfarande ägare till fastigheten.
I och med försäljningen hade Överkalix kommun avhänt sig ansvaret för byggnadernas och markområdets bevarande.

Avslutning Del 1                      Innehållsförteckning