En katt lever länge och det är inget tillfälligt engagemang utan ett långt åtagande. Rätt omskött och ombrydd leder till att har man en mycket god kamrat i 15-20 år framåt. Att bo i lägenhet är inget hinder för att ha katt eftersom katten finner sig väl i att vistas inomhus och skaffar sig den motion den behöver. Man kan hjälpa katten på traven genom att köpa, eller bygga om man än händig, en klätterställning. Vi har konstruerat ett klätter-rör upp till hatthyllan som är uppskattat av alla utom gamla Tessla. Hon har tagit sig upp dit en gång, men kom då inte ned utan hjälp, gammal och tjock som hon är. Nu stannar hon visligen på golvnivå. Övriga katter i hushållet klättrar ofta och snabbt uppför stolpen, för att sedan leka herre på täppan och försöka hindra de övriga att klättra upp.
 

Valet av hon- eller hankatt är delvis en smaksak. Hannarna är mera buffliga och keliga, honorna litet mera självständiga. Flera av vår honor har behövt litet hjälp på traven för att tydligt tala om när de vill kela, vilket hannarna aldrig har behövt! Vill man ha både en hona och en hane kräver det att man är hemma mycket och att man tror sig om att kunna hålla isär dem när honan blir könsmogen för att undvika tjuvparning. Är man det minsta osäker på det är det bäst att köpa två av samma kön, eller köpa en hane först och sedan vänta några månader innan en liten honkatt köps in. Då hinner hanen bli kastrerad innan honan blir könsmogen, vilket löser problemet. Burmorna blir tidigt könsmogna och honorna löper ofta och högljutt. Ska man inte ta kull på sin hona är det bättre att kastrera henne, än att låta henne gå på p-piller i många år, eftersom det ökar risken för juvercancer. Kastrering av en hankatt är ett mindre bekymmer då det är ett litet ingrepp jämfört med honans som är en riktig bukoperation som kräver konvalescens i 10 dagar då stygnen sitter kvar.

Burmaklubben ger följande råd till den som är i färd med att köpa katt:
· Ta god tid på dig när du besöker uppfödaren. Titta på kattungarna när de leker, är de friska? Är de runda och välnärda? Är de nyfikna och orädda? Titta även på mamman.
· Uppfödaren vill gärna veta en del om dig och om hur familjen som kattungen skall leva hos ser ut. Det är ju en levande liten varelse han/hon hjälpt till världen och med omsorg skött om tills den är gammal nog att få ett nytt hem där den goda omsorgen kan fortsätta och där den kan få ett värdigt liv och den uppskattning varje husdjur har rätt till.
· Majoriteten av de burmor som föds är medelmåttor när det gäller exteriören. Men om katten skall fungera enbart som sällskapskatt har det knappast någon betydelse. Interiören är ändå burma med dess speciella egenskaper.
· Oavsett om du skall ha en sällskaps- eller en utställningskatt skall du be uppfödaren beskriva kattens kvaliteter så att du vet vad du får. Har den ärftliga defekter? Mindre svansdefekter eller vitfläck har ingen större betydelse för sällskapskatten medan utställningskatten och avelskatten inte får ha sådana fel. Navelbråck är en annan, inte så vanlig, defekt.
· Även om du kan välja ut din burmaunge när den bara är några veckor så får du inte ta hem den förrän den är minst 10 veckor. Då skriver ni ett köpeavtal. Ungen skall vara veterinärbesiktigad och du får ett veterinärbesiktningsintyg. Du skall också få ett intyg på att katten fått första sprutan av två i grundvaccineringen mot kattpest. Den andra får du vanligtvis själv ombesörja 2-5 veckor efter den första (beroende på vilken sorts vaccin som getts). Be också om skötselråd och ta reda på vad den skall ha för sorts mat. I köpet ingår naturligtvis också stamtavla/registreringsbok. Håll kontakt med uppfödaren. Han/hon ger gärna råd även i fortsättningen.
· Innan du tar hem katten bör du har införskaffat följande.
· Toabalja. Plastbalja går bra men bättre är zoo-affärernas toabaljor med sprättkant.
· Kattsand. Zoo-affärernas storförpackningar blir billigare än dagligvaruhandelns småförpackningar. Nu för tiden finns det så kallat naturströ (baserat på skogsråvara) som kan läggas direkt på en kompost eller i jorden på koloniträdgården.
· Klösträd. Stolpe klädd med matta. Kan köpas eller tillverkas själv. Katten har klösbehov och utan klösträd väljer den en klösvänlig möbel.
· Transportbur. Tämligen nödvändig för trygga transporter av katten.

(Ovanstående artikel är hämtad från Burmatidningen)