DEL VI Den naturliga grunden för familjerättigheterna (1) Vi påpekade att grunden för deklarationen om mänskliga rättigheter är att varje människa skall åtnjuta en sorts grundläggande och hedervärd respekt och individualitet. Vid skapelsen var en rad rättigheter och friheter givna henne vilka på intet sätt kan tas ifrån eller förnekas henne. Vi har också sagt att denna anda och grund upprätthålls av islam och är i harmoni med den österländska filosofin. Vad som är oförenligt med andemening och väsentligheten i denna deklaration, och vad som visar att den är falsk och grundlös, är just förklaringen som ges i många västerländska filosofiska system angående människan och hennes natur. Det enda pålitliga vittnesbördet som vi kan hänvisa till för att utröna de sanna mänskliga rättigheterna är skapelsens ovärderliga bok. Genom att hänvisa till sidorna och raderna av denna stora bok kan man fastställa de verkliga rättigheterna som alla mänskliga varelser har gemensamt, och ställningen för mäns och kvinnors rättigheter i jämförelse med varandra. Underligt nog finns det en del naiva människor som inte är beredda att erkänna det stora vittnesbördet i skapelsens bok om de inte får någon anledning att göra det. Enligt deras åsikt är den enda kompetenta auktoriteten den grupp av människor som har deltagit i förberedelserna till deklarationen, dvs de som idag härskar över världen. Det har ingen betydelse om de själva inte bryr sig om att hålla sig till deklarationens innehåll. Andra ska inte vara så arroganta att de ifrågasätter vad deklarationen förkunnar. på grundval av dessa mänskliga rättigheter är vi emellertid övertygade om att vi har all rätt att ifrågasätta och notera vad de säger och gör. Vi anser att den enorma skapelseprocessen, Guds talande bok, är den enda kompetenta hänvisningskällan för bevisning.
Enligt vår uppfattning kommer de naturliga och medfödda rättigheterna fram, då skapelsens hantverk styr skapade varelser mot perfektionen av deras egenskaper och de medfödda anlagen i dem. Varje medfödd begåvning är grunden till en naturlig rättighet. Ett barn har rätt till skolgång och utbildning, men ett ungt lamm har inga sådana rättigheter. Varför? Därför att begåvningen för lärdomar och att uppnå vishet finns i det mänskliga barnet men inte i lammet. Skapelsens plan har tilldelat denna intelligens att förvärva kunskap till människosläktet, men har inte tillskrivit fåren det. Rätten att tänka, att ge uttryck för sina egna tankar och ha självständiga åsikter är av samma kategori. Det finns en del människor som anser att naturliga rättigheter och uppfattningen att människosläktet har tilldelats en speciell sorts rätt av skapelsen, är grundlösa idéer och skall förkastas. Enligt dessa råder ingen skillnad mellan människans och andra varelsers rättigheter. Detta är en missuppfattning. Faktum är att naturliga begåvningar är väldigt varierade. I sin plan har skapelsen tilldelat varje varelse dess egna särskilda sfär. Skapelseprocessen har sin egen plan som hör ihop med detta ämne, och den har lämnat sitt grunddokument i händerna på sina varelser. Det finns inte den minsta möjlighet till slumpmässighet på grund av eventuell ignorans eller brist på information. Grunden och roten för familjerättigheterna skall också sökas i naturen. Genom att se på mäns och kvinnors naturliga karaktärer och den medfödda intelligensen som skapelsen har begåvat dem med kan vi förstå huruvida män och kvinnor har identiska rättigheter och plikter. Glöm dock inte bort att problemet som är under diskussion är de identiska rättigheterna för män och kvinnor och inte jämlikheten i deras rättigheter. När det gäller de sociala rättigheterna utanför familjen, dvs rättigheterna inom samhället förvärvar en individ både jämlika och identiska rättigheter. De fundamentala naturliga rättigheterna är jämlika och identiska. Varje samhällsmedlem har en jämlik rättighet att dra nytta av sina medfödda talanger, alla har rätt till arbete, alla har rätt att delta i livets kapplöpning, varje individ har rätt att erbjuda sig själv till varje befattning eller ställning i samhället och att försöka få den på ett lagligt sätt, alla har rätt att demonstrera sina prestationer och förmåga. Naturligtvis gäller samma jämlikhet i de