etuna

RÄTTVISEPARTIET SOCIALISTERNA

FYRA ÅR AV KAMP FÖR RÄTTVISA I ESKILSTUNA

Rättvisepartiet Socialisterna bildades i september 1995 ur det tidigare Arbetarförbundet Offensiv.
Arbetarförbundet Offensivs Eskilstunaavdelning bildades i februari 1994.

Elevkamp

Valkampanjen

Under sportlovet 1994 presenterades i lokalmedia konsekvensen av de om- fattande nedskärningar på gymnasie- skolan som den styrande majoriteten (socialdemokraterna och vänster- partiet) i Eskilstuna tillsammans med borgarna beslutat: Bl.a. skulle det, enligt rektorerna på S:t Eskil, Rekarneskolan och Rinman, leda till skolmåltidsavgifter och upp till 60 elever per klass. Detta blev Arbetarförbundet Offensivs första politiska uppgift i Eskilstuna. Med vår och Eskilstuna-elevernas kampanj lyckades vi tvinga politikerna att backa från nedskärningar som annars kunde ha lett till skolmåltidsavgifter. Denna kampanj gav råg i ryggen på många som annars känt att "det inte lönar sig att kämpa".

Den lyckade kampanjen mot skolnedskärningarna gav Arbetarförbundet Offensiv en flygande start. Vi hade värvat många nya medlemmar, mest ungdomar. Sensommaren 1994 ställde Arbetarförbundet Offensiv upp i kommunal- och landstingsvalen i Stockholm och Umeå/Västerbotten. Eskilstuna-gruppen bidrog varje helg under valkampanjen med kamrater till valarbetet i Stockholm. Valresultatet i september 1994 blev en massiv arbetar-straffröstning mot Bildt och EU. För Arbetarförbundet Offensivs del innebar valresultatet det bästa valresultatet för trotskismen någonsin i Sverige. Våra röstsiffror gick framåt i Umeå och med Frank Pettersson i Västerbotten blev en marxist för första gången invald i ett landsting.

Mot storkapitalets EU

Nej till rasism

Mot slutet av valkampanjen i september 1994 gjorde vi upp en verksamhetsplan för Eskilstuna för resten av 1994: Att satsa alla resurser på ett nej till EU från valdagen i september till folkomröstningen i november 1994. Därefter satsa på att organisera upp motståndet mot nedskärningarna inom barnomsorgen.
Samtidigt som vi samarbetade med andra grupper inom paraply- organisationen Folkrörelsen mot EU, koncentrerade vi all vår egen politiska agitation i Eskilstuna kring frågan om EU. När Carl Bildt var på besök på Rekarneskolan i september, blev han ansatt av en ung Offensivare som var elev på den skolan om EU, vilket gick ut i massmedia. På Vilstafestivalen hade vi ett välbesökt bokbord, bemannat av ett halvdussin Offensivare, på temat "Nej till direktörernas EU".
Arbetarförbundet Offensiv var ensamt om att lägga hela tonvikten vid argumentationen mot EU på klassperspektivet. Medan vi förklarade att EU är storföretagens projekt, riktat mot arbetarnas intressen, försökte "Nej-etablissemanget" (främst Vänsterpartiet och Miljöpartiet) framställa EU som nästan opolitiskt och satsade på att vinna över borgerliga väljare till "Nej-sidan". Allt eftersom "Nej-etablissemanget" sköt fram moderaten von der Esch i förgrunden, sköt "Ja-sidan" fram LO-folk. Resultatet blev att begreppen ställdes på huvudet.
Det som avgjorde valet var att många socialdemokratiska arbetare skrämdes över från "Nej-sidan" av sådana typer som von der Esch - för att istället omfamnas av "arbetarledare" på "Ja-sidan" som svamlade om "Arbetarnas Europa". EU-omröstningen var en fråga som framför allt engagerade arbetarungdomar. Och där var motståndet mer än sextioprocentigt. Något som upprörde arbetarungdomar väldigt mycket, var att de inte fick rösta om en sak som berör deras framtid så mycket som EU. Arbetarförbundet Offensiv krävde rösträtt åt 16-åringar i folkomröstningen om EU. För att ge ungdomarna en chans att göra sina röster hörda och kunna påverka de äldres val, arrangerade Arbetarförbundet Offensiv tillsammans med Elevkampanjen en stor ungdomsdemonstration mot EU i centrala Eskilstuna fyra dagar före folkomröstningen. Demonstrationen blev en stor framgång. Över 300 ungdomar slöt upp i den största demonstrationen mot EU i hela Sörmland under valkampanjen. Efteråt gick 54 med i Elevkampanjen. Ja-sidan var fullständigt chockat av det enorma genomslaget för proletärt EU-motstånd bland ungdomar. Att en företrädare för "Nej-etablissemanget" offentligt gav sitt stöd åt Ja-moderatens gnäll på vår demonstration, skadade givetvis en del av de positiva effekterna av vår demonstration på själva folkom- röstningsdagen några dagar senare.

