Måndag 5/6-00
Jag drömde att jag vaknade i en sjukhussäng, alldeles ensam, och förlossningen var över. Och jag kom inte ihåg NÅNTING av den. Jag låg där och försöökte komma ihåg hur det hade känts när värkarna startade, hur Gunnar hade fixat så vi kom till sjukhuset, vad det var för dag, men det var helt svart i skallen. Gunnar var inte där. Jag visste att moderkakan inte hade lossnat och jag visste att vår flicka inte heller var där, men levde (bäbisen alltså).
Läkaren kom in, och det var Catarina, vår sekreterare. Hon berättade att jag hade förlorat 1 + 1 liter blod och att moderkakan satt fast. Jag sa att jag ville träffa min dotter. Plötsligt var jag uppe och vacklade omkring och letade efter Gunnar och efter bäbisen och efter de stora barnen också. Jag träffade många jag kände och förfasade mig inför dem, både att jag inte kom ihåg nånting och att jag inte visste var flickan var och att moderkakan inte ville lossna. Och jag visste ju inte ens om hon var född den tredje eller fjärde juni, det var nog värst av allt. Samma historia, alla lyssnade, men de byttes ut liksom innan de hann svara. Och ingen klarhet fick jag, utan vaknade av att jag var så kissnödig att jag fått värk i magen. Klockan var fyra på morgonen och Gunnar låg bredvid mig i sängen och bäbisen sparkade som vanligt. Jag kan ändå inte påstå att det var en riktig mardröm, jag var mest förvirrad och omtöcknad. (Vad skulle du ha varit om du hade förlorat två liter blod?!)
Resten av morgonen försökte jag somna om, men utan större framgång. En vilsekommen fluga kastade sig mot vårt fönster gång på gång.
Tisdag 6/6-00
Usch vad mycket gammalt skräp man samlar på sig! Hotelltvålar och parfymflaskor och sollotion från anno dazumal och använda rakhyvlar och jag vet inte allt. Minst hälften av allt som fanns där åkte all världens väg nu när jag bestämde mig för att packa badrummet. Ylva och Erik skulle hjälpa till. Följande dialog utspann sig:
1.
"Kasta den här"
"Jag vill inte"
"Då går du härifrån, jag vill inte ha barn här som inte hjälper till"
2.
"Kasta den här"
"Jag vill inte"
"Då går du härifrån, jag vill inte ha barn här som inte hjälper till"
3.
"Kasta den här"
"Jag vill inte"
"Då går du härifrån, jag vill inte ha barn här som inte hjälper till"
4.
"Kasta den här"
"Jag vill i..."
"Vad?"
"Jag vill sa jag"
Det är bara liiite tjatigt att vara förälder ibland.
Imorse på jobbet kom det ut ett mail om att det var storinformation i verkstaden klockan två. Jaha, nu ryker verkstaden, tänkte jag. Det har jag räknat ut sen jag började på Firman, att verkstaden sitter myyycket löst. Konstigt att den fått vara kvar så här länge, det är ett och ett halvt år sedan jag började. Klockan blev två och alla gick på information och jag skulle precis gå hem, och så kom Christer och frågade om jag skulle hem eller till informationen. När jag sa att jag skulle hem frågade han om jag trodde jag visste vad VD skulle säga på informationen. "Ja, han lägger väl ner verkstaden antar jag". Och så var det ju. Bor ni i Västeråstrakten kan ni läsa i morgondagens VLT att 160 personer varslas. När vi blev helt Alstom-ägda här i mars-april eller vad det var så gick Sverigechefen ut och sa flera gånger att "Det kommer inte att innebära några neddragningar i Sverige, vi har gjort vårt" Jo hej du. Som tur var var det ingen som trodde på det, inte hos oss i alla fall. För vår del på vattenkraftsidan innebär det ingenting att verkstaden läggs ner, vi är inte beroende av den. Det kan ju däremot bli effekter för enskilda individer om man gör uppsägningarna enligt turordningslistan. Jag kanske inte behöver ta beslutet själv att söka mig därifrån.