grundläggande naturliga rättigheterna så att de gradvis placerar människor i en ojämlik ställning. När det gäller de förvärvade rättigheterna har alla en jämlik rätt till arbete, samt att deltaga i livets tävling. Men när det blir fråga tävling och att utföra sin plikt visar det sig att alla inte kan komma upp till samma nivå. En del visar sig vara mer begåvade och en del har mindre talang. En del är mer effektiva och en del mindre effektiva, en del är mer kapabla och en del är mindre kapabla. En del visar sig vara mer lärda, mer kunniga, mer skickliga, mer användbara och mer effektiva än andra i sina arbetsuppgifter. på så sätt får deras förvärvade rättigheter ett ojämlikt mönster. Om vi beslutade att människors förvärvade rättigheter också skulle bli jämlika såsom deras grundläggande naturliga rättigheter skulle vårt beslut anses som grymt och orättvist. Varför skulle nu alla individer anses jämlika i deras naturliga fundamentala sociala rättigheter? Anledningen är att observationer av människan visar att inga mänskliga individer föds till ledare. Ingen har kommit till världen som en arbetare, hantverkare, professor, lärare, officer, soldat eller minister. Dessa är de meriter och specialiteter som är en del av de förvärvade rättigheterna. Det betyder att individer genom sin kompetens, möjligheter, arbete och handling måste ta dem från samhället, och att samhället genom positiva lagar ger dem till sina individer. Detta är en mycket viktig skillnad mellan människosläktets sociala liv, och det kollektiva livet för flockdjur, såsom biet. Livets inrättningar för dessa djur är helt naturliga. Deras plikter och funktioner är alla tilldelade av naturen och inte av eget val. En del är födda till ledare och en del är födda till att bli ledda. En del är arbetare och en del är ingenjörer, medan andra är födda verkställare. Människans liv är tydligen inte så här, och det är orsaken till varför en del tänkare helt har vägrat att acceptera den gamla filosofiska idén att människan av naturen är sällskaplig och har ansett att det mänskliga samhället helt är baserat på ett egenmäktigt konvent. Har individerna inom familjen också identiska fundamentala rättigheter? Ligger skillnaderna mellan dem i de förvärvade rättigheterna? Det är den stora skillnaden mellan en familj som består av man, hustru och barn och samhället utanför familjen. När det gäller de fundamentala rättigheterna och naturens lag ser familjerättigheterna ut på ett annat sätt. Här finns det två olika åsikter. Enligt den ena uppfattningen är relationerna att vara hustru eller make, fader eller barn, moder eller barn, som alla andra sociala relationer. Det rör sig alltså om samarbetet mellan individer i en institution. Detta innebär inte att man på ett automatiskt sätt är berättigad till någon speciell status. Det är bara förvärvade privilegier som kan ligga till grund för status. Dvs privilegier som att vara överordnad eller underordnad, att bli åtlydd eller att lyda, att få mer i månadslön eller mindre. Om en person är hustru, make, fader, moder son, eller dotter, så är detta i sig självt inte en anledning för den personen att ha en speciell status. Det är bara förvärvade privilegier som kan bestämma deras ställning i relation till varandra. Idén med identiska rättigheter för kvinnor och män inom familjen, som de felaktigt har givit namnet jämlika rättigheter, är baserat på just den här åsikten. Enligt denna idé kan en man och kvinna, med liknande talanger och behov, som har en förståelse för liknande rättigheter som de förfogar över av naturen, gifta sig. Resultatet blir då att det är nödvändigt att familjerättigheterna skulle baseras på jämlika, identiska och likformiga rättigheter. Den andra åsikten hävdar i motsats till den första att de grundläggande naturliga rättigheterna är olika. Att vara make medför vissa skyldigheter och innebär vissa rättigheter. Att vara hustru medför också vissa plikter och innebär vissa rättigheter. Enligt denna uppfattning skiljer sig familjen från alla sociala kompanjonskap och sammanslutningar. Islams olikalydande rättigheter för män och kvinnor är baserat på denna princip. Vilken av de två ovanstående åsikterna är nu giltig, och på vilket sätt kan vi förstå vilken av de två som är korrekt?
