Om Nudist Livet!

Mycket bar hud …
Jag har under hela arbetets gång haft kontakt med naturistföreningen Svanrevets ordförande. Svanrevet är en naturistförening i Malmö. Ordförande Inge Gullander är självklart naturist och har varit i många år. Inge har hjälpt mig med mycket material och även ställt upp på en intervju.
En härlig vårdag kör jag mot Olofström och Galaxen. Galaxen är en naturistcamping som funnits sedan slutet av 1960-talet. Jag skall träffa Inge och gröngöling som jag är i naturistbranschen så är jag nervös. Jag kör långt in i skogen och till slut kommer jag fram till en skylt där det står camping. Nu har jag hittat rätt, tänker jag och fortsätter ner mot husvagnarna. Träden glesnar och en dal uppenbara sig. Solen skiner och glittrar i sjön, som ligger helt stilla. En idyll helt enkelt. Jag letar reda på Inges husvagn och vi träffas för första gången. Inge står i kalsonger och skjorta och håller på att klä på sig. Tankarna virvlar i huvudet på mig. Kommer det verkligen att vara nakna människor här. Men jag är inte naturist, de kanske misstycker. Inge är helt lugn och jag antar att han förstår att jag är både nervös för intervjun men också för att verkligen vara på en naturistcamping. Solen värmer och vi strosar bort till några utemöbler där vi kan sitta och prata.

Livet och sånt
Inge berättar mer än gärna om sitt liv som naturist och varför han är det. Denne 47-årige man med glasögon, skjorta och stiliga byxor ger ett ganska propert intryck. Han berättar att han gått för att ta på sig precis innan jag kommit. Jag drar en lättnads suck och undrar hur det hade känts om han hade suttit naken i stället. Förmodligen genant för oss båda. Inge gör i ordning sin pipa och jag tycker det är dags att sätta igång med frågorna. Första frågan handlar om samhället och hur accepterade naturisterna är. Enligt Inge är naturismen accepterad och de som gör mest affär av det är naturisterna själva. Textilarna, det vill säga icke-naturisterna bryr sig egentligen inte så mycket. Det var mest i början som de ansågs vara konstiga och avvikande. På 40-talet till exempel ansågs de vara sexuellt avvikande av Hitler. Nu har ju naturismen inte något med sex att göra, utan nakenheten är en symbol för samhörighet inom gruppen. Naturister är inte nakna hela tiden, de klär självklart på sig om de fryser eller när det inte är passande. De har ju sunt förnuft som alla andra. En naturist är inte naken utan alltid oklädd, vilket säger mycket mer om deras inställning till kroppen, tycker jag. När man är naken är man sårbar men oklädd låter inte så farligt, säger Inge.

Går de alltid nakna?
Under tiden som vi sitter ute i den härliga solen kommer folk förbi, antingen med bil eller till fots. Vi sitter nämligen inte så långt från toaletterna. Då ser jag första gången en naken, förlåt oklädd människa strosa förbi. Upplevelsen var inte så farlig som väntat. Jag har ändå lite svårt att tro att de verkligen går nakna annars också men sedan kommer fler och fler oklädda och jag inser att jag är på en nakencamping. Och där sitter jag med tröja, byxa, skor och strumpor. Lite utanför känner jag mig, fast jag är glad att jag kan gömma mig i mina kläder.
Gud och allt mellan himmel och jord
Inge tänder pipan än en gång och så kommer vi till frågan om vad religionen säger om nakenheten. Inge funderar en stund och verkar lite ledsen att säga det men religionen är ett problem. Enligt Bibeln ska man inte visa kroppen. Men å andra sidan är det inga fundamentalister som är naturister. Vill man utöva sin religion som naturist så är det inga problem. Det ordnas ofta mässor för de som vill det. Det är helt upp till personen själv att avgöra hur man vill leva.
Jag har egentligen inte kommit till det viktigaste ännu. Det är familjen som är det centrala i naturismen. Att alla ses som människor och inte som barn, ungdomar eller vuxna. Barnen betraktas som fullvuxna människor och deras åsikter är lika värdefulla som vilka som helst. Naturisterna bildar på något sätt en familj och alla tar hand om alla. Om man själv inte har några barn blir man lätt som en far-/morförälder till grannens barn. Man tar hand om och hjälper varandra när det behövs. Man behöver aldrig vara ensam eller känna sig obehövd. Det är alltid någon som behöver barnpassning eller hjälp i trädgården, skrattar Inge.

