Framställningen av Vin
Grekiska vingårdar är belägna på bergssluttningar på upp till 800 meter över havsnivån. Jordmånen är nästan uteslutande grusig kalksten. Men på senare tid då det har uppstått en större efterfrågan förekommer även odlingar på det bördiga låglandet. Det grekiska bergssluttningarna är idealt för vinodling. Det milda klimatet med mycket sol och lite regn gör att jordmånen inte blir för bördig vilket ger utmärkta skördar. Alla grekiska viner är framställda på ungefär samma sätt. Naturligtvis så förekommer det vissa skillnader beroende på vilken typ av vin man ämnar att framställa. Momenten för att framställa vin är:
Vinet är från allra första början ett resultat av luftens koldioxid vilken tränger in i vinlöven och bildar olika stärkelser. När sedan druvan suger i sig stärkelserna ombildas dem till fruktos och glykos. Under jäsning bildas sedan alkohol och koldioxid av sockret. Ju längre druvorna får mogna destå högre blir deras alkoholhalt senare. På vingården där druvorna krossas skiljer man druvskinnet från saften om man ska göra vitt vin . Ska man framställa rött vin låter man saften jäsa tillsammans med skinnet och kärnorna. För att bistå jäsningen tillsätter man jäst för att konvertera sockret till alkohol. Jäsningen sker i stora tunnor som är lufttäta vilket omöjligör oxidation och bakteriebildning. Jäsningen tar från tio till 30 dagar. Under denna process är det ytterst viktigt att temperaturen är jämn. Temperaturen ska vara ungefär 25 grader Celsius för bästa smak och färg. Efter jäsningen separerar man vinet från döda jästceller. Vissa viner klarnar snabbt, dvs att de gör av med de döda jästcellerna själva. De flesta viner måste dock genomgå en klarning för att bli av med restprodukterna från jäsningen. Dessa viner förblir oklara för en lång period. Vin åldras oftast i ek eller furu tunnor. Dessa tunor tillåter vinet att syresättas och vatten och alkohol att rinna av. Syrligheten minskas och vinet klarnar ytterligare. Vinets smak och arom förstärks av denna åldring samtidigt som vinet suger upp vissa smakinfluenser från trätunnan. Det finns vissa viner som har en benägenhet att ta till sig extra mycket träsmak, sk Retsina viner som har en alldeles speciell kådasmak. Åldring brukar oftast ta allt från några månader till flera år, beroende på den önskade kvaliteten på vinet. Överdriven lång åldring behöver inte betyda bättre viner. Vissa viner vinner inte på lång åldring, utan ska åtnjutas efter några månaders eller års åldring. Innan man tappar upp vinet i flaskor kan det behövas blandas med andra viner, filtreras eller tillsättas med bakteriedödande medel (naturmedel). Vissa viner låter man även åldras i själva flaskan, speciellt röda viner som kan vinna mycket på denna typ av åldring. |