Vi kan inleda diskussionen genom att sammanfatta vad vi har diskuterat fram till nu. 1- Naturliga rättigheter existerar med anledning av det faktum att naturen har ett bestämt mål och genom att ha det målet i sikte, har den fått in vissa förmågor i de skapade varelserna, och givit dem rättigheter. 2- En mänsklig varelse, på grund av att hon är en mänsklig varelse, drar nytta av en speciell serie av rättigheter, som är kallade människans rättigheter, medan djur inte åtnjuter dessa rättigheter. 3- Metoden för att bestämma naturliga rättigheter och deras särskilda kvalité är att referera tillbaka till Skapelsen. Varje naturlig begåvning är ett naturligt bevis för en naturlig rättighet. 4- Alla individuella mänskliga varelser har jämlika och identiska naturliga rättigheter när det gäller det sociala livet. Skillnaden ligger i deras förvärvade rättigheter, som beror på arbetet, utfärdandet av plikterna och på deras deltagande i konkurrensen i genomförandet av dessa ansvarstaganden. 5- Alla individuella mänskliga varelsers rättigheter i samhället är jämlika och identiska. Orsaken till detta är följande: ett noggrant studerande av det medfödda värdet för individuella mänskliga varelser visar att ingen kommer till världen för att leda eller ledas. På samma sätt föds ingen till att underkasta sig eller att bli åtlydd, att utföra en order eller att kommendera, att vara en arbetare eller vara en arbetsgivare. De kom inte till världen såsom en befälhavare eller soldat. Människans karriär är inte bestämd enligt naturen. Deras arbetsuppgifter, arbete och ansvarstagande var inte tilldelade av naturen. 6- Teorin om de identiska rättigheterna för män och kvinnor är baserat på det antagandet att det sociala livet inom familjen är detsamma som det sociala livet utanför familjen. Familjemedlemmarna har jämlika och identiska rättigheter. En kvinna och en man med samma begåvning och samma anspråk förenas tillsammans i familjelivet och de har samma medfödda möjligheter. Skapelsens lag bestämde inte deras status och anvisade inte vissa arbetsuppgifter och funktioner för dem. Å andra sidan grundas teorin om det icke- identiska i familjelivet på idén att omständigheterna för familjens sociala liv är annorlunda från det sociala yttre familjelivet. En man och en kvinna förenas inte tillsammans i familjelivet med samma begåvningar och samma behov och de äger inte likadana naturliga möjligheter. Skapelsens lag har placerat dem i olika ställningar och har formgivit en speciell omloppsbana för var och en utav dem. Låt oss nu se vilken av de två ovannämnda teorierna som är korrekt. Enligt det kriterium som vi redan har lagt fram är det inte så svårt att bestämma vilken av de två åsikterna som är riktig. Om vi hänvisar till de naturliga begåvningarna och anspråken för män och kvinnor, nämligen till de naturliga möjligheterna som skapelsens lag har försett varje man och kvinna med är det möjligt att bestämma det rätta handlingssättet.
Vi nämnde i förra delen att det finns två åsikter om människans sociala liv. En del tror att människosläktet av naturen är socialt. De anser att människan är vad man kallar "sällskaplig" av naturen. En annan grupp anser å andra sidan att det sociala livet är baserat på traditionen. De tror att människan, av egen fri vilja, och under trycket från vissa oundvikliga yttre faktorer (inte någon inre drift) har gjort sitt val och samtyckt till att leva med sina medmänniskor. Hur blir det med familjelivet? Är det två åsikter här? Nej, människans familjeliv är fullständigt naturligt, det vill säga, människan är skapad av naturen. Antag att vi tvivlar på huruvida människans sociala liv är naturligt. Inte ens då kan vi tvivla på huruvida hennes hemkärlek är naturlig eller inte. Många djur har ett sorts "äktenskapligt" liv, såsom duvor eller vissa insekter som lever i par, men de har inget socialt liv. Familjelivet skiljer sig från det sociala livet. Naturen har sett till att människor och en del djur har en naturlig tendens att bilda familj, bygga ett hem och skaffa barn. Historien ger inga bevis för teorin att människan under någon tidsperiod var utan ett familjeliv. Män och kvinnor har inte levt skilda från varandra, sexuella relationer mellan individer har inte fått en gemensam eller allmän form. Inte heller livet i de vilda stammarna som finns kvar än idag, som visar hur primitiva människor levde förr i tiden tyder på att det skulle ha varit så. I primitiva samhällen vare sig det rörde sig om matriarkat (kvinnostyrda) eller patriarkat (mansstyrda) levde människor i någon form av familje liv.
