Gustav Mahler 1860-1911

Österrikisk tonsättare och dirigent, gift med Alma Mahler. Han föddes i nuvarande Tjeckien (dåvarande Österrike-Ungern) och studerade vid konservatoriet i Wien 1875–78. Från 1880 var han verksam som dirigent.

Efter att länge ha hört till de mest omstridda och missförstådda räknas Mahler numera som en av senromantikens intressantaste tonsättare. Hans konst präglas av en intensiv uttrycksvilja. Det sublima står ofta omedelbart bredvid det triviala, det patetiska och extatiska bredvid det groteska och fränt ironiska, det konstfulla bredvid det anspråkslöst folkliga, ofta med en melodik som inspirerats av mährisk folkton. Kompositionerna präglas av en fri behandling av satsform och satsföljd, och vokala inslag är vanliga i de stort upplagda symfonierna. Särskilt i de senare verken finns tendenser till upplösning av tonaliteten samt lineär polyfoni, vilket länkar samman Mahlers musik med 1910- och 20-talens mer radikala strömningar.

Symfonierna utgör kärnan i Mahlers produktion, men han har också skrivit utsökta sånger (oftast med orkester), t.ex. Lieder eines fahrenden Gesellen (1884), Des Knaben Wunderhorn (1888–99), Rückert-Lieder (1902) och den gripande cykeln Kindertotenlieder (1900–02). Das Lied von der Erde (1908), för soli och orkester, är en fulländad syntes av symfoni och sång.

Mahler var en av sin tids främsta dirigenter, med tolkningar som präglades av konstnärlig kompromisslöshet och stark inlevelse, minutiöst detaljarbete och klanglig fulländning. Han var verksam som operadirigent i olika städer, bl.a. Leipzig, Budapest, Hamburg, Wien (1897–1907; även verksam vid filharmonikerna) och New York.