Skaffa hund

	Varför skaffar man hund? Ja, det finns inte ETT skäl till det, utan hundratals. Varje människa har sitt eget skäl och skälen för att skaffa just en bestämd av alla de olika hundraserna varierar också. Det är mig fjärran att sätta mig till doms över andra människor, men som hunduppfödare har jag lärt mig dela in alla dessa skäl i bra, mindre bra och rent ut sagt dåliga. Jag ska förklara vad jag menar. En del vill ha en hund för att barnen ska få något mjukt och gosigt att leka med eller för att de själva har en längtan efter frisöryrket och de vill ha något att kamma och borsta. Andra vill ha en exklusiv hund som matchar den nya soffan eller den nya kappan. Okey, det var lite tillspetsat - vad jag menar är att hunden inte ses som en individ, utan som ett tillbehör. Alla dessa skäl är synnerligen själviska och något som får en hunduppfödare att ta sig för pannan. Att barnen ska få en nära och förtrolig kontakt med djur är i och för sig en god sak, men en hund är en levande varelse och får aldrig betraktas som en leksak. Uttrycket det är bara en hund har alltid förvånat mig. Vad är det som är så bara med det? Anledningen till att det är bra för barn att umgås med djur är att de kan lära sig RESPEKT för andra varelser på detta vis. En hund är en individ som med sin särart kan visa ett barn nya sätt att kommunicera - kan visa ett barn att det går att kommunicera även med dem som är annorlunda. Ett exempel: Min son var sju-åtta månader gammal när han aktivt började utforska mina hundar. På barns vis var han inte alltför försiktig eller finkänslig, men med den tolerans som bara en hundmor kan visa lät den äldsta tiken honom banka på henne och pilla och rycka i läppar och öron. Hennes blick sa tydligt: "Barn!" En sund hund som fått möjlighet att vänja sig vid barn begriper instinktivt att de är en annan sort än vuxna och därför ska behandlas annorlunda - till och med valpar förstår det. Nå, tillbaka till min son som satt där och utforskade hunden. När den hänsynslösa behandlingen av hennes öron blev mer än hon kunde orka med vände hon slutligen sakta huvudet mot honom och tog försiktigt hans hand mellan sina tänder. Hon BET inte - hon höll handen borta från sitt öra. Erfarenheten sa henne att hon gjorde rätt och barnet förstod också genast vad hon kommunicerade till honom och slutade sin behandling.

Sommaren 2001 - Edda, Hella och Savannah med sin husse

	Den här hunden var ingen leksak - den var en fullvärdig medlem i vår flock och en fungerande social varelse. Hon etablerade en relation till familjens yngste och han till henne. I hundratals sådana små scener lärde han sig kommunicera med andra - över språkbarriärer och etnocentriska vanföreställningar lärde han sig förstå att även en sådan som inte såg ut som han hade känslor och kunde känna smärta, glädje och närhet. Han lärde sig se det som förenar oss alla på denna jord, i högre grad än det som skiljer ut oss. Att en vuxen människa inte förstår detta - både vad det gäller djur och andra kulturer och samhällen - kan jag inte se som ett tecken på något annat än att de aldrig förmått höja sig över babyålderns "jag är världens centrum" och lyckats bli verkligt vuxna. Kanske hade det blivit annorlunda om de haft en sparringpartner av annan art som små - en varelse att interagera med och lära sig förstå... Går jag vidare bland skälen att skaffa hund har vi de människor som vill ha en jycke för att komma ut i naturen eller som ett sällskap på joggingturen. De kanske behöver nya vänner och söker en väg att träffa folk. Detta hör, enligt min uppfödarterminologi, till de mindre bra skälen. Visst är det bra med samvaro i naturen, men detta är fortfarande en självisk och enögd orsak att köpa hund. En hund har så många sidor förutom skogspromenaden och friluftslivet. En hund kan aldrig välja om den vill komma till dig! Det är DU som väljer den - du som tar den till dig - du som blir gud och domare i dess liv. En hunds lycka vilar helt på dig som skaffat den - du har hundens liv i dina händer och det är du som kan göra dess dagar glada och dess liv värdigt. En hund är ett flockdjur - vill du bara ha motion så skaffa en cykel! Avdelningen bra skäl innefattar alla dem som utgår från hundens funktion och sätt att vara. Där finns jägaren som vill ha en jakthund, polisen som vill ha en skyddshund, familjen som vill ha en trofast vän och beskyddare ute i den mörka vinternatten och många fler. Delar av de mindre bra skälen kan ingå i den bild som en människa gör sig om sitt hundinnehav - det är ju aldrig bara EN sak man vill med sin hund, utan oftast flera. Huvudsaken är att man vet vad en hund är och varför man vill leva med den. Varför skaffade jag då själv hund? Det är lätt att vara analytisk när det gäller andra... Jag har alltid känt att mitt liv var ofullständigt utan hund och att mitt hjärta hade alldeles för mycket tom och outnyttjad plats, som kunde fyllas av kärleken till ett djur. Jag är intresserad av hunden som social varelse - intresserad av att lära mig kommunicera med en hund så väl att den förstår mig och jag den. Denna kommunikation är förutsättningen för att man ska kunna lära en hund något - både folkvett och avancerad lydnadsdressyr. Att se på mina hundar och lära mig om dem lär mig också mer om mig själv - om människor. Kanske är det jag far efter just detta med kärlek. Kärlek på hundens villkor - inte bortklemad och förmänskligad kärlek. Jag tror inte att mina hundar är håriga, konstiga små människor - de är hundar! De blir inte ledsna för att man lämnar dem ensamma på julafton - inte mer än på vilken annan fredag eller tisdag som helst. De tycker inte det är förnedrande att äta mat i en skål på golvet - de behöver inte fint porslin eller människormat - de behöver regelbundna matvanor. Hundar behöver inte få sin vilja igenom - de trivs med att ha en rangordning i flocken och klara besked om vad som gäller.

	Men mina hundar behöver mig! De behöver min kärlek och omsorg under hela den korta tid deras liv varar. Och i gengäld älskar de mig, utan falska förhoppningar eller vanföreställningar. De vill inte ha mig annorlunda - de älskar mig precis sådan jag är. Säg den människa som gör det?

 

tillbaka