I fråga om äganderätt till egendomar är det känt att gemensamt ägande har funnits under vissa tidiga tidsperioder. Det individuella ägarskapet började senare, men i fallet med sex har det aldrig varit så. Anledningen till att det var ett samägarskap i de tidiga stadierna av mänskligt liv var att på den tiden var det mänskliga samhället arrangerat i stammar, och grundades på mönstret av en stor familj. Med andra ord, medlemmarna i stammen som levde tillsammans, delade förmånerna som i familjelivet. Detta var anledningen till ett samägarskap. I början av vår tidsperiod, låt oss antaga det, så fanns det inget begrepp om lagar, eller vanor och traditioner som kunde göra mannen och kvinnan ansvariga för varandra. Bara naturen och deras medfödda naturliga känslor band dem till vissa plikter och rättigheter, men inte ens då hade de någonsin oinskränkta sexuella relationer. Precis som med djur som lever i par, och inte fogar sig efter någon social eller bestämd lag, utan under naturens lag, och anpassar sitt uppförande till vissa rättigheter och plikter, så är deras liv och sexuella relationer inte heller utan kontroll och villkor. Mehrangiz Manuchehriyan, skriver i introduktionen till sin bok "Intiqad bar qavanin-e asasi va madani-e Iran, (Kritik av Konstitutionen och Civillagen i Iran): "Enligt sociologin, så passerar livet för män och kvinnor i de olika delarna av världen genom en av dessa fyra tidsperioder: 1- Den naturliga tidsperioden, "I den första tidsperioden så förenar sig män och kvinnor och har sexuella relationer med varandra utan några restriktioner eller villkor." Sociologin håller inte med om ovanstående påstående. Vad sociologin möjligen accepterar, är att ibland, i en del stammar, så kan en del bröder gemensamt gifta sig med en del systrar. Alla bröderna kan ha sexuella relationer med alla systrarna, och barnen är besläktade med allihopa. I andra exempel, så är tonåriga pojkar och flickor, innan de gifter sig, inte bundna av några restriktioner, och det är bara äktenskapet som för med sig begränsningar för dem. Om det skulle hända att situationen, gällande sexuellt uppförande, är mer generaliserad än detta, i en del mer vilda stammar, och kvinnan är, så att säga, en "allmän" kvinna, så är det ett undantagsfall, och skall anses som en avvikelse från den naturliga och normala situationen. I sin "Historien om civilisationen", volym 1, skriver Will Durant: "Våra djuriska förfäder uppfann det. En del fåglar verkar leva som förökande kamrater i en skilsmässolös monogami. Bland gorillor och orangutanger så fortsätter föräldrarnas sammanhållning till slutet av uppfödningsperioden, och har många mänskliga drag. Varje försök till ett "löst" uppförande av honan, är hårt bestraffat av hanen. Orangutangerna från Borneo, säger De Crespigny, "lever i familjer: hanen, honan, och ungen, "och Dr. Savage rapporterar om gorillorna att "det inte är ovanligt att se "föräldrarna" sittande under ett träd, trakterande sig själva med frukt och vänligt småprat, medan deras barn hoppar runt omkring dem, gungande från gren till gren i stormande glädje". Äktenskapet är äldre än människan. "Samhällen utan äktenskap är sällsynta, men den ihärdiga sökaren kan finna nog utav dem för att forma en respektabel övergångsperiod från promiskuiteten bland de lägre däggdjuren till äktenskapet för den primitiva människan." Budskapet är att känslorna för familjen är en naturlig och instinktiv sak för människan. Det är inte en produkt av vanor eller ett resultat av civilisationen, utan det är precis som för många djur, som naturligt och instinktivt har en drift mot känslorna för familjen. Som ett resultat så står vi fast vid att det aldrig fanns en tidsperiod för människosläktet, där män och kvinnor, utan några som helst