Charles Ives 1874–1954

Amerikansk tonsättare. Han var en framgångsrik försäkringstjänsteman och delade under en period sin tid mellan affärer och komposition, vilket småningom ledde till vacklande hälsa. Som tonsättare var han ytterst okonventionell: olika tekniker – atonalitet, fritonalitet, polyrytmik och slagdängeharmonik – blandades i en nästan kaotisk form. Han hämtade inspiration från den amerikanska kyrkomusik- och orgelrepertoaren, väckelsesånger, patriotiska och populära sånger, dansmusik och marschmusik. Han var även påverkad av den symfoniska traditionen från bl.a. Brahms och präglades av stark experimentlusta. Det mesta av Ives musik komponerades före 1926 och de viktigaste verken tillkom 1906–16. Från 1929 levde han i stort sett helt isolerad. Sedan han dragit sig tillbaka växte hans rykte, men det var först på 1950-talet som hans musik vann verklig uppskattning. Bland hans verk är det kanske mest kända hans andra pianosonat, Concord, Mass., 1840–60 (1909–15). Vidare märks symfonier, New England Holidays (1904–13, med Fourth of July) och The Unanswered Question (1906), båda för orkester, 114 Songs (1919–24) samt General William Booth enters into heaven (1914).