Under 1994 försökte några välkända skinnhuvuden starta upp en VAM-grupp i Eskilstuna. I oktober 1994 gjorde de en vålds-stormning av en rad oskyldiga förbipasserande på Fristadstorget. Som motreaktion bildades ett nätverk mot rasism i Eskilstuna. Offensiv och Elev- kampanjen var med i diskussionerna, som fördes i ABF-lokalen, från början. Resultatet blev en demonstration mot rasism på Fristadstorget den 31 oktober 1994. Offensiv medverkade med en talare. Efter detta började det spridas rykten om att rasisterna tänkte ordna en rasistdemonstration på deras "högtidsdag" 30 november. Arbetarförbundet Offensiv och Elev- kampanjen stod för linjen att arrangera en ny, antirasistisk demonstration i Eskilstuna 30 november. Mot majoriteten inom nätverket mot rasism, som menade att det var att utmana rasisterna i onödan, argumenterade vi att rasisterna är svaga och att vi måste hindra dem från att vinna anhängare genom att demonstrera det massiva motståndet mot rasismen. Medan alla andra i nätverket mot rasism (som sedermera rann ut i sanden utan att ha åstadkommit något mer) valde att "vända ryggen till", fick Offensivarna och Elevkampanjarna ensamma kampanja mot rasismen på skolor, arbetsplatser och ute på stan.
Vi delade ut tusentals flygblad om rasismen. Vi vände oss till skolledningarna på varje skola och vädjade till dem om att låta eleverna få ledigt för att demonstrera mot rasismen under skoltid. Vårt mål nåddes redan i och med själva kampanjen. Hundratals elever köpte och bar Elevkampanjens numera klassiska rockmärke mot rasismen. Hundratals elever läste våra flygblad, diskuterade med våra ungdomskamrater som kampanjade ute på skolorna på håltimmar och lunchraster, och hjälpte till att sätta upp massivis av våra antirasistiska affischer.
När 30 november grydde stod det klart att den organiserade rasismen vart tillbakatryckt i Eskilstuna och att de inte skulle klara av att arrangera någon egen demonstration. Vår demonstration samlade inte fler än ett hundratal, mest yngre elever, vid lunchtid den 30 november. Huvudorsaken till att det blev så pass få, var att rektorerna på de flesta skolor reagerat på vår förfrågan om att ge eleverna ledigt för att delta i demonstrationen, med att hota eleverna med skolk om de gick på vår demonstration. Ett lysande demokratiskt undantag var Årbyskolan, vars skolledning insåg att det även fanns ett pedagogiskt värde i att låta eleverna delta i en fredlig manifestation mot rasism.