Barnmorskerapport från igår:
Vecka 32+5
Blodtryck 140/75 (Har du stressat hit? JA)
SF-mått: 30 cm, precis under medelkurvan, men inom normalavvikelsen. SÅ JAG ÄR INTE ALLS TJOCK!!
Onsdag 7/6-00
Jag kom just på att jag glömde att gratulera Sverige på nationaldagen igår, men Norge kom jag ihåg att gratulera den 17 maj. Är inte det symptomatiskt så vet jag inte vad som är det. Det har varit debatt en tid, den dyker upp varje år vid den här tiden. Ska svenska nationaldagen bli helgdag? Och varför blir det inte samma tryck på firandet i Sverige som i Norge?
Min åsikt är att det beror på att Norge faktiskt har någonting konkret att fira. De var ett ockuperat land och bröt sig loss. Varför är Svenska flaggans dag och svenska nationaldagen ens placerade just på den 6/6? Jag som har en Avdelning För Värdelöst Vetande som är så omfattande att den brukar konsulteras vid varje sådan diskussion som hålls vid fikabordet på jobbet, inte ens jag vet varför det är just den 6/6. Jag har någonstans i mitt bakhuvud en känsla av att det har någonting att göra med Gustav II Adolf, men jag vet inte vad.
Apropå Gustav II Adolf så är det väl honom skinnhuvudena borde fira istället för Karl XII som gick och förlorade hela imperiet. Sverige har aldrig varit så stort och dominant som det var under Gustav II Adolf den store, som faktiskt regeringen bestämt att han skall benämnas. Fast den diskussionen kanske jag ska spara till den 30e november.
Jaha, detta om den 6e juni, vad har då 7e juni anno 2000 bjudit på? Förstämning kan man väl säga. Regnet har vräkt ner och verkstaden står helt stilla. Fast det märks inte så mycket inne på kontoret, om man inte pratar med någon som varit ute på verkstaden. Det är varsel lagt på 160 personer som jag sa igår. 30 av dem är tjänstemän fick jag reda på idag. Facket har kallat till möte nästa vecka med anledning av detta. Går man strikt enligt turordningsreglerna så kan nedläggningen drabba oss på "storkontoret" också. Vi får väl se. Även om jag skulle bli uppsagd den här gången, som jag klarade mig undan förra, så slipper jag ju i alla fall vara på jobbet under uppsägningstiden. Bara en sån sak! Varslet lades ju igår, så senast 6e december måste uppsägningarna vara klara. Men, men den dagen, den sorgen. Och det kanske inte ens skulle vara en sorg, förutom att det ju kan vara lite besvärligt att få någon att anställa en när man är mammaledig. Pappalediga karlar brukar däremot få jobb väldigt lätt, de är ju så "duktiga". Men den diskussionen tror jag att jag lämnar helt, annars får den väl komma upp igen den 8e mars.
Torsdag 8/6-00
Torsdag utan skåjter, det känns konstigt... Fast å andra sidan skulle jag nog inte åkt i alla fall, för Gunnar är inte hemma och jag är förkyld. Varför är barn hundra gånger tjatigare när man inte orkar med tjat? Jag vill bara gå och lägga mig. Jag GICK och lade mig på eftermiddagen och tänkte få sova en timme eller två.
Minut 1: Erik färdig på toaletten
Minut 4: Ylva färdig på toaletten
Minut 7: Erik ropar att han går till sin kompis
Minut 20: Mäklaren ringer
Minut 25: Erik ropar att han går till sin kompis (samma kompis!)
