Steninge Glasbruks AB grundades 17 oktober 1873 på initiativ
av disponent Severin Sjöstrand. Produktionen kom igång ett år
senare och inriktades till en början på apoteksglas och buteljer
till bl.a Halmstads bryggerier. Soda, krita och stenkol fraktades med båt
till bruket. Fartygen ankrade upp en bit ut från stranden och lasten
skeppades in till land med pråmar. Sand togs helt enkelt från
stranden nedanför, dock importerades sand till det finare glaset från
Danmark.
1875 hade man en arbetsstyrka på 8 mästare, 1 hyttmäster,
6 slipare och ett 60-tal arbetare. Hyttan innehöll 8 smältdegelsugnar,
1 temperugn och 6 kylugnar. För uppvärmningen av ugnarna användes
gas som framställdes i en gasgenerator, som till en början eldades
med torv från den egna torvmossen. En smalspårig järnväg
anlades från mossen till bruket och hästar användes för
att dra vagnarna. Bruket upphörde dock snart med torveldning av ugnarna
då glaset blev förorenat och man övergick till stenkol.
Då anlades i stället 1889 en torvströfabrik vid hyttan för
att få avkastning för torvbrytningen. Efter hand utökades
produktionen till att omfatta även hushållsglas, medicinglas,
finare glas samt slipade skålar och karaffer. En stor del av produkterna
var s.k. pressglas som pressades i formar, levererade av bl.a. Halmstads
Gjuteri AB men även inlånade från andra glasbruk.
1878 byggde man ut hyttan med en fönsterglasugn, en tummelugn
och en sträckugn. Bruket fick tidigt problem med dålig lönsamhet
till följd av vikande marknadspriser och bristande planering av driften.
Kronofogden meddelade att betalningarna inställts och i december 1880
begärdes bolaget i konkurs. Företaget ombildades till Steninge
Glasbruks-Bolag och återupptog driften 1882. Nu inriktade man tillverkningen
enbart på fönsterglas. Man lyckades också bra med detta
och produktionen steg från 6200 kistor glas 1882 till 13800 kistor
vid sekelskiftet. 1902 bildades AB Steninge Glasbruk och det ingick från
1904 i Förenade Fönsterglasbruken AB. Produktionen vid bruket
nådde sin topp 1906, då man tillverkade 16233 lådor till
ett värde av 180.000 kronor. Glasbruket stod då för 9% av
den svenska fönsterglasproduktionen.
1916 gjordes det 12000 lådor glas men man hade fått
allvarliga problem med stenkolsleveranserna. Bruket använde sig då
uteslutande av kol sedan lång tid tillbaka. Redan tidigt på
våren 1917 avstannade produktionen och tillverkningen lades slutligen
ned på hösten samma år. Vid årsskiftet hade man sålt
av brukets lager. Första världskrigets byggnadsstillestånd
och råvarubrist hade drabbat de svenska fönsterglasbruken hårt
och i början av 1918 stod tillverkningen i princip still i hela landet.
1929 såldes fabriksbyggnaderna till rivning, året
därpå revs de sista delarna av järnvägen upp och AB
Steninge Glasbruk upplöstes slutligen 1935
(Källa: Glas vid Hallands kust, ABF (UB))
