Belá Bartók 1881-1945
Ungersk tonsättare, pianist och musikforskare. Han var lärare vid musikhögskolan i Budapest 1907–34. År 1940 emigrerade han till USA undan nazismen.
I Bartóks första verk märks ett inflytande av 1800-talstraditionen, bl.a. från Richard Strauss och Liszt, men under åren kring 1910 skedde en stilförändring. Den var stimulerad av Debussy och av den folkmusik han 1905 hade börjat uppteckna tillsammans med Kodály. Hans intresse för folkmusik utsträcktes efterhand från att bara gälla hemlandet till att också omfatta grannländerna, Mindre Asien och Nordafrika. De folkmusikaliska impulserna smältes in i Bartóks musik och framträder bl.a. i en hård och kärvt dissonant klangbehandling, kraftfulla, ofta asymmetriska rytmer (7-takt, 11-takt osv.) och kyrkotonal färgning. Bland dessa tidigare verk märks de två första pianokonserterna (1926 respektive 1930–31) och stråkkvartetterna 3–4 (1927–28).
Under Bartóks tio sista år genomgick hans musik – som hela tiden varit tonalt förankrad – en utveckling mot ett känslomässigt rikare tonspråk, där eruptiva utbrott kompletteras med skirt lyriska stämningar och där form och klang behandlas med fördjupad inlevelse och fantasi. Denna konstnärliga kulmen avspeglas i bl.a. de tekniskt ytterst krävande stråkkvartetterna 5–6 (1934 respektive 1936) samt en rad orkester- och konsertverk, t.ex. den ofta spelade Konsert för orkester (1943). Med Mikrokosmos (1926–39), som representerar både den yngre och den äldre Bartók, gav han ett märkligt bidrag till pianolitteraturen. De 153 styckena är indelade i sex band, som stegvis går från nybörjar- till virtuosstadiet. Bland hans övriga arbeten kan nämnas pianoverket Allegro barbaro (1911), enaktsoperan Riddar Blåskäggs borg (1911), pantomimen Den sällsamme mandarinen (1918–19), Musik för stränginstrument, slagverk och celesta (1936) och Sonat för två pianon och slagverk (1937). Han skrev tre pianokonserter och sex stråkkvartetter.
Nästan omedelbart efter Bartóks död fick hans musik ett internationellt genombrott, och han betraktas nu som en av den moderna musikens vägröjare och förgrundsgestalter.
Bartóks mest kända verk:
Sceniska verk:
Riddar blåskäggs borg op. 11 opera 1 akt 1911
Der wunderbare Mandarin op. 19 1914
Orkesterverk:
Danssvit 1923
Violinkonsert,1938
Divertimento för stråkorkester,1939
Concerto för orkester 1943
Violakonsert 1945, ( fullbordad av T.Serly )Kammarmusik:
6 Stråkkvartetter 1908-39
Sonat för 2 piano & slagverk 1937Piano:
3 Burlesker op. 8 1908-11
för barn,85 småstycken 1908-09 rev 1945
Allegro barbaro 1911
Mikrokosmos 153 stycken 1926-37
Liten svit 1938Sånger:
Ungerska folkvisor
