Borlänge musikkår 35 år.
Den 14-16 aug. 1926 firade Borlänge musikkår firade 35-års-
jubileum. Som ledare för mötena hade inbjudits överstel. Klaus Östby och pastor Axel Öberg, Örebro, den sistnämnde såsom på sin tid varande en av musikkårens första musikanter.
   På lördagskvällen hölls en jubileumskonsert, som samlade fullt hus. Vi vore glada och lyckliga över att få börja vår högtid i Jesu namn. Musikmästare Karl Larsson läste såsom inledning en Davids psalm och hälsade så högtidens ledare och deltagare välkomna. Därefter vidtog ett musikprogram, som fick ett erkänt gott utförande. Överste Östby framhöll i sitt tal nödvändigheten av att vi alla levde så, att vi fingo någon behållning av livet. Vad som särskilt gladde översten var att musikkåren under alla år strövat åt det rätta hållet. Till sist läste översten Ps. 81. Pastor Öberg gav skildringar av de första årens strider. Den första musikkåren bestod, berättade pastorn, av 8 medlemmar (en sextett med trummor). Musikanterna hade sannerligen inga sötebrödsdagar, och ibland frågade de sig fruktande: Månne vi skola duka under! Ropkriget pågick även på den tiden, fast kanske i mera bokstavlig mening. Det kunde hända att Ropkämpen fick slag, så att han föll i diket, då han vågade bjuda ut sina "Rop". Allt detta orsakade emellertid ej att humöret förlorades. Man fortsatte att sjunga:

"Vår själ är fylld av heligt lov",  Brusten är  snaran " och "Strid för sanningen" etc. De röda tröjorna lyste som "himlarike". och snart blev det "eld" i Tunabygden. Förhållandena ha  emellertid under årens lopp förändrats till det bättre, och vi kunna i sanning säga: "Allt härintill har Herren hjälpt oss.
   Fanjunkare Öhrn uppläste ett av honom själv författat, humoristiskt poem. Överste Östby spelade ett pianosolo, och under hans ledning spelade hornmusikanterna till sist "Livräddningsgardernas marsch".
   Hlgelsemötet på sönd. Leddes av pastor  Öberg, som predikade över orden i Matt 7:12-14, varvid han särskilt framhöll lyckan av att äga Andens vittnesbörd i hjärtat och barnaskap hos Gud.
   På eftermiddagen skulle det vara friluftsmusikfest vid Gammelgården, men detta omintetgjordes av regnväder. Vi marscherade emellertid från Hushagen till vår lokal, där en musikfest hölls inför en stor skara åhörare. Pastor Öberg talade över orden: "Lova Herren, min själ". Stunden var alltigenom god och givande. Himlen klarnade så småningom, och kl 19 tågade musikanter och soldater under flygande fanor och klingande spel till Auktionstomten, där ett välbesökt möte hölls under ledning av adjutant Gustaf Bäck.
   Efter härpå följande marsch till lokalen började dagens sista möte. "Ja det är fröjd i min själ", sjöng strängmusikanterna i sin sång, vi kände också alla att dagen hade varit en dag, då vi fått dela glädjen och välsignelse med  varandra. Vittnesbördens rad inleddes av fanjunkare Öhrn, kårens äldsta musikant. Flera andra av de äldre musikanterna avgåvo också sina vittnesbörd. Musikmästare Larsson berättade om en man som en gång velat bli musikant vid en kår. Han hade emellertid först önskat veta villkoren, då det gällde avlöningen. Då han fått veta att ingen ersättning gavs, ville han då vist inte bli musikant, ty han hade tänkt sig att mat, husrum och kläder skulle ingå i avtalet. "Vi", sade musikmästaren. "äro lyckligast därför att vi få arbeta för den stora lön, som vi en gång i himlen skola bli delaktig av".  Överste  Östby talade om vikten av att läsa Bibeln och finna Gud. "Vi behöver, sade han, gods musikanter i våra kårer, och goda blir vi genom Honom, som vi får lära känna i Bibeln." Pastor Öberg hade som grund  för sitt tal valt orden: "Tagen på eder mitt ok", han själv var mycket glad över den stund, då han underkastade sig den store Läkaren och blev, som han sade. Andligt sinnad. Efter en härpå följande solosång av kapten Martin Ehnstedt avslutades mötet med bön.
   På måndagskvällen hölls ett musik- och avslutningsmöte, som leddes av DO, brig. Lundström. Brigadören läste  inledningsvis  Upp 5:7 och sade sig vara glad över at få deltaga  i högtidens sista möte. Han nämnde om hur musiken varit till nytta och välsignelse för många under gångna tider. Armémusikanter, sade han, har säkert en stor mission att utföra, vare sig det gäller sång och musik eller vittnesbörd", samt lyckönskade musikkåren till fortsatt framgång i arbetet för själars frälsning. Så vidtog ett gediget sång- och musikprogram. Särskilt tilltalande vore Östbys pianosolo och pastor Öbergs sång till violinmusik. Överste  Östby talade om den nya sången, Lammets sång. Han berättate åter något  från gamla tiders upplevelser. Fanjunkare Öhrn föredrog ånyo sina verser. Härpå avtackade adjutant Bäck ledare och deltagare för det stora intresse, som visats för jubileumshögtiden. Till sist överlämnade musikmästare Larsson fotografier av musikkåren till överaste Östby och pastor Öberg samt framförde å musikkårens vägnar ett tack till dem för att de hedrat dess jubileum med sin närvarp.
   Genom "Ropet" vilja vi nu till sist framföra ett varmt tack för de telegram, som anlänt till högtiden, och vi sänder samtidigt en kollegial hälsning till alla musikkårer landet runt. Må vi alltid få nåd att spela till Herrens ära!                               Dacid Larsson, vice musikmästare.