Minut 48: Sjukgymnasten ringer
Sen gav jag upp. Snörvlar och fnyser gör jag hela dagaen. Fast det är väl kul som omväxling, jag har ju varit täppt i näsan i sex månader. Snor kanske kan vara ett avbrott i tristessen. Det värsta är att man blir så infernaliskt törstig av att vara snorig. Och infernaliskt törstig var jag redan innan, så resultatet har dessutom blivit att jag får lov att stiga upp på toaletten varannan timme på natten. Aj, mina stackars fogar! Och går jag inte upp så får jag magvärk. Örk, örk, nu ska jag sluta klaga och gå och dra nåt gammalt över mig.
Fredag 9/6-00
Och jag har trott att jag har varit täppt i näsan i sex månader. HA! Det har bara varit en ljum västanfläkt i jämförelse med det här! Fy för den lede! Att ett huvud kan vara så igenkorkat, det är helt otroligt! När man lyckes få andningsvägarna att öppnas lite grann efter att ha pumpat i sig en halv flaska Nasin i varje närborre, så håller det ca tre timmar. Och under den tiden rinner snoret istället :-/ Jag skulle ha varit hos sjukgymnasten på uppföljning av akupunkturen idag, men jag tog mig inte ens till jobbet. Jag lämnade de små liven på Sörby som vanligt, och sen åkte jag hem och lade mig och sov tre timmar till, efter att jag fått upp andningsvägarna på ovan nämnt sätt. Precis när jag hade vaknat till framåt elva så ringde Gunnar och sa att han var på kontoret och inte tänkte stanna hela dagen, så vi bestämde att jag skulle hämta honom när jag skulle hämta ungarna. Det var en pärs att köra in till stan och tillbaka. Usch och fy! Nej, ner med alla förkylningar och fram för mera ledigt! Vi får väl se om det blir någon hästhoppning på Strömsholm eller nåt födelsedagskalas för mig den här helgen.
Lördag 10/6-00
Grattis Nicklas som fyller kvartssekel och Jörgen som fyller primtal!
Om ni vill veta hur den här dagen har varit kan ni kopiera gårdagen och klistra in den här_____________. Förövrigt så tänkte vi ta tillvara den vackra sommarkvällen och grilla lite. Jag ska prova ett nytt recept på marinad, som är gjord på sesamolja, japansk soja och vinäger och sen kryddad med cayennepeppar, vitlök och ingefära. Till det ska det vara jasminris och en tomat-och löksås som man blandar ut med marinaden. Det blir lite asiatiskt. Det passar ju bra i det här huset. Vårt varumärke vid bjudmiddagar brukar vara just asiatisk mat. STARKT och GOTT tycker vi om. Och kanske smakar det rent av någonting, fast mina luktceller är helt bortdomnade.
Söndag 11/6-00
Idag har jag vikit tvätt, det tar aldrig slut. Jag hade tänkt att allt skulle vara tvättat när vi flyttar, men det blir ju bara mer och mer smutstvätt! Lakan och handdukar svämmar över källaren. Suck och stön.
Jag plockade också ner en lampa som vi haft i fönstret i trappen. Den har en röd sammetsskärm med veck och grejer som mamma sydde för hundra år sen när hon sydde lampskärmar i parti och minut. Den var ohyggligt dammig, så jag dammade den med dammvippa. Som om det skulle hjälpa! Damm sitter djupt i sammet. Tur vi inte har någon böjelse för sammetsgardiner! ATTJO! Nå, då tänkte jag, att man borde ju kunna tvätta av den lite med vatten. Och så gjorde jag, och det gick utmärkt. Sen gick jag ut ur badrummet och lämnade skärmen åt sitt öde. När jag tittade in efter en halvtimme så hade den ömsat skinn! I alla fall dekorband. De låg i prydlliga rader runt skärmen. De var uppenbarligen inte fastsydda utan limmade med högst vattenlösligt klister! Det blir till att starta en ny karriär som lampskärmsmakare när alltihop torkat!
