Min brudbukett!
Midsommarafton 1984 var en väldigt speciell dag! Det var nämligen min bröllposdag. Tidigt, tidigt på morgonen steg jag upp för att plocka min brudbukett på vår sommaräng. Här följer en beskrivning av den morgonen.
Den tidiga morgonsolen lirkade retsamt in sina gyllene strålar vid sidan om rullgardinen. Jag kisade mot klockradions neongröna siffror och upptäckte att de redan visade 06.10. Tydligen hade jag lyckats slumra till framåt morgonen, efter att oroligt ha snott mig fram och tillbaka i sängen halva natten. Nu krånglade jag mig ur det hoptrasslade lakanet och satte mina bara fötter på det ännu lite kalla men lena trägolvet. Det luktade sömn och varm andedräkt i rummet. Björn sov fortfarande och hans andetag var djupa och jämna. Jag förundrades över att han kunde sova så lugnt en dag som denna.
Försiktigt tassade jag bort till fönstret, lättade lite på den rosa rullgardinen och kikade ut. Det klara ljuset och allt det skarpt gröna slog emot mig med en nästan smärtsam känsla. Äppelträdens rosavita blommor log mot mig genom fönstret och under körsbärsträden låg tusentals vita blomflingor i det gröna gräset. Det var som om någon strött vita stjärnor på en smaragdgrön sammetsfäll. Himlen var så ljust blå att det i det närmaste stack i ögonen och inte ett moln syntes så långt ögat kunde nå.
Kroppen genomfors av en angenäm rysning och jag tassade tyst ut ur sovrummet och nedför den slitna trätrappan. Ledstången kändes slät och hal under min hand och tredje steget knarrade välbekant. Med en mjuk duns hoppade vår svarta katt ned från kökssoffan och kom mig till mötes. Han sträckte välmående på sig och hälsade mig genom att stryka sin varma, lena päls mot mina bara ben där de stack fram under det vita, tunna nattlinnet. Ännu lite sömnig böjde jag mig ned och kliade honom bakom örat. Det behagliga spinnandet startade genast och han puffade mig vänskapligt i sidan där jag satt på huk. "Idag ska det ske," viskade jag och reste på mig. Jag kände en ilning av begynnande nervositet i maggropen.
Jag öppnade farstudörren och alla sommarens ljud och dofter omfamnade mig. Naturen var vaken sedan länge och sjöd av liv trots den tidiga morgontimman. Bin och getingar surrade. Stora, pollentyngda humlor flög som vore de druckna där de sökte sig från blomma till blomma. Svalor svävade högt på den soliga himlen och deras svarta siluetter avtecknade sig skarpt mot den ljusa bakgrunden. De hade fullt upp med att finna föda till de pipande ungarna som ivrigt väntade i sina bon under takåsen. På telefonledningarna satt fler fåglar och tjattrade ivrigt med varandra. Vallmoblommornas röda kronor bugade sig välkomnande och vände sina vackra ansikten mot mig. De sotsvarta ståndarna stod i bjärt kontrast mot det vackert scharlakansröda. Spireans vita, skira plymer stod stolta i förgrunden.
Gräset var ännu en aning fuktigt av nattens dagg och mina fötter lämnade mjuka spår av nedtrampat gräs när jag barfota gick bort mot ängen. En stilla bris fick mitt nattlinne att bölja en aning och jag rös av välbehag. Doften av det friska gräset och blommornas honungstunga sötma fyllde mina näsborrar. Ängens timotej kittlade mina nakna ben och en gräshoppa spratt till och landade elegant på min arm.
Eftertänksamt och mycket omsorgsfullt började jag plocka av ängens blommor. Bland blåklockorna valde jag bara de största och kraftigaste. De välutslagna, ljusblå klockorna skälvde lätt på sina fina stjälkar. En glimrande daggdroppe trillade ut ur en av klockorna, gled nedför min hand och brast i ett skimrande glitter då den nådde marken. Prästkragarna genomgick samma noggranna besiktning som blåklockorna. De lysande, gula mittknapparna måste vara perfekta och inget av de lansettformade, vita kronbladen runt knappen fick saknas. Nu var det rödklöverns tur att sälla sig till buketten i min hand. Blommorna doftade av sockersöt nektar och den mörkrosa färgen var i perfekt harmoni med det ljusblå och vita i buketten. Små, svarta rapsbaggar, som sökt sin tillflykt till klöverblommans täta krona, skakades obarmhärtigt ut, föll till marken och kilade raskt mot nya mål. Prövande granskade jag buketten i min hand och en av blåklockorna fick ge vika för min kritiska blick. Nu var den fulländad. Mycket belåten och lycklig insöp jag doften av min bukett. Min brudbukett!
Copyright: Tina Pohl-Larsson
