En Gud och mångguderi
Människan har allt sedan sina första dagar på jorden försökt förstå skapelsens ursprung och mening.
Hon har iakttagit himlen och jorden, dag och natt, solen, dess uppgång och nedgång, vind och regn, växter, djur. o.s.v..
Hon har sedan haft funderingar på relationerna mellan varje del av dessa ting. Hon har insett att det måste finnas något slags samband och en harmoni mellan dem. Något som gör att världen kan existera och att livet kan gå vidare i skapelsen.
Hon har därefter dragit följande slutsatser:
· - Detta härliga och fulländade system kan inte bara vara en av slumpens skördar. Det måste finnas en skapare till världen, någon som skapat världen med tanke och mening.
·- Skaparen av detta universum är Allsmäktig och Allkunnig. Han kräver och förtjänar tillbedjan. Han måste ges fullkomlig respekt.
Dessa slutsatser har alltid varit en naturlig reaktion hos människan när hon iakttar universum. De förblir en naturlig tankegång hos den människa vars tankar inte blivit påverkade av hennes omgivning.
Varför månggaderi?
·- Eftersom Gud är bortom vår förståelse och inte existerar i form och rum, väljer många av oss ett Guds sändebud eller andra av Gud respekterade personer att förmedla mellan oss och Honom. Med tiden kan denna dialog övergå till en dyrkan av dessa representanter istället för dyrkan av Gud.
·- Ibland när någon framstående person avlidit, reser man en staty av honom som ett minne. Anhängare brokar samlas vid statyn i religiösa ceremonier för att hylla Guden. Med tiden kan denna åminnelse övergå till en felriktad dyrkan där dyrkan koncentreras till statyn istället för till Guden.
·- Andra exempel kan vara att man ibland visar stor respekt för andra fenomen p.g.a. deras nytta. Denna respekt förvandlas med tiden till dyrkan. Dyrkan av elden och solen är ett exempel på denna avart av dyrkan.
Konfrontation mellan monoteism och mångguderi
Flera stora religioner har under de senaste årtusendena strävat efter att vända människorna bort från mångguderi till monoteism. Det innebär att tro på en gud - den ende Guden. Den heliga boken Koranen berättar om, och lovordar, den strid profeterna tog upp emot mångguderi för att leda mänskligheten till den Ende Guden.
Den berättar bl.a om profeten Ibrahim (Abraham) när han sade till sitt folk:
"Vad dyrkar ni ?
De sade: Vi dyrkar avgudar, och vi skall fortsätta med att vara dem tillgivna.
Han sade: Hör de er när ni kallar (på dem)?. Eller gagnar eller skadar de (er)?
De sade: (Icke så) men vi fann våra fäder göra sammaledes. (Abraham) sade: Vet ni att dessa som ni har tillbett- ni och era fäder före(er),
de är alla fiender till mig.."
Koranen sura Al-Shu'ara' 26:71-78
En dag gick Abraham in i avgudarnas hus och bröt deras avbilder i biter. När folk misstänkte att det var han som gjort så med deras gudar, frågade de honom argt:
Var det du som gjorde så med våra gudar?
Abraham gav dom ett svar genom vilket de skulle förstå hur meningslös deras religion var. Han sa: fråga dem om de kan tala.
De sa: Du vet hur säkert att dessa icke talar.
Han sade: Tillber ni då det, istället for Allah, vilket icke alls kan gagna eller skada er ?
Skam över er och över det som ni tillber istället för Allah, kan ni icke förstå? "
Koranen sura Al-Anbiya 21:62.64.66