Deras andliga kultur var allt annat än enkel, deras sofistikerade världåskådning och naturfilosofi bottnar i en tillit till samhörigheten med helheten. Som samlare och jägare var aboriginerna helt beroende av naturen och de uppfattade sig som en del av den. Det innebar att deras kunskap om områdets topografi, flora och fauna var mycket detaljerad och att dom kände sig intimt förbundna med sitt territorium, som deras mytiska förfäder hade format under "drömtiden". Där fanns deras drömmar, deras sånglinjer och deras blodslinjer till djurlivet. På så sätt levde folken med sina totem och djurliv och en balans upprätthölls. Varje stam hade sina egna heliga platser där dom utförde sina ceremonier. Kunskapen om det kosmologiska systemet fanns hos de äldre männen, de yngre fick insikt i kunskapen när dom genomgått initieringsriten. "Jesus" kom inte till aboriginerna, därför att dom visste redan, "dom var redan i kontakt med helheten".

Aboriginerna i dag, ber världen att respektera deras kultur, eftersom respekt är grundstenen i det aboriginska samhället.