Organisationen Barnens Framtid

Medan de unga Offensivarna var upptagna med att organisera kampen mot EU och mot rasismen, gav sig de äldre kamraterna i kast med de hårda nedskärningar som drabbade barnomsorgen. En av Offensivarna som då bodde i Skiftinge gick runt på Öppna förskolan och samlade ihop folk till ett möte om nedskärningar inom barnomsorgen. På detta möte, som ägde rum den 1 november, föreslog de närvarande Offensivarna att det skulle bildas ett nätverk kallat "Arga föräldrar".
"Arga föräldrar" fick ett snabbt gensvar. Vi kontaktades av olika föräldragrupper, bl.a. i Torshälla i mitten av november, och lanserade kampanjen "Arga föräldrar" i lokalmedia.
Offensiv gjorde protestlistor, vi knöt en grupp aktivister till oss och distribuerade protestlistorna till de flesta av kommunens barnstugor.
I januari 1995 höll "Arga föräldrar" ett protestmöte mot nedskärningarna inom barnomsorgen i Årbyskolan. Huvudtalare var Arbetarförbundet Offensivs lokalgrupps- ordförande. Uppslutningen till mötet var mycket stor, enligt Eskilstuna-Kurirens reporter 200 föräldrar. På detta möte beslöts att formalisera "Arga föräldrar" till en organisation, "Organisationen Barnens Framtid".
Tretusen föräldrar - hälften av alla som har barn inom barnomsorgen i Eskilstuna kommun - skrev på våra protestlistor mot nedskärningarna inom barnomsorgen. I samband med kommunfullmäktiges möte den 2 juni 1995 (där nedskärningarna skulle diskuteras) arrangerade vi en protestmanifestation utanför Stadshuset och bad kommunstyrelsens ordförande Hans Ekström (s) komma ut för att ta emot våra protestlistor. Förutom OBF:s ordförande, talade även en representant vardera för Arbetarförbundet Offensiv,
Elevkampanjen och Miljöpartiets fullmäktigegrupp på manifestationen (OBF hade bjudit alla politiska grupper utom de rena borgarna att medverka). Hans Ekström kom ut till den lilla skaran som samlats för att lämna över protestlistorna, tog bleknosad emot den tjocka bunten med listor och lovade offentligt att det inte skulle bli fler nedskärningar på dagis i Eskilstuna. (Hur mycket det löftet var värt, har vi ju sett!) På den nationella Rättvise- konferensen mot nedskärningar som arrangerades av Elevkampanjen och Försäkringsanställdas förbund/Västernorrland i Stockholm den 18 februari 1995, representerades Organisationen Barnens Framtid av sin ordförande.

Under 1996 var OBF och Arbetarförbundet Offensiv aktiva i en kampanj mot nedläggningarna av fritids- klubbarna (dvs organiserad barnomsorg för barn i åldrarna 9-12 år) i Eskilstuna.
Faktum är att inga andra organisationer lyfte ett finger för att försvara fritidsklubbarna, fast de bevisligen haft positiv effekt på sociala problem i dessa åldersgrupper.
Alla partier i kommunfullmäktige - dvs även Miljöpartiet (som tidigare stött OBF) och Vänsterpartiet (som gick till val på att försvara barnomsorgen) - röstade för ett nedläggande av fritidsklubbarna. Tyvärr var deras sammanlagda tyngd större än den hos dem som värnade om 9-12-åringarna
Även om vi lyckades åstadkomma en viss inbrytning i Vänsterpartiet - på 1 maj 1996 tog några av deras medlemmar upp vår paroll om fritidsklubbarna på demonstrationsplakat - så kunde vi inte hindra politikerna från att lägga ner samtliga fritidsklubbar.
Resultatet ser vi i dag i form av ökade sociala problem i de lägre åldersgrupperna, sjunkande alkoholdebutsålder, etc.

Intresserad?

Hör av dig!

Klicka här

Läs mer om det nya arbetarpartiet!

Läs RS valmanifest!

Klicka här! Om du vill bli medlem!

Kontakta oss!

Försvara studiebidrag och barnbidrag!

Under hela vårterminen 1995 ledde Elevkampanjen den största ungdoms- proteströrelsen i Sverige sedan Vietnam-demonstrationernas dagar. Sammanlagt 40.000 ungdomar deltog i våra demonstrationer mot regeringens omfattande nedskärningspaket, som bl.a. innebar att barn- och studiebidragen sänktes från 750 till 640 kr i månaden samt att studie- bidragen bara skulle betalas ut för nio månader om året. I Eskilstuna var de unga Offensivarna och Elevkampanjarna ute på skolor och på stan med kampanjmaterial nästan oavbrutet från januari till april 1995. Den 1 februari arrangerade vi en första protest-manifestation i Eskilstuna på Fristadstorget.
Den 16 februari 1996 skulle dåvarande finansministerna Göran Persson komma till Eskilstuna för att hålla tal i Folkets hus. På dagen arrangerade Arbetarförbundet Offensiv och Elevkampanjen en stor protestdemonstration som samlade omkring 500 demonstranter - mest elever, men även föräldrar från Organisationen Barnens Framtid och pensionärer - på Fristadstorget.
På kvällen arrangerade vi ett protestmöte som samlade ett 100-tal i blandade åldrar utanför Folkets Hus, där Göran Persson höll tal för sin trogna skara.
Dagen efter var vår protestmanifestation förstasidesstoff i lokaltidningarna. "Från Wall Street till Eskilstuna - men här möttes han av Offensivs protester", skrev Eskilstuna-Kuriren.