restriktioner, villkor eller plikter, oavsett hur naturliga de än var, levde ett fullständigt fritt äktenskapligt liv. Ett sådant påhittat stadium är som sexuell kommunism, som inte ens upprätthållarna för ekonomisk kommunism någonsin hävdat, att de hade hittat några spår av, från förr i tiden. Teorin med de fyra tidsperioderna i relationerna mellan man och kvinna, är en förfuskad imitation av teorin om de fyra tidsperioderna, som socialister tror på, som gällande för ägarskapet av egendomar. De säger att människosläktet har genomkorsat fyra tidsperioder när det gäller ägarskap, den första perioden är det med samägandet, sedan är det perioden med feodalism, sedan kapitalism, och slutligen perioden för socialism och kommunism, vilket är en återvändo till den första perioden med det allmänna ägandet, men på en högre nivå. Vi står inför en trevlig överraskning när Fr. Manuchehriyan ger förhållandet mellan män och kvinnor namnet "jämlika rättigheter för män och kvinnor", och inte följer socialisterna i detta ämne, och inte den sista tidsperioden namnet "allmänt ägande". Även om ovannämnda dam tror att det mellan den fjärde tidsperioden och den första tidsperioden finns likheter. Så är anledningen som hon ger till det, att "I den fjärde tidsperioden, som har många likheter med den första tidsperioden, så lever man och kvinna tillsammans utan någon som helst dominering eller överlägsenhet av en över den andra." Jag förstår fortfarande inte vad Fr. Manuchehriyan verkligen menar med "många likheter". Om hon bara menar den icke- dominerande och icke-överlägsenheten för mannen, och en jämlikhet i åtaganden och villkoren mellan varandra, hur kan då en likhet finnas mellan den nuvarande tidsperioden, och tidsperioden när, enligt henne, det inte fanns något åtagande, inga villkor och över huvud taget inga gränser, och män och kvinnor inte hade ett familjeliv. Om den underliggande idén är, att under den fjärde tidsperioden så ska gradvis alla begränsningar och åtaganden försvinna, familjelivet ska avskaffas, och en sorts sexuell kommunism tar överhanden, så visar det att uppfattningen för dessa ivriga anhängare för "jämlika rättigheter" är någon annan, än alla andra supporters för jämlika rättigheter föreställer sig och kräver. Det skulle antagligen bli ganska förfärligt för dem. Vi skall nu vända vår uppmärksamhet mot naturen av familjerättigheterna för män och kvinnor. I samband med detta, så ska vi hålla två saker i minnet: ett utav dem är att se huruvida män och kvinnor har några skillnader i sin natur, eller inte. Med andra ord, huruvida skillnaden mellan män och kvinnor bara ligger i könsorganen, eller huruvida skillnaderna är mer djupgående än så. Den andra saken är om skillnaderna och olikheterna finns där, om de då är av den sort som har en påverkan på bestämmelserna om deras rättigheter och plikter, eller huruvida dessa skillnader bara är i färg och födelse, vilket inte har någon relevans till naturen av de mänskliga rättigheterna. Jag tror inte att det finns något behov för ett argumenterande, för att bestämma det första ämnet. Alla som har studerat detta ämne vet att skillnaderna mellan män och kvinnor inte bara gäller könsorganen. Om där finns någonting som är värt ett tankfullt övervägande, så är det huruvida dessa skillnader har någon effekt på bestämmelserna av rättigheterna och plikterna för män och kvinnor. Europeiska tänkare och vetenskapsmän har tillfredsställande förklarat det första ämnet. De djupa studierna av biologi och psykologi, och dessutom den sociala aspekten för denna fråga av dessa framstående tänkare, ger inte det minsta tillfälle för en ifrågasättning angående detta ämne. Den synpunkt som mindre ådrog sig deras uppmärksamhet, var hur långt dessa olikheter kan ha påverkat i