Gustaf  Fröding  1860-1911

Författare. Han växte upp i Värmland på olika släktgårdar, bl.a.
Alster vid Vänern där han föddes. Hans far, Ferdinand Fröding, råkade
i ekonomiska svårigheter och blev alltmer tungsint. Modern Emilia,
dotter till botanisten C.A. Agardh, var poetiskt begåvad men led periodvis
av sinnessjukdom. Fröding hade en äldre syster, Cecilia, som stod honom nära.

Han tog studenten i Karlstad och bedrev sedan sporadiska studier i Uppsala,
där han påverkades av radikala idéer. Han gjorde slut på ett arv och tvingades en
tid leva på nåder hos släktingar.

Frödings främlingskap i tillvaron och labila sinnestillstånd utvecklades efter
hand till psykisk sjukdom. Han plågades av oro, hallucinationer och alkoholism.
Efter flera perioder på nervhem vårdades han 1898–1905 på Uppsala Hospital (Ulleråker).
Han bodde därefter till sin död på Gröndal på Djurgården i Stockholm.
Från 1885 medarbetade Fröding i den radikala Karlstads-Tidningen med dikter,
recensioner och kåserier (de humoristiska Räggler å paschaser utgavs 1895–97).

Han debuterade med diktsamlingen Guitarr och dragharmonika (1891).
Den vann snabbt erkännande, inte minst de livfulla och burleska Värmlandsdikterna
(Våran prost, Det var dans bort i vägen). Men här fanns också den djupt personliga Ur Anabasis.
I Nya dikter (1894) märks Balen och Atlantis, i Stänk och flikar (1896) Strövtåg i hembygden,
Flickan i ögat och Det borde varit stjärnor. Denna samling ådrog honom ett sedlighetsåtal för
den öppna samlagsskildringen i En morgondröm. Boken frikändes visserligen,
men åtalet förvärrade skaldens sjukliga självkritik och sexualångest.

De båda samlingarna visar en fördjupning av Frödings sociala radikalism liksom hans
grubbel över det ondas problem, ett grubbel som tar överhanden i samlingen Gralstänk (1898)
 och de formellt experimentella dikterna i Reconvalescentia, som utgavs 1913 efter hans död.
Fröding är en av våra mest folkkära skalder. Han förenar versteknisk virtuositet med språklig
enkelhet och hans vers har en enastående musikalitet och välljud.