|
Innan kåren öppnades kunde man läsa en del underliga uppgifter om den nya rörelsen, där man sjöng frälsningssånger på melodier som "Kom lilla flicka valsa med mej" och var utspökade i frälsningsarmékostymer, d.v.s. Fruntimren hade klänningar utan fjädrar och torn och på huvudet svarta s.k. Kyss-mej-om-du-kan-hattar, inuti fodrade med rött tyg o.s.v.
Det var en stor sensation när AT den 21 okt 1887 kunde meddela:
"En ark av Frälsningsarmén i Arboga, se där dagens stora nyhet. En kvinnlig löjtnant Jakobson är här för att rekognosera. Det lär vara meningen att här anlägga ett huvudkvarter för att draga till härnad mot syndens barn i Linde, Köpinge, Kungsör och Eskilstuna."
Några nummer senare meddelas:
"Frälsningsarmén är snart här. I slutet av nästa vecka hitkommer sex soldater för att på Söndag för första gången gå till storms mot samhället."
Under rubriken "Sista posten" finner vi den 18 nov -87: "I middags anlände hit tre kvinnliga medlemmar av Frälsningsarmén, en kapten, en löjtnant och en kadett. Om Söndag håller armén 3 möten i godtemplarhuset som upplåts 6 kvällar i veckan under ett år för 6oo:-"
Det fösta mötet hölls den 20/11 1887 av kapten Charlotta Andersson och löjtnant I. Thomson. Här hölls mötena fram till 1895, då en lokal på Hamngatan hyrdes. 1899 flyttade kåren in i lokalerna på Skeppargränd 5, som fick sitt nuvarande utseende vid tillbyggnaden 1921.
Ingen kritik mot flickorna.
Efter det första mötet skriver man: Frälsningsarméns sammankomst ha utövat en stark dragningskraft. Lokalen har varit till trängsel fylld. Mot frälsningsflickornas uppträdande kan ej ringaste ur ordningssynpunkt anmärkas. Ingen musik, ingen näsduksviftningar, inga blodröda standar har förekommit. De äro synnerligen besjälade av en varm övertygelse och näpperligen torde de för sitt nöjes skull paradera inför en mycket kritisk publik. Arméns gudstjänstordning är för våra förhållanden mycket
|
|
