Tabellen visar hur stor nytta biet gör som pollinatör, dvs
att pollen från en blomma fastnar vid biets bakben och
lossnar vid en annan blomma. Detta kallas även
korspollinering.

Drottningen
Varje bisamhälle har en drottning och hon är det viktigaste biet i bisamhället. Hennes uppgift är att lägga alla ägg som skall bli nya bin.
Drottningen lämnar bara kupan en gång (förutom om bina svärmar). Det gör hon när hon är ung. Hon flyger då ut ur kupan för att hitta på drönare att para sig med. Drottningen kan bara para sig med drönare från andra samhällen från andra samhällen, annars blir det inavel. Hon parar sig med flera drönare tills hennes sädesbehållare är fylld. Då flyger hon tillbaka till kupan, och börjar snart att lägga ägg.
Äggläggningen sker endast under sommarhalvåret, och som mest kan drottningen lägga 2000-3000 ägg per dag. För att kunna göra detta måste hon ha näringsrik föda, sk fodersaft. (även alla larver matas med fodersaft tills de är tre dagar gamla, sedan får det äta honung och pollen. Det är bara drottningen som i vuxet tillstånd får äta fodersaft.)
Drottningens privata uppassare, tjänstebin, matar henne med denna fodersaft. För att kunna framställa fodersaften måste tjänstebina äta pollen, och därför kan inte äggläggningen starta förrän det finns pollen att samla in.
Drottningen kan lägga både befruktade och obefruktade ägg. Befruktade ägg utvecklas till arbetsbin och obefruktade ägg utvecklas till drönare.

Ett arbetsbi på väg mellan två sidor på en ram.

Byte av drottning sker antingen vid svärmning eller att bina dödar drottningen för att de tycker att hon är för gammal eller dålig. Då måste bina först ha drivit fram en ny drottning. Även biodlaren kan byta drottning om han/hon inte är nöjd med henne. Då biodlaren dödat henne placerar han/hon in en ny, framavlad drottning i samhället.
När bina ska driva upp en ny drottning utgår de från ett vanligt befruktat ägg, som annars skulle utvecklats till ett arbetsbi. Cellen (hål i vaxkaka) som ägget ska läggas i måste dock vara större. Därför bygger arbetsbina större celler där drottningen lägger ägg. Ägget vårdas ömt, och när larven kläcks får den mycket bättre mat. Detta leder till att biet utvecklas till den drottning istället för ett arbetsbi.
Bina har två sorters fortplantning, dels den individuella fortplantningen i kupan och en "kollektiv förökning". Den kollektiva förökningen gör det möjligt för bina att sprida sig. Det sker genom svärmning.

Arbetsbiet
Under vintern finns det runt 10 000 bin i en kupa, varav alla utom drottningen är arbetsbin. På sommaren finns uppemot 90 000 arbetsbin i samma kupa.

Ett arbetsbi som vilar ut på
ingången till bikupan, flustret.

Under sin levnadstid har arbetsbiet många arbetsuppgifter. De börjar med att putsa de celler där de fötts så att drottningen kan lägga nya ägg i dem. Sedan blir det ambin och får då mata larverna. Därefter hjälper de till att ta emot nektar och pollen som de äldre arbetsbina hämtat hem till samhället.
Efter det blir det antingen städbin eller vaktbin. Städbin städar undan döda bin och annat skräp, och vaktbina skyddar mot inkräktare. Sista perioden av sitt liv tillbringar arbetsbiet med att hämta hem nektar, pollen och vatten till kupan. Sådana bin kallas fältbin eller dragbin. Det längsta flygavståndet de klarar av är 2 kilometer. Vi längre sträckor skulle de vara tvungna att äta upp den nektar och pollen de samlat in för att orka tillbaka till kupan.

Denna springa leder in i kupan. Den perforerade skivan
är flustret som används som start/landningsbana för bina.