Witold Lutoslawski 1913–1994

Polsk tonsättare. Han blev uppmärksammad främst efter andra världskriget för sina klangligt okonventionella, fantasifulla verk, ibland med intryck från polsk folkmusik, t.ex. genombrottsverket Konsert för orkester (1954). I början av 1960-talet kom Lutoslawski i kontakt med den aleatoriska tekniken (se aleatorik), vilket resulterade i verk som Jeux vénétiens för kammarorkester (1961), Trois poèmes d_Henri Michaux (1963) och en stråkkvartett (1964; beställd av Sveriges Radio), verk som alla gett viktiga impulser till den nutida musiken. Av övriga kompositioner kan nämnas symfoni nr 2 (1967), symfoni nr 3 (1983) och Livre pour orchestre (1968). En särställning intar hans Paganinivariationer för två pianon (1941, omarbetad för piano och orkester 1977–78). Han erhöll Polar Music Prize 1993.