Sadel
Hos stråkinstrument en liten upphöjd tvärlist som begränsar
strängarnas ljudande del vid övergången till skruvfästet.

Salmo
(ital.) Psalm.

Salongsmusik
Den musik som framfördes i det nya tyska borgerskapets salonger under 1800-talet
som en del av sällskapslivet. I dag även beteckning för underhållande musik.

Salsa
Karibisk dans och musik som utvecklats av latin­amerikaner i USA,
med rötterna främst i Cuba och Puerto Rico.

Saltando
(ital.) Hoppande stråkart (även spiccato).

Saltarello
(av italienskans "saltare" = hoppa). Under 1500­talet förekommande snabb efterdans
till den långsammare passa­mezzon. Senare även energisk italiensk dans i
3/8- eller 6/8-takt liknande tarantellan, men med punkterade triolrytmer.

Samba
En latinamerikansk dans i jämn taktart med starkt synkoperad rytm.
Samban blev under 1930-talet populär i USA och senare även i Europa.

Sampler
Anordning för digital ljudåtergivning, använd bl a inom elektronmusik.

Saraband
Långsam hövisk dans i tretakt, troligen med orientaliskt ursprung.
Den kom till Europa via Spanien under 1500-talet. Sarabanden uppträder
ofta som en långsam sats i en klassisk svit.

Sardana
(spanska) Katalansk nationaldans.

Sarrusofon
Dubbelt rör­bladsinstrument av mässing. Uppkallat efter fransmannen
Sarrus som uppfann instrumentet år 1856. Förekommer i militär­orkestrar.

Sats
Självständig del i t ex en sonat eller symfoni. Används även om
kompositionssätt såsom fyrstämmig sats, körsats eller orkestersats.

Sautille
(franska) se "saltando".

Saxofon
Saxofonfamiljen tillhör blåsinstrumenten och utvecklades ca 1840 av den belgiske
instrumentmakaren Adolphe Sax (1814-94). Saxofonen har i likhet med klarinetten
ett enkelt rörblad och räknas som träblåsinstrument, trots att den är gjord av mässing.
Saxofonen tillverkades från början i sju olika storlekar varav de i dag vanligast
förekommande är sopran-, alt-, tenor- och barytonsaxofon.

Scen
Del av operaakt.

Scenario
Utkast till en opera eller ett drama. Scenariot beskriver verken roller och scener samt
skisserar handlingen i varje scen. Det antyder också den musikaliska utvecklingen och
visar på höjdpunkter och sammanlänkande passager.

Scherzando
(italienska) Skämtsamt.

Scherzo
(italienska) Skämt. Ett lätt och livligt instrumental­stycke, vanligtvis en sats i en sonat.
Scherzot går ofta i tretakt och kan ersätta menuetten som snabb mellansats i bl a
sonater eller symfonier.

Schnell
(tyska) Hastigt.

Schottis
(av tyskans schottisch = skotsk) Sällskaps­dans från mitten av 1800-talet.
Dansas parvis i 2/4-takt.

Score
(engelska) Partitur.

Segno
(italienska) Tecken. "AI segno" och "dal segno" är anvisningar om att
spela fram till respektive från ett tecken.

Segve
(italienska) "Följer". Anvisning att fortsätta med nästa del utan paus
alternativt att spela det följande på samma sätt .

Seguidilla
Spansk dans i tretakt påminnande om bolero, men med snabbare tempo.

Sekund
Andra tonen i en diatonisk skala. Betecknar även intervaller mellan grundtonen och denna ton.

Sekvens
Upprepning av en tonföljd i ett annat läge.Även namnet på en typ av medeltida liturgisk sång.

Semi
Halv."Semibreve" och "semiquaver" är engelska för helnot och sextondelsnot.

Semplice
(italienska) Enkelt, okonstlat.

Sempre
(ital.) Alltid, hela tiden.

Sensible
(ital.) Känsligt.

Sentimento
(ital.) Känsla.

Senza
(ital.) Utan.

Septett
Ensemble av sju röster eller instrument. Även komposition för sju exekutörer.

Septima
Sjunde tonen i en diatonisk skala.

Serenad
(av italienskans sera = kväll) Aftonmusik. Ursprungligen en kärlekssång, framförd som
hyllning till den dyrkade, ofta till ackompanjemang av gitarr. I modernt språkbruk
avses ofta ett romantiskt orkesterstycke med "nattlig" karaktär.

Serenata
(ital.) Serenad.

Sereno
(ital.) Klar, lugn, stilla.

Serpent
Stort, ålderdomligt, S-format blåsinstrument som vanligtvis är gjort av trä.
I konsertsammanhang efter hand ersatt av ofikleid.

Sext
Sjätte tonen i en diatonisk skala. Även intervaller mellan grundtonen och denna ton.

Sextett
Ensemble med sex röster eller instrument. Även dylik komposition.

Sforzando, Sforzato
(italienska) Forcerat. Kraftigt markerat. Förkortas sf eller sfz.

Shakuhachi
Japansk bambuflöjt av kinesiskt ursprung.

