John Cage 1912–1992

Amerikansk tonsättare. Han utvecklade under påverkan av bl.a. zenbuddhism och orientalisk musik en konstfilosofi som fick stor betydelse för den moderna musikens och konstens utveckling. I hans komponerande hade slumpen och det obestämda en avgörande betydelse, bl.a. genom att han använde en s.k. grafisk notation, där tolkningen i hög grad överlämnas åt musikerna. Cage blev först känd för sin metod att ”preparera” pianots strängar med olika föremål för att förändra klangen. Han hävdade att lyssnarnas upplevelser är viktigare än det de lyssnar till och att alla ljud är likvärdiga.

Bland hans verk märks Imaginary Landscape 1–5 (1939–52), Konsert för preparerat piano och kammarorkester (1951), den helt tysta 42 333 (1952; musikern är alltså helt tyst i fyra minuter och 33 sekunder), Fontana Mix (1958, för ljudband) och de audivisuella Water Music (1952), Theatre Piece (1960) och Reunion (1968). Han var en av de första som använde live-elektronik och han samarbetade med flera koreografer, bl.a. Merce Cunningham. Cage gav också ut böcker, t.ex. Silence (1959), Notations (1969) och M (1974, uppsatser, dikter, dagböcker).