Naturgudar som jaguar, apörn, ormen, åskan, bergen och sjöarna dyrkades av inka och de andra folken som gudomligheten.

Religion innebär mer än bara gudar och myter. Den innefattar också heliga platser och fester, offer och orakel, kult och rit, präster och trollkarlar. Den är vördnad för andra människor, andra varelser, för naturen och hela skapelsen. Den är moral och livsåskådning, och den är framförallt ett sätt att leva även i vardagen.

Indianer uppfattar naturen och jorden som den stora modern, där människor lever sina liv från födelsen till döden. Naturen är en kärleksfull moder som skyddar, omsluter och livnär alla levande varelser. Men om vi inte återgäldar de välgärningar den gudomliga naturen förser oss med kan hon bestraffa oss.

Indianerna anser att naturen har känslor och att den även har ett medvetande, om dess integritet blir kränkt och naturen sårad tar hon hämnd.

Den indianska urbefolkningen i Latinamerika bär uppenbarligen med sig en världsåskådning och förkristna trosföreställningar som påverkar deras vardag och sedvänjor. Fornfolkens präster och medicinmän lärde en gång ut tankesätt och seder som indianbefolkningen har bevarat stora delar av.

Sedan gammalt finns det bland indianerna en vördnad för naturen som vår världsdel inte hunnit fram till. Våra miljörörelser delar uppfattningen med Amerikas äldsta indiankulturer att naturen till slut tar hämnd om vi fortsätter att såra den.