Shamisen
Japanskt tresträngat lutliknande instrument.

Shanty
(eng.) Sjömanssång som sjungs under arbetet.

Sharp
(engelska) Korsförtecken. C sharp = ciss.

Sheng
Kinesisk munorgel.

Siciliano
(italienska) Lugn dans i 6/8- eller 12/8-takt med karakteristisk,punkterad rytm.
Av sicilianskt ursprung.

Signalhorn
Enkelt mäs­singsinstrument utan ventiler. Endast naturtoner kan frambringas på signalhornet
vilket enbart används militärt.

Simile
(italienska) Likadant.

Sinfonia
(italienska) Sym­foni. Under barocken även namn på inledningsmusik till exempelvis en opera
eller kantat.J.S. Bachs trestämmiga inventioner går också under benämningen sinfonior.

Sinfonietta
(italienska) Liten symfoni. Även modernare benämning på en medelstor instrumentalensemble.

Sinka
Blåsinstrument med tonhål som ett träblåsinstrument, men med trumpetmunstycke.
Viktigt under 1600-talet, på 1700-talet ersatt av trumpeten.

Sinustoner
Övertonsfria toner vars svängningar grafiskt framställda bildar en sinuskurva.

Sistrum
Fornegyptiskt rassel­instrument med ringar som rasslar mot en metallram.

Sitar
Långhalsar stränginstru­ment från Indien påminnande om lutan. Spelas med plektrum.
Den för västvärlden mest kände sitarspelaren, Ravi Shankar, har bl a gjort sig känd
för sitt samarbete med Yehudi Menuhin.

Skala
(av italienskans scala = trappa) Det stegvis ordnade tonförråd som ingår i en tonart.
Vanligtvis inom ramen för en oktav.

Skalmeja
Äldre träblåsinstrument med dubbelt eller, mera sällan, enkelt rörblad.
Föregångare till oboe och klarinett.

Skiffle
(engelska) En form av traditionell jazz, karakteriserad av gitarrer
tvättbräde, munspel m fl instrument.

Slaginstrument
Samlingsnamn för de instrument som bringas att ljuda genom slag med t ex handen eller
en klubba mot en resonerande yta. En del slaginstrument har ingen bestämd tonhöjd
andra (t ex puka) kan stämmas till en bestämd tonhöjd.

Slagverk
Uppsättningen av slaginstrument i en orkester.

Slide
(eng.) Glissando.

Slumpmusik
Se aleatorisk.

Smorzando
(italienska) Bortdöende.

Soave
(ital.) Ljuvt, behagligt.

Solfeggio
(ital.) Musik­pedagogiska övningar för ton­träffning eller notläsning, vilka innebär sång
med noternas namn (do, re, mi, fa etc.) som text.

Solist
Person som spelar ett soloinstrument eller sjunger ett solostycke.

Solmisation
Musikpedagogisk term för sång- och notläsningsövningar med hjälp av stavelsebeteckningar.
Se även solfeggio.

Solo
(italienska). Ensam. Betecknar även en dominerande stämma i ett musikstycke.

Sonat
Instrumentalmusikalisk genrebeteckning vars innebörd varierar mellan olika epoker
i musikhistorien.

Sonatform
Alltsedan wienklassicismens dagar en av de viktigaste musikaliska formtyperna med
karakteristisk tredelad form bestående av så kallad "exposition", "genomföring" och
"återtagning". Förekommer vanligen i flersatsiga instrumentalstycken (ofta i första satsen)
men även i ensatsiga verk, t ex symfoniska dikter och ouvertyrer.

Sonatin
(av italienskans sonstins = liten sonat) En till formatet mindre sonat med färre satser
än den vanliga sonaten, ofta med förkortad sonatform.

Sopra
(italienska) Över, ovanför.

Sopran
Det högsta röstläget hos en kvinno- eller gossröst, med ett ungefärligt omfång från
ettstrukna C  till tvåstrukna A. Även benämning på ett i sopranomfånget klingande
instrument inom vissa instrumentfamiljer,t ex sopransaxofon.

Sopranino
(italienska) "Liten sopran". Det minsta och högst klingande instrumentet inom
vissa instrumentfamiljer, t ex blockflöjt.

Sordin
Dämpningsanordningar av skilda slag för olika instrument.

Sordo
(ital.) Dämpat, dovt.

Sostenuto
(italienska) Tillbakahållet.

Sotto
(italienska) Under. "Sotto voce" betyder dämpat, egentligen med halv röst.

Sousafon
Amerikansk variant av bastuba.

Spikpiano
Piano med ett mer klirrande ljud, vilket kommer sig av att de filtklädda hammarns fått
metallstift eller helt ersatts med ståltrådsöglor. Främst använt för ragtimemusik.

Spiccato
(italienska) Anvisning till stråkmusiker att spela med studsande stråke.

Spinett
Litet klaver­instrument med samma slags mekanik som cembalon.
Spinetten var ett populärt instrument i Italien under 1500­talet och
blev under 1700-talet uppskattat i hela Europa.

Spiritoso
(ital.) Spirituellt, livfullt.