Tisdag 13/6-00
Idag blev det klart med lånen, äntligen. Värdet på huset är skrivet på 935 000 så vi ska slippa topplån. Nu har vi börjat rensa det värsta rummet av alla: arbetsrummet! Attjoattjo attjo!! Det blir mycket damm i ett rum med dator, skrivare, skärm och scanner. Man får lov att ta paus och gå härifrån ibland för att inte få astma. Inte för att jag har anlag för det, men det finns ju nån slags mekanisk gräns för hur mycket partiklar i inandningsluften man tål. HUR ska man slippa dammet på dessa apparater?! Ja, man kan ju slänga ut dem, men hur kul är det då? Det måste finnas nåt sätt... Man kanske kan ha en bordsfläkt som blåser bort dammet från prylarna och blåser ner det på golvet där man kanske kommer med dammsugaren ibland? Eventuellt. Andra bra förslag mottages tacksamt!
Torsdag 15/6-00
Jaha, så äger man två hus. Det var nyckelöverlämnande och pengaskyfflande idag. Efter besöket på banken åkte Gunnar tillbaka till jobbet och jag åkte hem för att börja packa köket. Jag höll på hela eftermiddagen, utom en halvtimme när jag la mig och vilade. ONT får man av att springa omkring sådär, även om man inte lyfter. När Gunnar hade hämtat de små liven och lämpat av släpkärran hemma så åkte vi och kollade läget i huset. Det var rent, men en hel del grejer var kvar. Nån som är intresserad av en kokplatta från 1953, fyra diabilder från församlingsarbetet, tio kaffekoppar, en dunk spillolja, en galge, en uppsättning tvålar från duschen? Det var också lämnat 1,5 m3 olja i pannan utan att de krävt oss på några pengar för det, så vi får väl frakta bort deras skräp då... Ganska bra betalt vad jag har förstått.
Måndag 19/6-00
Grattis Anders 22 år och Malin 3 år!
Ha! Nu är jag tillbaka på neeetet! 15 m skarvsladd kan göra susen! Sen att den är dragen mitt på golvet genom hela huset är en petitess. Vad gör man inte? Surfa och hämta post kan jag göra från jobbet, så i den vägen har jag inte missat mycket, men man kan ju inte uppdatera då! Jag har nämligen inte tordats lägga in nåt FTP-program i jobbdatorn. Dessutom skulle jag få krupp av att försöka jobba på den, den är så slö så man avlider! Varje morgon när man kommer till jobbet och gör vanliga startproceduren, dvs slår igång datorn och går in i Lotus Notes för att kolla posten, gissa hur länge man får vänta? 12-15 minuter!! Och detta år 2000 på en internationell storfirma. Redan när jag kom dit i november -98 var den ohyggligt mycket slöare än den datorn jag hade på Förra Firman. Och det blir ju inte bättre med tiden.
Och jag har fått veta en hemlis!! En mig tämligen närstående person kommer att yngla av sig framåt vårkanten! Kul!
Flytten ja... Jag och kära svärmor tillbringade lördagen i köket. Jag kände mig som en lotta som ska utfodra ett kompani! Det var förmiddagskaffe med wienerbröd, lunch bestående av spaghetti och köttfärssås i ohyggliga mängder, sallad per kubikmeter, litervis med öl, tre stora rabarberpajer och litervis med vaniljsås och eftermiddagskaffe med bulle. Och så langning av övriga dryckesvaror hela dagen. Köket var iordning så att det fungerade redan till lunch, vi transporterade en hel del av den utrustningen själva i fredags. Framåt kvällen ordnade vi till soffhörnan med TV och video och ställde in den ohyggliga mängden TV-kanaler, ettan tvåan och fyran. Söndagen ägnades åt att försöka ta sig in i arbetsrummet genom uppackning av en kartong i taget, kaffeutspisning till halva grannskapet, och letande efter de kläder vi skulle ha på oss idag.
