Den som följer fulländningns väg bevittnar, från de första stegen på sin färd fram till den punkt då de uppnår den slutliga friden, mycket som måste förbli dolt för den materiella världens jordbundna invånare, men en genomgång av dessa olika stadier och stationer skulle överskrida detta arbetes ramar. Vad som här är av betydelse är frågan om Guds helgd (wilayat-i ilahi).

När de som följer den andliga vägen når den gudomliga enhetens stadium och träder in i Guds närhet, ger de upp fullständigt allt som de ditintills ägt, ty de har kommit att inse att allt tillhör Gud. De överger då det falska anspråket på att "äga" saker och att vara självbestämmande i detta ägarskap. Det är då som ett beskrivbart tillstånd av lugn och frid kommer över dem och de frigörs från all smärta, fruktan och sorg.

Till dem, som säga: Gud är vår herre och sedan hålla sig till det rätta, stiga änglarna förvisso ned med dessa ord: Frukten ej och våren icke bedrövade, utan fröjden eder åt paradiset, som lovades eden Vi äro edra beskyddare både i det jordiska och i det tillkommande livet." (41:30-31)

"Är det verkligen icke så, att ingen fruktan skall råda över Guds skyddslingar (de som äger helgd, Wilayah) och de ej behöva varda bedrövade?" (10:63)

Det är vid denna punkt som världsliga glädjeämnen, sorger, framgångar och misslyckanden tycks dem vara en och samma sak, och eftersom de upptäckt en ny existens ser de världen och allt som den rymmer i ett nytt ljus.

"Är väl den, som varit död och som Vi uppväckt till liv och givit ett ljus att vandra efter bland människorna, lik den, som vandrar i mörkret utan möjlighet att komma ut därifrån?" (6:122)

Till syvende och sist tillhör de ändå, och allt som de äger, Gud, och Gud tillhör dem: "Den som närmar sig Gud, honom är Gud nära".

Slutsats

Utifrån vår diskussion står det klart att det andliga livet i islam har en större räckvidd och har djupare dimensioner än någon annan religion, ty som vi har förklarat inrymmer islam i sin bredd detaljerad vägledning för alla tänkbara situationer som kan uppstå i människans existens, vare sig det gäller denna värld eller den nästkommande, och i sin uppåtriktade vision och sitt djup siktar den mot ett mål som går bortom andra religioners mål.