bestämmandes av familjerättigheter och plikter, och som ett resultat, placerar män och kvinnor i olika ställningar. I sin välkända bok "Den okända människan" medger den världsberömde franske psykologen, kirurgen och biologen Alexis Carrel, båda ämnena, det vill säga, han erkänner det faktum att män och kvinnor, enligt skapelselagen, har blivit gjorda olika, och tillägger att dessa skillnader och olikheter gör deras plikter och rättigheter olika. I kapitlet med rubriken "Kön och härkomst" har han diskuterat ämnet. Han säger: "Testiklar och äggstockar förfogar över funktioner av överväldigande betydelse. De producerar manliga och kvinnliga celler. Samtidigt utsöndrar de i blodet vissa substanser, som präglar det manliga eller kvinnliga karaktärerna i våra vävnader, sinnelag och medvetande, och ger till alla våra funktioner deras starka karaktär. Testiklarna skapar djärvhet, våld och brutalitet, de kvalitéer som skiljer den stridande tjuren från oxen som drar plogen utmed fåran. Äggstockarna påverkar den kvinnliga organismen på ett likartat sätt ... "Skillnaderna som existerar mellan man och kvinna, kommer inte från den särskilda formen på deras könsorgan, närvaron av livmodern, från havandeskapet, eller från formen av utbildning. De är av en mer grundläggande natur. De är orsakade av själva vävnadens struktur, och genom impregneringen av hela organismen med specifika kemiska ämnen, utsöndrade av äggstockarna. Okunnighet om dessa fundamentala fakta har fått förespråkare för feminismen att tro, att båda könen skulle ha samma utbildning, samma makt, och samma ansvar. I verkligheten så skiljer sig kvinnan genomgripande från mannen. Varenda en av cellerna i hennes kropp bär märket av hennes kön. Det är lika sant om hennes organ, och, framför allt, om hennes nervsystem. Psykologiska lagar är lika obevekliga som de från stjärnornas värld. De kan inte ersättas av mänskliga önskningar. Vi är tvingade att acceptera dem precis som de är. Kvinnor ska utveckla sina begåvningar enligt sin egen natur, utan att försöka imitera männen. Deras del i civilisationens utveckling är större än männens del. De ska inte överge sina speciella funktioner." Efter förklaringen gällande det sätt som cellerna av den manliga sperman och det kvinnliga ägget är skapat, och hur deras förening med varandra sker, och efter påpekandet att det är existensen av kvinnan och inte mannen som är väsentlig för generationen av avkomma, så säger han att graviditeten utvecklar till fullo kroppen och själen hos en kvinna. I slutet av kapitlet säger han: "Man bör inte ge unga flickor och pojkar samma intellektuella och fysiska träning, och ha samma ambitioner. Pedagoger skall mycket noggrant uppmärksamma de organiska och mentala särskildheter, som finns mellan män och kvinnor, och deras naturliga funktioner. Det finns oåterkalleliga skillnader mellan de båda könen. Och det är absolut nödvändigt att ta med dem i beräkningen vid konstruktionen av den civiliserade världen." (sidorna 89-90 och 92) Som du har sett, så redogör denna framstående tänkare för det stora antalet av naturliga skillnader mellan män och kvinnor, och också övertygelsen att dessa skillnader, på villkoren av deras funktioner och rättigheter, placerar män och kvinnor i olika ställningar. I nästa kapitel ska vi också citera skrifter av tänkare angående skillnaden mellan män och kvinnor, och vi skall från dessa sluta oss till i vilka områden av mänsklig aktivitet som de har liknande förmågor och anspråk, och där de ska ha liknande rättigheter, och inom vilka områden som de inte har samma ställning och inom vilket de ska ha olika rättigheter och plikter. I studierna och bestämmelserna av familjerättigheter och plikter för män och kvinnor, så är det här en av de mest känsliga områdena.
|