Behövs naturismen egentligen?
En äldre herre kommer och sätter sig vid oss och undra vad vi gör. Han har kläder på sig, förutom strumpor. Naturisterna klär sig som de vill och när de vill, tänker jag och fortsätter intervjun. Smått förvirrad över vad som händer runt mig. Jag frågar om det förekommer någon marknadsföring av naturismen. En lång diskussion inleds och svaret blir att det inte behövs någon marknadsföring. All reklam som finns är alla specialarbeten, filmer, dokumentärer och liknande, alltså ingen medveten reklam. Inge säger också att reklamen inte behövs för att man inte kan "vinna" något på att gå med. Naturismen som sådan vinner inget på det heller. En naturist vinner inget på om en eller flera människor skulle få för sig att bli naturister. Det är något som man blir antingen genom vänner eller så slumpar det sig så. Reklam är alltså överflödigt tycker Inge. Naturistförbundet har visserligen en tidning men den ska fungera som ett samtal mellan naturister. När jag kommer in på frågan om naturismen behövs, skruvar Inge på sig och medger att naturismen som ism inte är nödvändig men som förening är den viktig.
Föreningar är viktiga för människor och deras utveckling. Man träffar vänner och har en stadig punkt i livet. Naturismen är inte en ideologi som skall förändra samhället utan en naturist ska bara leva. Underbart, suckar jag. Tänk om man kunde leva så. Vad avstressad man måste bli. Inge sätter på sig solglasögonen och väntar på nästa fråga. Solen skiner och jag måste kisa för att kunna se mina papper.

Miljön.
Jag är intresserad av miljön och måste fråga om naturister är några miljömänniskor eller lika stora miljöbovar som alla andra. Inge börjar berätta lite om historien och att naturismen uppkom när industrisamhället var på uppgång och de första naturisterna kämpade mot industrierna. Nu för tiden handlar det mer om att man ska använda och köpa saker man inte behöver. Naturisterna är alltså inga extrema miljövänner men heller inga bovar.

Spännande med nudister?
Något som jag länge funderat på är vad det är för skillnad mellan nudist och naturist. Eftersom jag nu sitter mittemot en livslevande naturist så måste jag fråga. Är det någon skillnad?
Ja, eller nej, någon egentlig skillnad är det inte, säger Inge. I Frankrike till exempel så var det en nudist en fattig som inte hade råd med kläder. I England var en naturist en fågelskådare. Det Finns alltså många förklaringar. Men naturisterna själva brukar säga just naturist, vissa tycker till och med att nudist är ett skällsord. Men tidningarna använder gärna nudist eftersom det låter mer spännande.

Ungdomar i utveckling
Naturister finns i alla åldrar. Från små barn till pensionärer. I åldersgruppen mellan 15 och 25 är det glest men det hade Inge stor förståelse för. Han menar att vid den åldern vill man skilja sig från föräldrarna och man vill inte följa med dem om de till exempel ska bo på en naturistcamping en helg. Utvecklingen är sådan och det finns inte mycket man kan göra åt det. Jag påpekade puberteten och att blygsel kanske var problemet med det vill Inge inte hålla med om. Utvecklingen var bara sådan att ungdomar vill vara med andra ungdomar och inte sitta i skogen med föräldrarna en helg. Och visst kan jag hålla med honom. Inge sade nämligen också att när ungdomar närmar sig trettio kommer de tillbaka till naturismen och deras barn får växa upp i den.

Många år med naturismen
Inge har varit naturist sedan femton till tjugo år tillbaka. även han halkade in på ett bananskal. Han och hustrun var på semester i Tyskland och råkade av misstag köra in på en naken-camping. De kom på natten när det var mörkt och när de vaknade följande morgon sprang det en massa nakna människor utanför.
Eftersom de inte ville vara avvikande klädde de också av sig. Inge och hustrun fick blodad tand direkt och så fort de kom hem till Sverige kontaktade de en naturistförening. De träffade snabbt nya vänner som var naturister och som hjälpte dem med exempel barnpassning och liknande, vilket var mycket skönt för småbarnsföräldrarna. Det som är bra med naturismen är att alla hjälps åt. Alla blir som en stor familj. Det finns inget som liknar naturism, menar Inge. I naturismen står du i centrum, medan till exempel par-klubbar, som kan liknas vid naturismen, står jag i centrum. Naturismen är mer som ett samhälle där familjen är viktigast.

Magen kurrar
Inge avslöjar också vad som är sämst med naturismen. Det är att gruppen man lever med på till exempel en camping kan bli för stor. En grupp på 200 personer är nästan för stor. Tryggheten försvinner då och det är den man vill åt med mindre grupper. Tryggheten att kunna lämna husvagnen öppen utan att låsa, tryggheten att någon hjälper mig om jag behöver hjälp och tryggheten att man inte behöver vara ensam, det finns alltid någon att prata med.
Jag åker från Galaxen med belåten min. Jag har fått reda på mycket och har börjat kunna förstå vad det egentligen handlar om. Familjen, tryggheten och samhörigheten. Nakna är de ju inte heller, utan oklädda.
Klockan närmar sig lunch och vi ska strax åka upp till ett värdshus och äta. Sista frågan blir om naturister är friskare än icke-naturister. Naturisterna är friskare, säger Inge bestämt. Inte sundare men friskare. Naturisterna har en annan vitaminkultur och har tåligare hud. Eftersom kroppen slipper alla fuktiga kläder och tajta underkläder mår huden bättre. Inge har ju inga vetenskapliga belägg för detta men visst tror han att en naturistkropp är friskare än en textilares.
Vi åker upp till värdshuset och äter med god aptit efter den två timmar långa frågestunden. När kaffe serveras berättar Inge om att det är vanligare i Skåne och Blekinge med naturiststränder än uppåt landet. Kanske för att det är betydligt kallare där. Och många naturister finns det. Det finns 3000 organiserade naturister i Sverige men nakenbadarna är desto fler.