Den 18 mars arrangerade Offensiv och Elevkampanjen i Bruket i Eskilstuna en konsert med nio lokala rockgrupper och Charta 77 , kallad "Rock mot Persson".
Omkring 400 ungdomar besökte detta mycket lyckade arrangemang. På grund av att rasisterna i Eskilstuna bjudit omkring 300 skinnhuvuden från hela landet till Eskilstuna samma dag, fick vår konsert också karaktären av "Rock mot Rasism".

Rättviselistan

I juni 1995 bildades Rättviselistan-EU-motståndare mot nedskärningar genom en sammanslagning av olika socialistiska grupper som arbetade mot EU.
Målsättningen var att ge arbetare ett alternativ i valet till EU-parlamentet i september 1995. En av de mest betydelsefulla grupperna i Rättviselistan var Arbetarförbundet Offensiv. Huvuddelen av Rättviselistans arbete i Eskilstuna genomfördes av Arbetarförbundet Offensiv.
Vi såg till att Rättviselistan hade en mer aktiv valkampanj än något annat parti i Eskilstuna.
Vad vi hade emot oss var bristen på pengar (medan de lokala socialdemo- kraterna satsade minst en miljon på den misslyckade personvalskampanjen åt en figur som alla i dag har glömt, hade Rättviselistan en valbudget på 200.000 kronor i hela landet!) samt det faktum att det är svårt att göra något känt som bildades tre månader före valdagen.
Att Rättviselistan ändå fick 1,2 % - det bästa valresultatet för någon vänsterlista utanför riksdagen sedan 1930-talet - i Eskilstuna, gav en fingervisning om den radikalisering bland arbetare och ungdomar som inte minst ungdomsprotesterna under våren bidragit till.

Upprop för Rättvisa

Den 16 mars 1996 bildades det landsomfattande nätverket Upprop för Rättvisa i Medborgarhuset i Stockholm. Eskilstuna representerades av Organisationen Barnens Framtid och lokalgruppen av Arbetarförbundet Offensiv. I anslutning till mötet i Medborgarhuset arrangerade Upprop för Rättvisa en demonstration med 2.000 arbetare och ungdomar utanför socialdemokraternas extrakongress (där Göran Persson valdes till statsminister) i protest mot den sociala nedrustningen.
I oktober 1996, när folk från Transportarbetareförbundet arrangerade en demonstration mot urholkningen av arbetsrätten utanför riksdagshuset i Stockholm, bidrog Offensiv i Eskilstuna med några ungdomskamrater till demonstrationen.
Den 26 november 1996, när nästa demonstration arrangerades, fanns Upprop för Rättvisa med bland huvudarrangörerna. Lokala arrangörer för mobiliseringen till demonstrationen från Eskilstuna var medlemmar i Arbetarförbundet Offensiv. Stöd fick vi från den lokala Handels-avdelningen.

Mot nedskärningar inom sjukvården

De allt större vårdnedskärningarna får mer och mer allvarliga konsekvenser. Arbetarförbundet Offensiv /Rättvisepartiet Socialisterna har därför tagit initiativet till att organisera motståndet mot dessa nedskärningar på en rad orter i landet.
Här i Eskilstuna vände vi oss först till en rad andra organisationer (bl.a. Vänsterpartiet) och föreslog en gemensam, bred kampanj till försvar för vården. När vi inte fått något svar, beslöt vi på försommaren 1996 att ta tag i frågan själva. Vi startade en namninsamling mot nedskärningarna inom vården. När vi fått in de första 2.000 namnen (i september 1996), gick vi ut i massmedia och proklamerade starten på kampanjen "Offensiv för vården". Vi gjorde en logotype till kampanjen och tryckte upp rockmärken och T-shirts.
Vår kampanj har gett bra gensvar, både bland "brukare" och personal.
Under "vårdkampanjens" första sex månader gick 20 Eskilstuna-bor med i Offensiv, de flesta kvinnor, bland dem vårdpersonal och pensionärer. Vårdpersonal har även kontaktat oss och har anmält sitt intresse att stödja kampanjen. En hel grupp SKAF:are ordnade ett möte för Offensiv på sin arbetsplats och hjälpte till att sprida våra mötesaffischer till flera avdelningar.
Den 4 december 1996 arrangerade vi ett offentligt möte mot vårdnedskärningarna i Kirurgaulan på Mälarsjukhuset.
Trots olika försök från sjukhusledningens sida att sätta käppar i hjulet för vår kampanj, har den utvecklats och breddats. Vi är i dag en referenspunkt för många vårdanställda som protesterar mot nedskärningarna. I dagsläget har över 10 000 namn samlats in. Namn som ingen politiker kan negligera!

