Johannes Brahms 1833- 1897
Tysk tonsättare. Han härstammade från en musikerfamilj, utbildade sig till pianist och debuterade som konsertpianist vid 15 års ålder. Som tonsättare lanserades han 1853 i den dåtida musikvärlden av vännen Robert Schumann, som han också i unga år tog konstnärliga intryck av. Under hela livet var Brahms knuten med starka känsloband till Schumanns änka, pianisten Clara Schumann, men han förblev ogift. År 1863 bosatte han sig i Wien, där han stannade till sin död.
Brahms kom – trots en rad anställningsanbud – att ägna sig helt åt sitt komponerande som fri konstnär. Under enstaka konsertresor framförde han sina egna verk som pianist eller dirigent. I sin musik anknöt han till wienklassikerna och äldre polyfon musik. Hans verk innebar därmed en återgång till den ”absoluta” musiken i motsats till illustrerande programmusik, och han kom därför i opposition till wagnerianismen. Samtidigt är hans konst romantisk genom sin djupt personliga känsla. Den präglas av kärv kraft och ofta tungt allvar, men också av värme och lyrisk innerlighet. Harmoniken och rytmen är konstfulla, men man möter också drag av enkel folkvisa.
Brahms produktion är – på grund av hans starka självkritik – kvantitativt mindre än andra stora tonsättares. En central plats bland hans verk intar de fyra symfonierna, nr 1 c-moll (1850–76), nr 2 D-dur (1877), nr 3 F-dur (1883, ”Vårsymfonin”) och nr 4 e-moll (1885). Ofta spelade är också uvertyrerna Akademisk festuvertyr (med den gamla studentsången ”Gaudeamus igitur”) och Tragisk uvertyr (båda 1880), liksom den glansfulla violinkonserten i D-dur (1879) och de båda pianokonserterna i d-moll och B-dur. Ett genombrott för en större publik fick Brahms med den monumentala dödsmässan Ein deutsches Requiem (1868). Många av hans finaste verk tillhör kammarmusiken (stråkkvartetter och stråkkvintetter m.m.). Bland pianoverken kan nämnas Händelvariationerna (1861) och hans populära Ungerska danser, med inslag av zigenarmusik, som ursprungligen skrevs för fyrhändigt piano. En mycket viktig plats intar de ca 200 sångerna (bl.a. Meine Liebe ist grün, Immer leiser wird mein Schlummer, Vier ernste Gesänge), som tillhör det förnämsta som skapats på detta område.
Orkestermusik:
Symfoni Nr. 1 i C-moll, Op. 68
Symfoni Nr. 2 i D-dur, Op. 73
Symfoni Nr. 3 i F-dur, Op. 90
Symfoni Nr. 4 i E-moll, Op. 98Ungerska danser
Variazionen uber ein Thema von Jos. Haydn
(Haydnvariationer) Op. 56a
Akademisk festuvertyr, Op. 80
Tragisk uvertyr, Op. 81Konserter:
Pianokonsert Nr. 1 i D-moll, Op. 15
Violinkonsert i D-dur, Op. 77
Pianokonsert Nr. 2 i B-dur, Op. 83
Konsert för violin, cello och orkester i A-moll,
Op. 102
Körverk:
Ein deutsches Requiem, Op. 45
Rinaldo, Op. 50
Rhapsodie, Op. 53 ('Altrapsodi')Pianomusik:
Ungerska danser
Sex pianostycken, Op. 1 18Kammarmusik:
Stråksextett i G-dur, Op. 36
Cellosonat i E-moll, Op. 38
Violinsonat Nr. 1 i G-dur, Op. 78
Trio i A-moll, Op. 1 14
Klarinettsonat Nr. 1 i F-moll, Op. 120:1
Klarinettsonat Nr. 2 i Ess-dur, Op. 120:2Sånger:
Wiegenlied (Vaggsäng), Op. 49:4
Triumphlied. Op. 55