Diskussion
Naturister är som vilka människor som helst. Fast en skillnad finns det, de kan konsten att leva i nuet och vara ett med naturen istället för att förstöra den. Som Gullander sade så är de inga fanatiska miljökämpar men de använder bara saker de behöver. Det är ett steg i rätt riktning.
Jag har fått många frågor om hur "naturisten du intervjuade" betedde sig. En sak måste alla få klart för sig, naturister är vanliga människor. Han betedde sig som en vanlig människa. Han pratade, rökte och åt mat. Hans livsfilosofi var däremot annorlunda. Och han brukar gå naken …
En positiv aspekt på naturismen är att människor lär sig leva med den kropp de fått när de föddes. Jag tror att ett barn som växer upp i en naturistfamilj har ett bra förhållande till sin kropp. För det första lär sig barnet att nakenheten är naturligt och skäms inte för sin kropp. För det andra så är familjen mycket viktig, och en harmonisk familj leder till en lycklig uppväxt. Det är många barn i dagens samhälle som lever i splittrade familjer och den viktiga tryggheten finns inte.
Det är många som hänger upp sig på nakenheten. Detta felet gjorde även jag när jag besökte Galaxen. Jag trodde att det skulle vara nakna människor överallt. Jag kunde inte ha mera fel. Visst var människorna nakna men absolut inte alla. Vissa hade shorts, andra var helt påklädda. Jag hade en tjock tröja och långbyxor på mig och gissa om jag kände mig utanför. Inge Gullander fick mig att inse att naturismen egentligen inte handlar om att vara naken.
Nakenheten är en symbol för samhörigheten dessa människor emellan. Vad naturismen vill säga mig och alla andra som bär dessa betungande kläder är ganska enkelt. Familjen ska vara en central punkt som innebär trygghet, vilket människor måste ha. Vi ska vara ett med jorden och naturen. Genom trygghet och gemenskap får människor självkänsla och lär sig respektera sina medmänniskor. Att acceptera och respektera är nyckelorden. Tryggheten och familjen är kärnverksamheten.
Precis som de flesta textilare hade jag fördomar mot naturister, före jag började läsa om dem. Om jag utgår från vad Inge Gullander sade i intervjun så måste jag säga att naturismen verkar mycket sund. Att leva efter deras livsfilosofi, att vara naken, att alla accepterar alla och att man tar hand om och hjälper till där man behövs måste vara bra för människan. Dagens människor skulle verkligen behöva stressa av och njuta en stund av jorden och dess skönhet. Det är precis det naturisterna vill säga oss. Vi kan inte springa runt och bara titta på klockan hela tiden, det kommer att bli mänsklighetens död. Vi måste kunna koppla av och "bara vara" för en stund.

Naturismens definition förklarar detta bra:
Naturismen är en livsstil i harmoni med naturen. Den utmärks av praktiserandet av gemensam nakenhet och har till ändamål att uppmuntra självkänsla, respekt för andra och för omgivningen.
Eftersom naturister är som vilka människor som helst finns självklart lika många åsikter som det finns naturister. Naturisterna är lika olika som vi textilare och alla har säkert sina tankar om naturismen men de har en samhörighet som är få förunnat.

Sammanfattning
Arbetet innehåller naturismens grundtankar och hur en naturist ser på dem. Naturismens historia börjar redan vid mänsklighetens begynnelse men den moderna versionen uppkom i Frankrike i början på 1900-talet. Den har blivit större och större och växer ännu.
Grundtankarna är trygghet och samhörighet. Detta praktiseras av gemensam nakenhet. På detta sätt får naturisterna en mer avspänd syn på nakna kroppar och samhällets ideal. Som samhället ser ut idag så behövs naturismen både som förening och som trygghet för individen.
Syftet med arbetet var att få djupare insikt i naturismen. Jag har efter dessa studier fått en större respekt för naturismen. Det handlar inte om nakenhet, utan om människorna innanför den nakna kroppen.

Avslutning
Jag tänker fortfarande på naket när jag hör ordet naturist. Men syftet med arbetet var ju att få reda på hur en naturist tänker och varför de går nakna. Jag har fått reda på detta genom att prata med en naturist, läsa och titta på naturistmaterial. Jag har lärt mig en hel del om deras liv och leverne.
Jag avundas de som växer upp i naturismens anda. De har ett sunt förhållningssätt till kroppen och naturen. Familjer som umgås tillsammans, med barnen som jämlikar. Vi textilare har nog lite att lära av dessa nakna livsglada människor.

Källförteckning

Denna text publiceras med tillstånd av tidningen
Tillsammans nr:3 1999 ©
© Om Nudistlivet.