”Jag känner inte ett enda övertygande  
               eller ens seriöst argument för  
               möjligheten av ständig tillväxt.” 

Ekonomisk tillväxt är idag en helig ko i den internationella ekonomins djurpark, den får inte ifrågasättas och allt annat bleknar i dess jämförelse. Tack vare den ekonomiska tillväxten ska alla få jobb, mat och husrum i sinom tid. Om vi sedan måste öka löneklyftorna, offra anställningstryggheten och beskära den offentliga sektorn på vägen dit så må det vara hänt. 
Låt oss först titta på måttet som används för att mäta tillväxt, BNP. BruttoNationalProdukten är ett flödesmått, och varierar således i förhållande till hur mycket varor som flödar genom samhället. BNP har dock sina uppenbara brister, bl a registrerar den bara de flöden som staten känner till, alla former av självhushållning och byten hamnar alltså utanför BNP (eller t o m sänker pga att man inte utnyttjar andra tjänster/varor). Likaså syns det inte i BNP om det är positiva tjänster/varor som flödar genom samhället (t ex hus och rörmokare) eller om det är negativa (som vapen och legosoldater). Slutligen vet man inget om medelsvensson i ett land bara genom att undersöka BNP, 99 procent av befolkningen kan leva under existensminimum, medan den sista procenten är ofattbart rika och ändå så har landet en hyfsad BNP. BNP är således inget smart mått att mäta med ur miljö- eller rättvise-synpunkt. 
 Låt oss nu studera själva tillväxten närmare, tillväxten ska hela tiden öka, gärna exponentiellt. Alla andra exponentiella tillväxtkurvor i naturen (t ex ökningen hos en djurpopulation) slutar med katastrof, dvs en mycket kraftig nedgång. Denna nedgång finns dock inte med hos de flesta ekonomers beräkningar, och det är oklart varför ekonomin skulle vara det enda undantaget. 
 Många ekonomer anser att vi måste ha en högre tillväxt för att klara de ökande miljöproblemen, problemet är bara att man oftast förstör miljön på vägen mot en högre tillväxt. Detta borde innebär att man kan rädda miljön genom att förstöra den? Aningens märkligt, men tesen används flitigt, bl a här i Finansplanen 1993/94:100; 

              ”Tillväxten skapar också de resurser som  
               behövs för att klara högt ställda ambitioner  
               när det gäller miljön och välfärden.” 

 Ännu en tanke som finns bland många ekonomer är utbytbarheten mellan olika kapital. Man kan t ex öka arbetskapitalet genom att offra lite av det ekonomiska kapitalet. Det finns t o m ekonomer som försvarar miljöförstöring med just det argumentet att det ekonomiska kapitalet ökar motsvarande. Försök att byta tillbaks då! När ska vi upptäcka att pengar inte går att äta? 
 För en tid sedan hörde jag om några ekonomer som försökte uppskatta vad det skulle kosta att återställa alla biologiska system på jorden. Man kom fram till X antal biljoner. Det skulle vara väldigt intressant att skicka ut dom i en  liten rymdkapsel med deras biljoner och be dem bygga en ny jord någonstans, tror du att de skulle lyckas? 
 Givetvis finns det en motpol till den ständiga tillväxten, nolltillväxten. De som förespråkar nolltilväxten pekar bl a på att trots att BNP ökar så minskar inte arbetslösheten. 
 Fenomenet med ständig tillväxt behandlar Kenneth Hermele i sin bok Ekonomerna, tillväxten och miljön, se bokrecensionerna. 
 Vad du som läsare inte får glömma bort är att jag inte är någon nationalekonom, detta är jag visserligen inte ledsen över, men vissa av mina argument har nog sina brister osv. Så tolka inte min artikel aom en absolut sanning, utan diskutera utifrån den och ta reda på mera om mytan om den ständiga tillväxten. Slutligen ett sanslöst citat av nationalekonomen Marian Radetzki; 

              ”Hållbarheten i den ekonomiska expansionen hotas  
               kontinuerligt av vår ofullständiga kunskap om  
               mänskiga aktiviteters följder för miljön.”