Birgitta, den heliga Birgitta  1302-1303, död 1373
Skulptur från 1460-talet i Bollnäs kyrka

Kristen mystiker, stiftare av birgittinorden, helgon. Hon föddes på godset Finsta i Roslagen
och var dotter till lagman Birger Persson och Ingeborg Bengtsdotter, som var släkt med den
regerande Folkungaätten. Som 13-åring giftes Birgitta bort med den blivande lagmannen
Ulf Gudmarsson, hon blev slottsfru på Ulvåsa i Östergötland och födde åtta barn. Under en
pilgrimsfärd till Santiago de Compostela i Spanien 1341–42 med sin man kom hon i direkt
kontakt med Europas politiska och religiösa svårigheter (hundraårskriget, påvens
"Babyloniska fångenskap"). Ulf blev sjuk på resan och dog i Alvastra kloster 1344.

Sorgen förlöste Birgittas visionära begåvning. Hon kände sig kallad att bli Kristi "brud och
språkrör". Hon slog sig ner nära Alvastra kloster, vars underprior Petrus Olai blev hennes
biktfar, liksom Linköpingsmagistern Mattias. Här skrev hon 1345 ner reglerna till ett kloster
för både munkar och nunnor, och kung Magnus Eriksson donerade 1346 Vadstena kungsgård
till den nya stiftelsen.

Hösten 1349 reste Birgitta till Rom. Här tillkom flera uppenbarelser riktade mot kung Magnus,
som hon blivit alltmera kritisk mot. Framför allt arbetade hon på att få påven att flytta tillbaka
till Rom från Avignon och på att utverka hans tillstånd att grunda en ny klosterorden. Först 1370
fick hon tillstånd, men bara till en kongregation: birgittinregeln blev underställd Augustinus orden.
 Birgittinorden, Den helige Frälsarens orden, omfattade moderklostret i Vadstena och som mest ett
åttiotal andra kloster, främst i Norden och i Rhenländerna. De var dubbelkloster för munkar och
nunnor med gemensam kyrka och skilda boningshus. De första nunnorna vigdes 1384.

Birgitta vallfärdade 1372–73 till Jerusalem med sonen Birger och dottern Katarina, som senare blev
föreståndarinna för Vadstena kloster och vann rykte för helighet. Birgitta avled vid återkomsten till
Rom i sitt hus vid Piazza Farnese (senare Birgittas hus). Hennes kista fördes 1374 under stora
strapatser till Sverige och Vadstena.

Birgitta helgonförklarades 1391 (hon är Sveriges enda kanoniserade helgon). Hennes 600 uppenbarelser,
Revelationes, är genom sin visionära kraft och fantasi ett av medeltidens förnämsta litterära verk i Norden.
De dikterades på svenska och översattes sedan till latin av hennes biktfäder. Den första tryckta latinska
upplagan kom ut 1492. I modern tolkning gavs Himmelska uppenbarelser 1–4 ut 1957–59. Sven Stolpe
och Johannes Jørgensen har skrivit var sin stor biografi.

Birgitta är vårt lands mest berömda medeltida personlighet, på en gång religiös visionär och praktisk politiker.
Hon är skyddshelgon för Sverige och numera också för polska Solidaritet. Hennes helgondag är 7 oktober.
Hennes minne vårdas i Sverige av Societas Sanctae Birgittae.

I detta hus vid Piazza Farnese i Rom
bodde den heliga Birgitta på 1300-talet. Nu disponeras det av Birgittasystrarna.

Den heliga Birgitta.

Målning på trä av Bartholomäus Zeitblom omkr. 1500