Torsdag 7/11-02
Jaha, torsdag igen, dags för veckans uppdatering. Undrar varför jag bara uppdaterar på torsdagar? Tur det är Intresseklubb jag har och inte dagbok.
Helgen ägnades åt sortering av jultidningar som vi har sålt och äppelmoskokning. Mosk-okning? Hmm, intressant ord. Modren och jag brukar koka mos vartannat år. Av någon anledning brukar vi inte lyckas varje år. Och lika bra är väl det, för det vi gör brukar räcka ett par år. Lagom när söndagens skift var över drog jag igång diskmaskinen. Det blir mycket disk av äppelmoskokning. En timme senare började jag undra varför maskinen aldrig blev klar. Då hade den fastnat i diskprogrammet och stod och brummade och brummade. Jag slog av, den brummade vidare. Jag öppnade luckan. Den brummade vidare. Jag rev ut allt under diskbänken och klämde in mig där för att bakom rör, slangar och avgränsande träväggar dra ur kontakten. Äntligen tyst på eländet! Jag bankade och slog på maskinen och letade under efter nån svamp som kunde höra till översvämningsskyddet, men hittade ingenting mer än en odefinierad hinna på golvet och ett gäng dammråttor. I med sladden igen (ctrl+alt+del på diskmaskin), men den brummade bara, inget hände. Lät den stå ett tag, gjorde om samma sak, samma resultat. Sen ringde G. "Jaha, blir du försenad nu?" (Planerad hemresa onsdag den 6e) "Öh, va? Nej det tror jag inte" "Hm, vi får väl se, för diskmaskinen är trasig".
Måndag mådde E illa och hade ont i magen. Med tanke på hur många sjukor som går i byn så beslutade jag att han skulle få vara hemma även om jag misstänkte måndagssjuka. I fåfängt hopp kopplade jag in diskmaskinen igen, bara för att finna att felet kvarstod. Jag skjutsade iväg Y och I till Yvonne och åkte hem till sjuklingen, som faktiskt såg lite blek ut. Nåja, jag hann ju ta hand om disken i alla fall, det tog nästan en timme. Jihoo! Diskmaskinsreparatören hade inte tid förrän torsdag (idag). Sen tvättade jag och strök och var allmänt flitig. Sonen piggnade till framåt lunch utan att ha blivit sjuk, så eftermiddagen tillbringade vi med att spela Rollercoaster Tycoon. Jösses vilket roligt spel! Man ska bygga ett nöjesfält och sälja paraplyer och glass och torka spyor och klippa gräs tills man blir rik som ett troll och nått målet för banan man är på.
Tisdag ringde G och sa att han bokat biljett så han skulle komma hem på onsdagen (igår). Verkade skumt med tanke på diskmaskinen, men det var ju trevligt att han skulle komma hem! Klockan halv nio på kvällen ringde han igen "Tror du inte att det sket sig i alla fall!" "Jo" sa jag, "det har jag väntat på sen söndag". Det visade sig att det gått politik i hans projekt, kunden vägrade att betala om inte "någon" barnvaktar deras maskin "ett tag". "Någon" visade sig vara G, och "ett tag" var odefinierat, men rörde sig om två veckor. GRMBL!!!!
Onsdag kom jag på att G måste komma hem så vi kan fixa passen till de små liven. Annars skulle jag tvinga hans chef att åka dit med pappren så han får skriva på medgivande att de ska ha pass. Lätt panik utbröt. Chefen nekade hemresa, men frågade om det inte kunde gå med fax. Jag fick ringa till polisen och kolla. Jo det skulle gå bra bara namnteckningen var bevittnad. Så sen dess har vi försökt få igenom ett fax med hans medgivande. Eller tre rättare sagt, ett per barn. Ingen lycka än, men jag hoppas det kan ordna sig idag, och att personbevisen kommer idag så vi kan åka till polisen ikväll, de har öppet till sex på torsdagar. Sen blir det till att åka hem och packa. Sonen ska på sin första scoutövernattning. Jag skulle ha varit med, men eftersom inte G kommer så måste jag ju vara hemma. Som tur var så var det många föräldrar som sagt att de skulle vara med.
Puh!!
Jag tro Gs chef får lov att bjuda oss på en helg i Grythyttan eller nåt efter det här!Tisdag 12/11-02
13 minusgrader! Djupdykning i termovantslådan lämnade en del övrigt att önska. Es overall är för liten. Y har ingen riktig vintermössa. G kommer hem fredag, projektgenomgångar på jobbet hela veckan vilket innebär eget jobb plus användarsupport. Måste fixa barnvakt till onsdag och torsdag. Fixa inflyttningspresent till Syster Yster och Svåger, laga mat, tvätta och städa (när då?!) Passansökan är i alla fall inlämnad. Vi hörs!