Idag har vi varit på födelsedagskalas för Malin som fyller tre år enligt ovan, och sen har jag börjat sortera upp all tvätt som jag visserligen hann tvätta innan flytten, men som fick flytta osorterad. Näst på tur står nog att försöka passa ihop det här husets fönster med befintliga gardinstänger och gardiner, och sen försöka tänka ut hur man ska lösa gardinproblemet där det inte finns befintligt material att tillgå. Inga fritidsproblem har vi i alla fall.
Någonting hände nog med bäbisen i helgen, för på lördagen rörde jag mig ganska obehindrat bortsett från mina vanliga fogproblem, men sedan igår kan jag knappt ta mig ner till golvet. Och då tappar man såklart allting på golvet! Just idag känns det som att bäbisen ligger på tvären, men den kanske är på väg att sjunka lite. Kanske blir krock med käre svärfar i alla fall den 2a juli?
Onsdag 21/6-00
Sommarsolståndet
Idag har jag ruinerat oss. Jag var in på MA:s tyger, en gardinaffär, och där blev jag kvar. Jag hade med mig en soffkudde för att få hjälp med gardinvalet till vårt gigantiska vardagsrum-matrum. Jag hittade en jättesnygg uppsättning i grönt och gult, precis som jag ville ha. Det är en kappa som ska sitta med kardborreband slätt mot stången. Den är sydd med breda motveck och så är den vågig nedtill så fodret syns (helfodrade gardinkappor, bara en sån sak!). Sen var det längder i samma gröna tyg, och innerlängder på halva bredden i enfärgat gult. Och så snygga omtag till det då såklart. Fattar ni vad dett innebär när man har fyra fönster?? Jag ska sy längderna själv, det sparar jag 2000 (ja, tvåtusen) kronor på. Det blir sexton längder à knappa tre meter. Det gröna tyget köpte jag med mig hem idag. 23 meter tyg till längder!! Halva den mängder till innerlängderna. Sen är det tyget till kapporna, med foder och sykostnad. Det blir... ähurm... 8000 kronor...
Fast å andra sidan så är inte jag den som byter gardiner stup i kvarten. De vi hade i gamla huset var samma i sju år. JO, jag tog ned dem och tvättade dem ibland. Gunnar blev lite upprörd. 8000!!! För gardiner!!! Fast sen när vi satt och åt så ville han köpa parabolsystem för 10 000, så då går det väl jämnt ut tycker jag. Och vi skulle ju ha ett ståndsmässigt vardagsrum bestämde vi ju.
Fredag 23/6-00
Midsommarafton!
Det har hänt nåt med min mage. Den har krympt. Och foglossningen är nästan borta. Om det betyder att bäbisen har sjunkit ner och fixerat sig så betyder DET att här behöver man inte vänta till den 26e juli! Frågan är om man behöver vänta in i juli överhuvudtaget. Jag tänker på att först när jag fick veta att jag var gravid var datumet beräknat till den 6e. Om det skulle stämma så är det tio dagar före det imorgon... Fast det tror jag inte riktigt på. Däremot tror jag det skulle kunna vara möjligt att krocka med käre svärfar den 2a juli.
Nu kan ju vän av ordning invända att det inte alls behöver gå fort även om barnet fixerar sig, men för mig har det gjort det de tidigare gångerna. Max en vecka efter fixeringen har förlossningen varit igång. Det lär väl visa sig. Jag ska till barnmorskan på måndag, då får väl hon konstatera om det är fixerat. Är det det så börjar jag vänta på allvar.
Och till sist: Glad midsommar på er allihop!
Måndag 26/6-00
5 pinnar muck!
