Igor Stravinskij 1882–1971

Rysk tonsättare, pianist och dirigent (från 1914 bosatt utanför Ryssland, amerikansk medborgare 1945). Han studerade komposition för Rimskij-Korsakov och lärarens inflytande märks i den bländande instrumentationskonsten i baletten Eldfågeln, som inledde ett tjugoårigt samarbete med Djagilev och Ryska baletten i Paris. Urpremiären 1910 betydde ett internationellt genombrott för kompositören, men det är först i de följande baletterna Petrusjka (1911) och Våroffer (1913) som hans egenart kommer till fullt uttryck. I Våroffer, vars urpremiär är en av musikhistoriens mest berömda skandaler, har det traditionella sambandet mellan harmonik och rytm sprängts. Det rytmiska elementet dominerar, och det var bl.a. detta som gjorde baletten till ett av den moderna musikens genombrottsverk.

Under perioden till och med första världskriget var rysk folksaga och folkmusik dominerande motiv. Vid samma tid komponerade han även musik för små och ovanliga besättningar, t.ex. de sceniska Les noces (1914–23, för solister, kör och orkester) och Historien om en soldat (1918, med recitation, dans och endast sju musiker). Det senare verket visar på påverkan från jazzen, vilket även är fallet med Ragtime (1918, för elva instrument).

I början av 1920-talet debuterade Stravinskij som pianist och komponerade bl.a. en pianokonsert (1924) och ett Capriccio (1929, för piano och orkester). Från samma tid är även operaoratoriet Oedipus Rex (1927), baletten Apollon Musagète (1928) och Psalmsymfonin (1930). Vid krigsutbrottet 1939 emigrerade Stravinskij från Frankrike, där han hade varit bosatt från 1920, till USA. En höjdpunkt i hans amerikanska period och i hela hans skapande är operan The Rake’s Progress (1951, Rucklarens väg), som inspirerats av den engelske 1700-talskonstnären Hogarths moraliserande kopparstick om huvudpersonen Rakewells väg från rikedom och ära till dårhuset och döden. Med sitt spel med stilkaraktärer, gamla operaklichéer och anspelningar på andra verk utgör denna opera det mest extrema exemplet på kompositörens collageteknik. Med sin TV-opera-balett The Flood (1962, Floden), betecknad som ’’musical play’’, skapade han en ny genre. Stravinskijs omfattande produktion, som spänner över mer än 60 års europeisk musikutveckling, gör honom till en av de mest betydande tonsättarna under 1900-talet. Om sin inställning till komponerandet som ’’andens fria forskning’’ har han skrivit bl.a. i en självbiografi och i boken Poétique musicale (1942, Musikalisk poetik).