Utformningen av och särdragen hos det ordnade system som människan följer i sitt liv är beroende av hennes uppfattning om universums natur och om sig själv, hon är ju själv en oupplöslig del av detta universum. Sålunda ser vi att en del människor inte erkänner existensen av en Världsskapare. De föreställer sig att världen kom till av en slump och att människan består enbart av den materiella form som får sin existens vid födelsen och i dödsögonblicket upphör att existera. De organiserar sina liv och levnadsregler utifrån de materiella behoven i denna flyktiga jordiska existens, och endast utifrån detta. De följer en väg som inte kan leda till någonting utöver en begränsad materiell Iycka och välbefinnande.

 De som å andra sidan accepterar universums skapare och som tror att regleringarna av världen och av människornas förehavanden ligger i "gudarnas" händer, ser människans levnad som enbart denna materiella existens. De organiserar sina liv på ett sådant sätt att de ska kunna hålla sig väl med gudarna och avvärja dessas vrede. På detta sätt hoppas de kunna uppnå Iycka i detta liv och undgå de obehagliga händelser som kan bli följden av gudarnas vrede.

Slutligen har vi de människor som tror på Guds enhet, som tror att universum och allt som finns däri styrs av En enda Gud som är Allvetande och Allsmäktig och att människan inte upphör att existera vid döden utan ska leva ett evigt liv. Dessa människor organiserar sina liv i enlighet därmed, det vill säga med blicken riktad mot Iycka i båda dessa världar.

Det står således klart att "religion" betyder organisation av detta liv och att det liv som levs i enlighet med ett levnadssystem är religion. De som försöker separera religion och levnadssätt, hävdande att det förstnämnda endast är tom formalism, misstar sig sorgfälligt. Det är med bakgrund mot detta som islam kallar den väg man följer i livet för "religion", medan man kallar den sanna vägen för den "Rätta Vägen" och den falska vägen för den "Avvikande" eller den "Krokiga Vägen".

Gud säger:

"Guds förbannelse över de orättfärdiga, som utestänga andra från Guds väg och ävlas att göra den krokig, i det de förneka det tillkommande livet." (7:42-43)