Obbligato
(Italienska) Obligatorisk.

Obligatstämma
En melodiskt självständig stämma som beledsagar en solostämma.

Oboe
Koniskt träblåsinstrument med dubbelt rörblad. Används i symfoniorkester
blås­orkester, kammarmusik och som soloinstrument.

Oboe da Caccia
(ital.) "Jaktoboe". 1700-talets föregångare till engelskt horn.

Oboe D'amore
(italienska) "Kärleksoboe". Altoboe populär på 1700-talet.

Ode
Högstämd lyrisk dikt efter antikt mönster.

Ofikleid
Klaffbygelblås­instrument av mässing. Ersatte serpenten under tidigt 1800-tal
men trängdes sedan ut av ventil­instrumenten. Den anses numera helt föråldrad.

Okarina
(av italienskans oca = gås) Litet ägg- eller fågelformat blåsinstrument av keramik eller porslin.
Uppfanns i Italien kring 1860.Instrumenttypen finns dock i många delar av världen.
En primitiv variant är lergöken.

Oktav
Åttonde tonen uppåt eller nedåt i en diatonisk skala. Även intervaller mellan två toner
där den högre har det dubbla svängningstalet mot den lägre (för örat tycks tonerna nästan
sammanfalla). Används också som måttenhet i tonsystemet. Det tonomfång som brukas
indelas i oktaver där första tonen alltid är ett C.

Oktett
Komposition för åtta instrument. Även ensemble bestående av åtta musiker.

Olifant
Medeltida jakthorn av elfenben.

Omvändning
Omflyttning av tonerna i ett ackord genom lägsta tonens oktavförskjutning uppåt.

Omkväde
En eller flera versrader som i samma, eller lätt varierad, form återkommer
i strof efter strof.

Opera
Drama där texten helt eller delvis sjungs till orkester­ackompanjemang, och där musiken
sammanlänkar tema, handling och karaktärer. Operan uppkom i slutet av 1500-talet
i Florens, där en grupp aristokrater strävade efter att återuppliva det antika dramat.

Opera Bouffe
(franska) En sorts operett ofta med satirisk handling, särskilt förknippad med verk av Offenbach.

Opera Buffa
(italienska) Komisk opera i motsats till I opera seria. Populär i Italien under 1700-talet.

Opera Comique
(franska) Komisk opera ofta med talad dialog, utvecklad i Frankrike under 1700-talet.
Termen användes under 1800-talet som en generell benämning på operor med talad dialog.

Opera Seria
(italienska) Seriös opera i motsats till opera buffa. Syftar på de italienska 1700-talsoperorna
som ofta hämtade sin handling från mytologin eller antikens historia.
Hjälterollen sjöngs ofta av en kastrat.

Operett
(italienska)"Liten opera".Musikdramatiskt verk med lättsam karaktär,vanligtvis med talad dialog.

Ophicleide
(fra.) Se ofikleid.

Opus
(latin)Verk.Tonsättares verk är ofta numrerade efter opustal i kronologisk ordning.

Opus Posthumus
(latin) Efterlämnat verk. Förkortas ofta Op. posth.

Oratorium
Större komposition med dramatisk eller lyrisk karaktär och ofta med religiös text för soli
kör och orkester. Oratoriet är inte avsett för sceniskt  framförande utan hand­lingen skildras
vanligen i recitativ av en berättare.

Organum
(latin) Medeltida musikterm för orgel,men även beteckning för de äldsta formerna av flerstämmighet.

Orgel
Ett slags indirekt blås­instrument bestående av en serie orgelpipor som bringas ljuda med
hjälp av tryckluft. Orgeln är vidare försedd med klaviatur och pedaler vars tangenter via ventiler
låter luften nå piporna.

Orgelkoral
Orgelkompo­sition byggd på psalmmelodi (koral).

Orgekhamonium
Se harmonium.

Orgelpunkt
En lång, uthållen ton, företrädesvis i bas­stämman, över vilken harmonierna växlar
ibland även dissonerande mot denna baston. Förekommer gärna vid höjdpunkt
i slutet av en komposition.

Orkester
(av grekiskans orkesstea = "dansplats") Under antiken körens dansplan framför scenen.
Större instrumentensamble i allmänhet representerande följande instrumentgrupper:stråkar
bestående av violiner, altvioliner, celli och kontrabasar; blåsinstrument indelade i träblås och
brass; slagverk; samt ofta även harpa. En symfoniorkester har kapacitet att spela symfonier
medan en kammarorkester är mycket mindre. Inom jazz- och rock används oftast
benämningen band för en grupp musiker.

Orkestrering
Konsten att fördela stämmor och ljud på olika instrument i en orkester.
Kallas även instrumentation.

Ornament
Utsirningar, prydnadsnoter.

Ossia
(italienska) Eller också. Används ofta för att ange ett lättare alternativ.

Ottava
(italienska) En oktav högre eller lägre,beroende på placering i noten.Förkortas öva.

Ottavino
(italienska) Piccolaflöjt.

Ottone
(italienska) Mässing.

Ou
(franska) Eller.

Ouvert
(franska) Öppet.

Ouvertyr Uvertyr
Öppning. Inledningsstycke till opera, oratorium eller liknande, vanligtvis innehållande musik
som anspelar på det efterfölj­ande. En konsertouvertyr är däremot självständig och inte en
del av en opera eller annat verk.