Just nu cirkulerar ett insamlings brev frän Greenpeace i Sverige.  Organisationen  samlar pengar i kistorna för att kunna dra igång en kraftfull kampanj mot bland annat bilkörning och oljeutvinning. 
 Det är ingen slump att bilhatama mobiliseras just nu. Den här hösten kommer vi att få bevittna nästa stora steg i kampanjen mot bilen och det moderna samhället. 
 I november avhålls ett internationellt toppmöte i Buenos Aires. Målsättningen där är att komma igång med den globala minskning av energikonsumtion som beslutades i Kyoto förra året. Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bärnslen exempelvis genom biltrafik utpekas som den stora boven. 

Enligt anklagelseakten bidrar utsläppen till att förstärka den naturliga växthuseffekten. vilket befaras få negativa konsekvenser i några länder. Problemet är bara att teorierna kring detta är långt ifrån vattentäta, och de temperaturdata som finns från mätningar visar ingen signifikant uppvärmning av jorden de senaste två decennierna. 

 Och även om klimatet skulle bli varmare så är det inte alls säkert att det beror på mänsklig aktivitet. Klimatet har förändrats av naturliga orsaker månen gånger tidigare. Det fanns en tid när vin odlades i Skandinavien, det vet alla som kan sin historia. 
 Ett varmare klimat är förknippat med många fördelar En klimatförändring som ökar andelen varma och fuktiga områden på jorden är sannolikt av godo för den biologiska mångfalden, eftersom sådana områden tenderar att vara förhållandevis artrika. vilket vi idag kan se i de så kallade regnskogarna. 
Ett mindre kallt klimat skulle också kunna innebära ett antal mer vardagliga fördelar, som reducerade uppvärmningskostnader,   mindre problem med snöröjning och färre dagar med traflk på isiga vägar. 
 Vi vet i dag ganska lite om vad som händer med den koldioxid människan släpper ut. Vi vet dock att enorma mängder försvinner ner i haven. En del går ut i atmosfären. men hur länge gasen överlever där vet vi inte. 
 Stora mängder koldioxid lagras dessutom i jordens skogar (det är av den anledningen skogarna ibland kallas sänkor i klimatdebatten). 
 Koldioxiden är en viktig livsgas, som har en kraftigt stimulerande effekt på växtligheten. Den som tvivltar på den strida strömmen av vetenskapliga rapporter i den frågan kan ju själv göra ett enkelt experiment och prova på att odla blommor på en balkong i närheten av en bilväg och studera de förbluffande resultaten. Kommersiella plantskolor använder sig ofta av växthus med koldioxidhalter som är tre gånger högre än de som förekommer i naturen i dag. 
 Det är inte konstigt. Jordens växtliv har utvecklats under perioder med betydligt högre koldioxidnivåer än dagens. Man skulle på goda grunder kunna hävda att växtligheten på jorden i dag lider av ett koldioxidunderskott. Men vad som totalt sett är en lagom koldioxidhalt är omöjligt att avgöra på rent vetenskapliga grunder. 

 Farhågorna för klimatförändring orsakad av bittrafik och annan mänsklig aktivitet bör tas på allvar, även om teorierna hela tiden måste utsättas för samma kritiska granskning som andra hypoteser. 

 Den bästa reaktionen på teorierna är i vilket fall som helst inte att stoppa världen, genom att strypa energianvändningen och skrota våra transportsystem. Nej, den bästa åtgärden är att låta klimatforskarna fortsätta med att ge oss mera kunskap om vad som händer, eller inte händer. 
 Medan vi väntar på besked kan vi lämpligen sysselsätta oss med att öka allas vår välfärd genom ekonomisk tillväxt, så att vi har handlingsberedskap om det visar sig att några länder i en framtid kommer att behöva vidta förändringar i exempelvis jordbruksproduktionen för att anpassa sig till en gradvis klimatförändring. 
 Att bakbinda händerna genom att försöka hindra den ekonomiska och sociala utvecklingen av ingen bra plan om man på allvar tror att vi står inför problem. En rik värld står bättre rustad än en fattig. (SNB)