Internationalism

Kampen för socialism är internationell. Precis som kapitalet är internationellt organiserat, är Rättvisepartiet Socialisterna den svenska sektionen av Committee for a Workers` International.
På lokal nivå präglas Rättvisepartigruppens arbete av internationalism.
Förutom ett gediget propagandaarbete mot EU har gruppen i Eskilstuna gått ut offentligt t.ex. mot imperialismens delaktighet i massakrerna i Rwanda 1994, mot en lokal moderats stöd till en högergerilla i Angola, och för solidaritet med arbetarkampen i Sydkorea.
Försvaret av asylrätten är en viktig del i vår internationalism.
Hösten 1994 var det en av lokalgruppens medlemmar som på besök i Bolivia upprättade dialog mellan det trotskistiska partiet POR-Masas i Bolivia och Committee for a Workers´ International (CWI, vår international).
1 maj 1995 arrangerade Arbetarförbundet Offensiv/Eskilstuna ett solidaritetsmöte i Folkets Hus till försvar för den bolivianska generalstrejken. Huvudtalare var POR-Masas´ representant i Sverige, som tillika blivit medlem i Rättvisepartiet Socialisterna.
I november-december 1995 verkade Offensivgruppen till stöd för den franska generalstrejken.
Vi arrangerade även ett offentligt möte till stöd för den franska strejken.
Kurdistans självständighet har många gånger varit en fråga högst upp på dagordningen för gruppen i Eskilstuna. Vi har medverkat med talare vid demonstrationer till kurdernas försvar i Eskilstuna samt offentligt protesterat mot Turkiets invasion av kurdiska områden.
I oktober 1996 arrangerade vi ett offentligt möte med en CWI-kamrat från Nigeria för att sprida solidariteten med kampen mot Shell och diktaturen i Nigeria.
Den 1 december 1996 arrangerade Offensivgruppen en lyckad solidaritetskväll till förmån för fyra motståndsmän från Kenya som fått utvisningsbesked av den svenska regeringen. Det bjöds på föredrag av Okoth Osewe från Kenyan Asylum Committee, musik av Bantaba och afrikansk mat. 75 personer närvarade.

Fortsatt kamp mot rasism och nedskärningar

Under 1997 och 1998 har våra kampanjer mot rasism och nedskärningar utvecklats och breddats. 1997 deltog vi i den breda demonstrationen mot rasistiska Sverigedemokraternas propagandabesök i Eskilstuna. 1998 var det Rättvisepartiet Socialisterna som tog initiativ till den demonstration som i förlängningen ledde till att Sverigedemokraternas andra inplanerade appellmöte ställdes in. Våren 1998 var det Rättvisepartiet Socialisternas kampanj - i samarbete med högskolestudenterna - som satte stopp för den planerade "naziföreläsningen" på Mälardalens högskola.
Vår kampanj för mer resurser till sjukvård och äldreomsorg har fortsatt med en namninsamlingskampanj, fler offentliga protestmöten och framträdanden i Eskilstuna-TV.
I maj 1998 hade vi en "offentlig politikeruppvaktning" utanför Stadshuset med krav på ett återinförande av fritidsklubbarna.

Rättvisepartiet Socialisterna har etablerats som den största socialistiska organisationen i Eskilstuna sedan 1930-talet. Med 20 nya medlemmar värvade under de första åtta månaderna av 1998 har vi nu runt 60 medlemmar.

Bli medlem du också!