

Ovanstående skiss skall visa medvetenhetsutvecklingen i atomvärld 48 och 47 (emotionalvärlden och mentalvärlden). Man kan här se det successiva bemästrandet av allt högre molekylarslag (medvetenhet) och motsvarande egenskaper och förmågor.
Människan är en potentiell "gud", genom sin delaktighet i den totala kosmiska medvetenheten, som hon är oskiljaktigt förenad med.
När monaden nått 7:de gudomsriket är den en gud bland alla andra gudar i den kollektivitet som monaderna utgör där. Därigenom är monaderna, som gudar, berättigad till att manifestera ett eget kosmiskt experiment.
Till dess återstår en oerhörd lång väg att vandra för monaden i människoriket. En del av den vägen åskådliggörs här.
Det är här större delen av mänskligheten är centrerad (subjektivt medveten i emotionalhöljet, vi har känslor)
Repellerande tendens betyder att det är hat som mestadels bestämmer människans vardag. I bästa fall egoistisk beundran av andra människor.
Attraherande tendens når hon först vid 48:3, och här börjar hon känna sig delaktig med andra människor och strävar efter enhet med alla.
"Mental suveränitet över emotionalhöljet" betyder att monaden lärt sig allt i emotionalvärlden och hon blir därför centrad i mentalvärlden. Monaden kan fullständigt behärska sina känslor.
Människans mentala sida är mindre utvecklad än den emotionala. De flesta människor har inte kommit längre än till slutledningsförmåga, att tänka från orsak till följd. Detta är enklaste form av tänkande. De flesta människor tänker inte 100% med det mentala, utan tankarna är väldigt färgade av känslor, s.k. känslotänkande.
Principtänkande kan jämföras med filosofiskt tänkande, att arbeta med begrepp (analys etc.). De övriga två går jag inte in på.
I kausalvärlden finns människans kausalhölje, själen, som följer monaden - jaget genom hela människoriket. Kausalhöljet är ett "uppsamlingshölje" för allt som människan lär sig och upplever i inkarnationerna. Alla egenskaper och förmågor representeras av atomer och molekyler som detta hölje bär på. Kausalhöljet har ett mindre hölje som kallas triadhöljet som finns med de andra höljena vid inkarnationerna. Dessa två höljen kallas också för "tvillingsjälar". Triadhöljet innehåller förstatriaden med monaden centrad i sig.
Kausalhöljet isolerar också monaden från de andra monaderna så att denne blir tvungen att lära sig av egna erfarenheter. Innan i djurriket då monaden ingick i en gruppsjäl, så fick varje monad i denna själ ta del av alla andra monaders erfarenheter utan att själv behöva göra dem. Medveten i kausalhöljet blir monaden - jaget inte förrän i slutet av sin vistelse i människoriket, när det snart är dags för att lämna fjärde naturriket för femte naturriket. Att bli medveten i kausalvärlden innebär också att man får tillgång till denna världs verklighetsideer, alltså kunskap om verkligheten i värld 49-47, gällande materieaspekten.
Lidandet är mycket utmärkande för männskligheten på denna planet, det har väl inte undgått någon. Orsaken därtill är den tidigare nämnda repellerande grundtendensen som genomsyrar de lägre naturrikena, mineral-, växt-, djur- och människoriket.
Normalt sett i denna typ av evolution så skall inte fysiska kroppar vara nödvändiga, utan monaderna - jagen utvecklas under påverkan av attraherande grundtendensen, och det är harmoni som råder. Här är aggregatkropppar det vanliga, alltså kroppar av atomer och molekyler, inte celler som hos oss.
För att effektivt påverka Jordens monader till att söka sig bort från repellerande krafterna till attraktion och harmoni, så blev evolutionens ledare och övervakare tvungen att ge oss fysiska kroppar med medföljande sinnen.
Det är fysiska kroppen med eterkroppen som gör att vi kan känna smärta, och lidandet leder oss undermedvetet mot attraktion och harmoni.
Detta sker därför att den undermedvetna fonden av erfarenheter utav lidande från tiotusentals tidigare inkarnaioner, "påminner" oss om vår längtan bort från smärtan, och istället söka attraktionen, kärleken, harmoni och enhet.
De monader som extra mycket har fokuserat/drabbats av de repellerande vibrationer som förekommer i evolutionen, blir som människor väldigt egocentriska, själviska. Hos dem finns ingen empati m.m. utan allt handlar om att själv ta sig fram i livet, gärna på andras bekostnad.
Om dessa "jag" inte kommer på andra tankar, finns det ingen plats för dem i det vidare arbetet för evolutionen i femte naturriket. De monader som väljer att avsäga sig vidare utveckling för att vara suveräna i fysiska och emotionala världarna, bryter sin förbindelse med kausalhöljet och kan därför heller icke komma vidare i evolutionen, utan att börja om från början genom att skaffa nytt kausalhölje vid inträde i människoriket.
Att bryta förbindelsen innebär också att man inte kan inkarnera mer i en människokropp, utan man får leva i emotionalvärlden och där härja med andra emotionalväsen. Man får här utöva sin tillsynes obegränsade makt och göra djävulskap för andra. Från emotionalvärlden kan dessa väsen påverka fysika människor. De fungerar som ödesinstansernas verktyg och arbetar omedvetet för lagen om orsak och verkan.
Detta stadium har skapat religiösa fiktionen om helvetet.