| Så här går det till när man skapar pengar samt
utsätter dessa för inflation.
pengar En person, Dennis, köper en stol av en polare. Som betalning ger han en lapp där det står ”jag är skyldig dig 25kr”, en hemmagjord så kallad (skuld)sedel. -En peng är gjord. Polaren kan då använda denna skuldsedel till att köpa en tårta av Dennis. Eller sälja skuldsedeln till en annan polare som då kan köpa en tårta av Dennis. Han har då gjort en valuta som fungerar. Men om inte Dennis har någon tårta, eller någon tillgång alls överhu-vudtaget, kan skuldsedeln inte bytas tillbaka till något alls. (Fast han borde faktist ha sin nyinköpta stol, som i och för sig kanske bara är värd 10 kronor eller är borttappad.) Sedeln förlorar då i värde. Den utsätts för inflation. Ingen vill ha den och den är i sig inte värd något. (Bara en lapp). Det samma gäller
egentligen också riksbanken. Sedlar och mynt har inget egentligt
värde om dessa inte går att byta in mot något som motsvarar
dess värde. (Förr i tiden användes guld till detta.)
Så här går det dock inte till nu för tiden, inte på långa vägar. Riksbanken har inte tillgångar som motsvarar vad den utger sig för att äga, vad den ligger i skuld. Vari ligger då problemet med detta? Jo, om alla plötsligt
skulle inse detta på samma gång skulle ingen vilja ha pengar.
För de har ju inte något egentligt värde. Pengar är
ju trots allt bara en skuldsedel.
av jonas
|