”BEBYGG LOVÖ!” utropar muntra politiker när det är fest för företag och höga beslutsfattare.”Stockholm måste växa för att konkurrera med Malmö-regionen - vi behöver 600 000 nya invånare de närmaste trettio åren” säger progressiva långtidsplanerare och tittar på kartan över ännu gröna områden som kan bebyggas.

En Västerled över Lovö är en del i den långsiktiga planeringen för att öka Stockholmsregionens invånarantal och tillväxt. De elva miljarderna leden för närvarande skulle kosta, satsas som ett led i en regional utveckling, där Lovö är ett av de få kvarvarande områden som ännu har plats för en storskalig ny bebyggelse.Och visst finns det plats. Varför skulle några gamla gravfält från stenåldern behöva behållas? Eller bevarade bystrukturer från vår kulturs uppkomst? Skidspår, svampskog och levande jordbruk finns väl på andra håll. Att arkeologer och historiker anser Lovö omistligt för dagens och morgondagens forskning är bara gammalmodig nostalgi. Riksantikvarieämbetet och fornminnessällskapet ägnar sig åt särintressen. Bygg, bara bygg.

Eller ska vi kanske bevara det gamla, fina kulturlandskapet till kommande generationer genom att göra Lovö till ett kultur- och naturreservat, ett västra Stockholms Djurgården, där nuvarande och kommande västerortsbor kan hämta kraft och inspiration, uppleva naturen och tystnaden, fågelsången och lingonens glöd? Ska vi låta vandrare, skidåkare, svampplockare, ryttare, golfare, ornitologer, biologer och arkeologer även i framtiden få njuta av den unika och orörda kultur och natur som Lovö har bevarat i nära grannskap med storstadens tätbebyggelse?

Lovö är unikt, idag och om femtio år. Bevara Lovö!

Nätverket Värna Världsarvet/Stoppa Västerleden igen.