Torsdag 14/11-02
2 dm snö! Vi har verkligen fått igen för den fantastiska sommaren! Årsmedeltemperaturen blir antagligen helt normal. Det är mycket som är normalt. Definitionen för "normal" ska tydligen vara "vad som är vanligt förekommande i en grupp". Alltså: På Kumla är det normalt att vara mördare, på AAs möten är det normalt att vara alkoholist och på Beckomberga är det normalt att vara psykotisk. Allt är relativt. Även så min städning. Mor passade de små liven igår och tyckte jag hade så rörigt. Det hade jag också tyckt i normala fall, men med G bortrest och tusen saker att göra så tyckte jag att jag hade snyggt. Jag hade ju både diskat alla nappflaskor och torkat golvet i köket. Sen att resten av huset ser ut som ett bombnedslag är en annan sak.
Jag har spelat in två filmer av Stanley Kubrick, Clockwork Orange och Barry Lyndon, så i helgen kan vi ha Kubrick-frossa mellan packning och städning. I alla fall undanplockning. Städfirman kommer på måndagen då vi är bortresta.
Förberedelserna för resan börjar falla på plats. Vi har bokat parkering på Arlanda, konstaterat att det tar sex timmar att flyga till Kanarieöarna, tagit reda på att det inte kommer att serveras kyckling på flyget, kvitterat ut de små livens pass på macken (i morse), insett att vi kommer att bo ovanpå restaurangen, och beställt resgodis till hela familjen (Campari, cyklop och fiaspel). Nu gäller det bara att hålla reda på biljetterna, packa, se till att G kommer hem och att lyckas stiga upp missinassen på onsdag för att packa in oss i bilen och dra iväg.
Tisdag 19/11-02
Semester!!
Förhoppningsvis. Jag tror på det när vi sitter på planet. Sista incheckning kl 5.20 imorgon bitti. Återkommer med rapport tidigast den 28/11. Eventuellt kan jag dyka upp på Succé i mellantiden, det beror på om de har dator på hotellet. Och det borde de väl ha?! Ha det så skönt hemma!
Torsdag 28/11-02
Nu är vi hemma igen. Veckan har bjudit på blandad kompott av det mesta. På minuskontot hamnar flera dagars våldsam förkylning och inställda barnaktiviteter. På pluskontot växlande molnighet, fint hotell och jättefina pooler. Och utflykten till Palmitos Park. Kommer ni till Gran Canaria nån gång ska ni absolut åka upp dit.
Naturen är ökenartad runtomkring, det ser ut ungefär som Grand Canyon eller Mexiko, med branta eroderade klippor och mycket kaktusar. Parken är en subtropisk oas, full av palmer och blommande hibiskus och bougainvillea. Rovfågelsshow hade de, det var udda, det har jag aldrig varit med om förut. Man satt högt uppe på berget i en amfiteater, och på klipporna ovanför stod falkenerarna, varav en var extremt lik Christopher Moltisanti (i Sopranos såklart!). Konferenciern stod nere i gropen. De började med att släppa iväg två örnar som flög ut över dalen. Jag vet inte riktigt om det var meningen att de skulle sticka iväg, men det såg mäktigt ut. En falk som fick visa precisionsflygning hade de också, och en glada(?) som fick sitta på huvudet på folk. Sen ville de ha hjälp från barnen i publiken. Fem frivilliga. Konferenciern berättade att vi skulle få se Gizmo, världens största och farligaste rovfågel, 20 kilo tung och 4 m mellan vingspetsarna, så det var bäst att barnen vinkade adjö till mamma och pappa. "Och här är Gizmo!" Så kom de runt hörnet med den minsta uggla jag någonsin sett. Papegojshow hade de också, i ett kafé. Papegojorna slog kullerbyttor och åkte rutschkana så det stod härliga till. Kolibrier, fjärilar, orkidéer och fiskar lyckades vi också se.
Annars har vi mest badat, både i saltvattenspoolerna och i havet, med jättestora vågor. E tyckte det var bäst när det var gul flagga. I sa: "Ida tycker om inte bada!" Det första som hände när vi kom till stranden var att en iskall våg slog omkull henne och sög ut sanden under hennes fötter. Sen gick hon inte i närheten av vattnet igen.
På det hela taget har det varit en bra vecka, även om både jag och G har varit tvärförkylda. Han har gått på Alvedon nästan hela veckan, jag klarade mig utan utom ett par dagar. De små liven har varit friska i alla fall, det är huvudsaken. I har lärt sig att hon flyter på sina armpuffar, och sparkar sig fram i vattnet. Och E klarade alla sina läxor inom utsatt tid, och till och med mer därtill, när han blev uttråkad på planet hem. Y hade problem med sina tänder. Först hade hon en som var så lös att hon inte kunde äta. Sen bet hon igenom tandköttet så sexårstanden sprack fram. Sen åt vi Toblerone och då försvann den lösa tanden! Puts väck, hon måste ha svalt den. Och allt på samma dag.
Gott om tid till släkten, gott om tid till de små liven, men dåligt med tid till G och mig. Vi får väl ta ifatt det nu när vi är hemma.
<A HREF="http://home.bip.net/maria.vabulis>Startsidan