Våld kan kort definieras enligt följande tre punkter: ( Ulf Norenius, Att vägra leva på knä) 
 
1.  A (på bilden symboliserad med Hammerstein från ABC warriors) dödar B eller tillfogar honom svåra lidanden. 
2.  A utför handlingen mot B:s vilja. 
3.  A utför handlingen medvetet och avsiktligt. 

Denna definition kommer jag i stort använda mig av under arbetets gång. Märk väl att både strukturellt och direkt våld går under de tre punkterna. Jag har generellt valt att låta all kamp som riktar sig mot system och institutioner gå under rubriken ickevåld. Blir våldshandlingen däremot riktat mot en levande varelse, fysiskt eller psykiskt, går den under rubriken våld. 

Legitimt och illegalt våld 
Används våld i konfliktlösning, vilket är en accepterad och vanlig metoden i konfliktlösning, kommer man in på frågan om vålds legitimitet. 

Är då våld enbart negativt eller finns det exempel på positivt våld? Att utföra en våldshandling benämns ofta som negativt men om målet är positivt och/eller legitimt blir följaktligen även våldet omnämnt som positivt. Som exempel på legitimt våld kan nämnas polis, fängelse och militär. Utomparlamentariska grupper som ser sitt mål som legitimt, och också har ett legitimt mål som t.ex. bättre miljö, får därför försvar för sina metoder genom detta resonemang. Hur detta står sig i en representativ demokrati, med lagar som ser till handlingen, är en helt annan sak. 

Men vem avgör vilket våld som är legitimt? Här i Sverige bestämmer svenska staten i god demokratisk ordning vilket våld som är legitimt. Dess repressionsinrättningar har därför automatisk legitimitet. Allt annat våld, illegalt våld, bemöts följaktligen med de medel nöden kräver. Blir det en konflikt om statens legitimitet uppstår en annan situation, vid t.ex. gerillakrig eller revolution. Bland annat andra länders stater, militären och/eller starka ekonomier får då makt att hävda vems sida som är berättigad att använda våld. En konflikt kan då uppstår mellan dessa. Då oftast på rent politiska grunder, inte humanitära. 

Gäller konflikten däremot två stater saknas plötsligt ett överordnande organ som kan avgöra vålds legitimitet. Här har man genom underliga internationella förhandlingar kommit fram till att erkänna våld med avsikt att säkra statens överlevnad som legitimt, men bara om detta innebär att staten representerar sitt folk och dess överlevnad är mer värd än människoliv. 

Direkt och strukturellt våld 
Om vi översätter strukturellt våld till indirekt våld blir begreppen troligtvis lättare att förstå. Effekterna av de olika våldstyperna är desamma, strukturellt våld bara försenat. Direkt våld är direkt skada, t.ex. mord och krig. 

Strukturellt våld dock är svårare att förstå. Aktören, den egentliga våldsutövaren, är svårare att upptäcka, då våldet endast syns då det övergår till direkt våld. Det strukturella våldet behöver inte var avsiktligt. Den globaliserade ekonomin är inte menat att vara förödande, men resultatet visar sig som sådant. Ett annat exempel på strukturellt våld är Nestlés uppmärksammade reklam för bröstmjölksersättning i tredje världen. Det  var inte menat att ta död på flera tusen barn varje år, men det gjorde det likväl.