Det _hade_ hänt nåt med min mage, det var ju det jag sa! Jag var hos barnmorskan idag och innan när hon som alltid frågade hur jag mår och så så sa jag att eftersom foglossningen är nästan borta tippar jag på ruckbart läge. Och så var det ju! "Tänk att känna sin egen kropp så väl att man märker sådant själv" sa hon och lät lite imponerad. Hihi! Nå i alla fall, jag fick en ny tid om två veckor, vi får väl se om jag hinner dit. Jag ska kolla i Ylvas journal hur långt före hon var "ruckbar", för längre än så hann hon inte i journalen. Däremot kände jag själv att hon fixerade sig ungefär en vecka före nedkomst. Jag tippar på att det blir om två eller max tre veckor. Vi får väl se hur det går med den gissningen.
Mera rapport som bara är intressant för den som själv väntar:
Graviditetsvecka: 35+5 (29+6)
SF-mått: 32 cm (27 cm)
Hb: 108 (116)
Glukos: 4,6 (3,8)
Blodtryck: 125/70 (115/65)
Fosterläge: H Ru (v.32+ H R)
Hjärtljud: 136 (v.32+ 148)
Fredag 30/6-00
Veckan som aldrig tog slut har nu faktiskt ändå gjort det. Jag jobbade visserligen bara 3,5 timmar idag, men ändå. Det tog den tiden att sortera upp det sista bland pappren. Och sen hittade jag en stor bunt med papper som skulle arkiveras! Jag som var säker på att jag gjort allt sånt jobb. Nåja, jag hann det också, men jag fick skippa att skriva fler kravbrev till kunden, det får Lasse fixa själv.
Klockan tjugo i elva lämnade jag arbetsplatsen för sista gången på myyycket länge. Det kändes lite konstigt. Och så får man ju nojiga tankar ibland. Här har man gått i massor med månader och skrutit om att man inte ska jobba på ett år. Tänk om det inte blir som det är tänkt? Vi har redan två friska levande barn, vad är det som säger att den tredje ska vara frisk och levande? Statistiken, i och för sig. Det är tydligen så att ju fler friska levande barn man får desto större är chansen att nästa också är frisk och levande. Ja, just nu är den definitivt levande i alla fall! Och har hicka. Det hade Ylva jätteofta när hon låg i magen, fast det fattade inte jag förrän hon kom ut och hade lika mycket hicka då. Det känns som pyttesmå regelbundna sparkar på samma ställe.
Klockan elva åkte vi till banken och fick våra pengar för gamla huset, och Richard fick alla nycklar. Så nu äger vi bara ett hus igen. Och ett sjättedels, om man räknar med stugan i Fullerö också. Det är nämligen ett delat hus, så ena halvan ägs av ett annat par, och "våran" halva ägs av Gunnar och hans bröder, så då blir det en sjättedel till oss.
När vi varit på banken åkte vi ner på stan och åt lunch tillsammans jag och Gunnar. Det är första gången på hela vårt förhållande vi har ätit lunch tillsammans på en vardag. Fast det räknas inte riktigt ändå, för vi var ju lediga.
Sen gick vi till en radioaffär och frågade om olika möjligheter att få fler kanaler på TVn. Ja digitalTV kan man ju ha och då blir det nån gång i framtiden kanske de här kanalerna om det löser sig med avtalen och reklamen och ett särskilt kort för TV3 osv. Lät ju jättebra, inte. Digitalparabol kan man ju ha men då kostar det si plus så och så var det det där med att boxen för de vanligaste kanalerna finns inte ännu. Lät ju också jättebra, inte. Bästa alternativet är nog ändå en hederlig analog parabol, men det gick inte att få klarhet i vad det kostade riktigt, och då måste man ändå välja mellan Viasat eller Canal Digital som leverantör. Suck och stön! säger jag.
Enklare var det när vi åkte till Bergströms plattsättning och frågade vad de ville veta för att lämna pris på ett nytt badrum. "Vi kommer och kollar" sa de. Så var det med det. Så nu får vi börja försöka bestämma oss för hur vi egentligen ska ha det.
Nu är det i alla fall SEMESTER!!! ÄNTLIGEN!
