Franz Joseph Haydn 1732-1809

Österrikisk tonsättare, ett av wienklassicismens första och största namn. Han var son till en vagnmakare i Rohrau, där han tidigt kom i kontakt med en genuint folklig musiktradition, vars påverkan skymtar fram ännu i sena verk. Han sjöng i gosskören vid Stefansdomen i Wien 1740–49 och 1761 anställdes han som kapellmästare hos den ungerska furstefamiljen Esterházy i Eisenstadt. Då kapellet upplöstes vid furst Nikolaus I (ungerska Miklós Jozsef) Esterházys död 1790, slog sig Haydn ner som fri konstnär i Wien. Under vistelser i London 1791–92 och 1794–95 uppförde han med stor framgång tolv nya symfonier, ”Londonsymfonierna”, bl.a. den kända nr 94 G-dur ”med pukslaget” (1791). Den kontakt han i England fick med Händels körstil resulterade bl.a. i de så kallade idylloratorierna Skapelsen (1798) och Årstiderna (1801), vilkas friska, lyriska natur- och känsloskildringar genast gjorde dem populära. Mot slutet av sitt liv var han en vördad patriark i Wiens musikvärld.

Haydn fulländade symfonins och stråkkvartettens form (sonatformen). Till de mest kända av hans 104 symfonier hör Avskedssymfonin (nr 45 fiss-moll, 1772), där musikerna en efter en slutar spela och lämnar podiet, La Chasse (Jakten, nr 73 D-dur, 1781), Oxfordsymfonin (nr 92 G-dur, 1789), de tolv Londonsymfonierna (1791–95) samt Militärsymfonin (nr 100 G-dur, 1794) och Uret (nr 101 D-dur 1794). Av hans 68 stråkkvartetter kan nämnas Kejsarkvartetten (nr 76 C-dur, 1797) och Jesu sju ord på korset (ca 1785, känd också som orkesterstycke). Han skrev även ett tjugotal operor, drygt 50 pianosonater m.m. Bland hans orkesterverk märks två ofta spelade violoncellkonserter, i C-dur (1765) respektive D-dur (1783), samt den berömda trumpetkonserten i Ess-dur (1796).

Haydns musik kännetecknas av spontan melodisk uppfinningsrikedom, humor och spiritualitet, men också av kraft och allvar. Han utövade ända fram till romantiken ett stort inflytande på Europas musikliv, bl.a. som vän till Mozart och lärare åt Beethoven.


Symfonier:
Nr. 6 i D-dur, Le Matin (Morgon)
Nr. 7 i C-dur, Le Midi (Middag)
Nr. 8 i G-dur, Le Soir(Afton)
Nr. 30 i C-dur, Alleluja
Nr. 43 i Ess-dur, (Merkurius)
Nr. 45 i Fiss-moll, (Avskedssymfonin)
Nr. 73 i D-dur, La chasse (Jakten)
Nr. 82 i C-dur, L'ours (Björnen)
Nr. 85 i B-dur, La reine de France

Symfonier:
Nr. 92 i G-dur, Oxford
Nr. 94 i G-dur, Surprise (Pukslaget)
Nr. 100 i G-dur, (Militärsymfonin)
Nr. 101 i D-dur, The Clock (Uret)
Nr. 104 i D-dur, London

Konserter:
Hornkonserter, Nr. 1 & 2 i D-dur
Violoncell i C-dur
Orgel (8 konserter)
Violin:
Nr. 1 i A-dur, Nr. 2 i C-dur, Nr. 3 i G-dur
Trumpet i Ess-dur

Kammarmusik:
52 sonater för klaverinstrument
6 sonater för klaver och piano
32 pianotrios
83 stråkkvartetter, inklusive
Kejsarkvartetten i C-dur
126 kompositioner för baryton

Kyrkomusik:
Missa Brevis
Orgelmässa
Paukenmesse
6 oratorier, inklusive:
Die sieben Worte
Skapelsen
Die Jahreszeiten (årstiderna)

Operor:
11 mondo della luna (Die Welt
auf dem Monde)
L'isola disabitata (Die unbewohnte Insel)