handen stödjer hakan han är slut i denna värld

med en fimp i mungipan och en alltför grumlig blick

en halvflaska whisky och en själ i taskigt skick

Han dricker ur sitt glas han faller ur sin stol

får hjälp utav värdinnan men snubblar till på hennes kjol

hon leder honom ut på gatan fastän han inte vill

säger: välkommen åter när du har nyktrat till

han säger: vad skall jag med nykterhet när jag just gått i pension

ännu höjer jag mitt glas för min själs destillation

Jag ska supa och dricka och hålla ut tills minnena glöms

Jag ska supa och dricka och hålla ut tills allt får ett slut

I en kvart nånstans på söder tänder hon en cigarett

han får den när den glöder och hon torkar bort hans svett

i passion har dom just älskat han är karl han är spanjor

han har just flyttat in här i kvarten där hon bor

inte en tanke spills på en gammal vän

som hon älskade så högt just här för längesen

för i hennes kvart på söder gör lyckan entré

och så e de med de

I ett buskage i Barcelona i en park där någonstans

intill Ramblas Catalunya hörs stadens fest och larm

där ligger en ung man som äntligen lyckats har

att glömma sina minnen dom minnen som fanns kvar

om en kvart där på söder där lyckan stod bi

med kärleken, så plötsligt så gjorde dom sorti

Och han söp och han drack och höll ut tills minnena dog

ja han söp och han drack och höll ut tills allt fick ett slut

och det säger jag mitt Herrskap om ni undrar någonting

att kärlek drabbar olika när allting kommer i kring

för i Ramblas Catalunya där finns inga minnen kvar

och de människor som mött honom minns inte vem han var

men på en bar här i Stockholm där sitter jag

och minns en famn så varm så jag super idag

och jag ska supa och dricka och hålla ut tills minnena glöms

Jag ska supa och dricka och hålla ut tills allt får ett slut