Staccato
(italienska) "Avskilt".Anvisning till musikern att förkorta notvärdena så att pauser uppstår
mellan tonerna. Förekommer i olika varianter med skarpare eller mjukare ansats av tonerna.
Den vanligaste staccatobeteckningen är en punkt ovanför nothuvudet. Ett skarpare staccato
betecknas med ett kilformat tecken ovanför nothuvudet

Stall
Den lilla kantställda träskiva över vilken strängarna spänns på stråkinstrument.

Stamtoner
De förteckenslösa tonerna. C-durskalans toner.

Steel band
Oljefatsorkester. Musikform med ursprung i Västindien.
Instrumenten består av oljefat stämda i olika tonhöjder.

Stomp
Jazznummer av traditionell typ med markerat, ganska snabbt tempo.

Stopptoner
En sordine­ringseffekt hos horn. Stopptoner åstadkoms genom att hornisten
för in handen i klockstycket.

Stringendo
(italienska) Påskyndande (av tempot).Allt hastigare.

Strofisk
Sång som har samma musik till alla verser. Motsats till genomkomponerad
där musiken växlar från strof till strof.

Stråke
En lätt böjd trästång på vilken hästtagel är fastspänt. Taglet guides in med harts och
får genom friktion strängarna på stråkinstrumenten att vibrera när stråken dras över dem.

Stråkinstrument
Till den moderna stråkinstrumentfamiljen hör violinen, violan, violoncellen och kontrabasen
vilka skiljer sig från varandra genom storlek och tonomfång.

Stråkkvartett
Komposition för två violiner, en viola och en violoncell. Aven benämning på sådan ensemble.

Stråkkvintett
Komposition för stråkkvartett utökad med en viola, en violoncell eller, mera sällsynt
med en kontrabas. Även benämning på en sådan ensemble.

Stråkorkester
Orkester som består av enbart stråkinstrument.

Stråktrio
Komposition för violin, viola och violoncell. Även benämning på en sådan ensemble.

Stränginstrument
Instrument där klangen alstras genom vibrerande strängar. Stränginstrumenten,
s k kordofoner, förekommer i en mängd former, som stråkinstrument, lyror, harpor,
cittror, lutor, gitarrer och klaverinstrument.

Stämföring
Utformandet av de enskilda stämmor som tillsammans bildar en flerstämmig sats.

Stämgaffel
Stålgaffel med två skänklar stämd i tonhöjden ettstrukna A. Används till att stämma instrument
efter.Stämgaffeln uppfanns år 171 I av den engelske trumpetaren John Shore.

Ständchen
(tyska) Liten serenad, oftast i form av sång.

Subdomonant
Fjärde tonen i en dur- eller mollskala. Även den treklang som staplas på denna ton.

Subkontraoktaven
Den lägsta oktaven i musiken.

Subrett
Rollfack inom opera och operett. Subretten är vanligen en ljus sopran som innehar
en roll som kokett kammarjungfru, page eller dylikt.

Svit
(av franskans suite = följd) Instrumentalkomposition i flera satser, bestående av en
sammanhållen följd av stycken, danser eller fragment ur baletter eller operor.

Swing
Speciell stil inom jazz­musiken. Uttrycket användes offentligt första gången 1935,
när klarinettisten Benny Goodman annonserade sin orkester som ett "swing band".

Syllabisk
Sång där varje textstavelse motsvaras av en ton. Motsatsen är melismatisk sång,
med flera toner på varje stavelse. Se även melism.

Symfoni
Ord av grekiskt ursprung med betydelsen samklang.
Större komposition för orkester.Vanligtvis i flera satser.

Symfoniorkester
Stor ensemble indelad i olika sektioner bestående av stråkinstrument, träblåsinstrument
bleckblåsinstrument, harpa, pukor och slagverk.

Symfonisk dikt
Symfoniskt verk med programmatiskt innehåll. Oftast en ensatsig orkesterkomposition.

Synkop
(grek.) Rytmisk förskjutning av betoningen från stark till svag taktdel, antingen genom
längre tidsvärde på den ton som hamnar på svag taktdel eller genom överbindning.

Synthesizer
Instrument som återskapar ljud på elektronisk väg. Moderna synthesizers har ofta
förprogrammerade instrumental- och vokalljud.

Sång
Vokalkomposition med text, vilken kan sjungas med eller utan ackompanjemang.

Sångcykel
Svit av sånger avsedda som en musikalisk enhet, ofta byggd på en enhetlig text,
t ex en diktcykel eller en samling innehållsmässigt sammanhängande dikter.

Sångspel
Lättare form av opera med talad dialog.

Säckpipa
Skottlands nationalinstrument och ett av de äldsta musikinstrumenten.Säckpipan är ett
blåsinstrument med två eller flera rörbladspipor.Melodipipan och en eller flera bordunpipor är
monterade på en lädersäck.Luften blåses genom en smal pipa in i säcken eller genom en liten
bälg som hålls under armen.Alla pipor ljuder utan uppehåll så länge luft pressas ur säcken.