Kapten Hanna Andersson öppnade kåren den 4 dec. 1887 och det första mötet hölls i Mälthuset i Viken. Detta lyckades man sedan hyra fram till 1911 då man fick sin egen fastiget på Mariagatan 3. Fastigheten moderniserades 1944 och fick då sitt nuvarande utseende.

     Den 24 nov. 1887 berättar Stridsropet om en rekognoscering i Karlstad som ledde till att kåren i Karstad öppnades.
     "I två à tre dagar snodde stabsofficeren igenom staden för att erhålla en för verksamheten lämplig lokal, och ehuru många tillönskade honom lycka till i hans förehavande, tycktes dock våra möjligheter att erhålla en passande lokal vara mycket ringa. Till sist påträffa-

Adress: Mariedalsg.  3
              652 20 Karlstad
Tel.        054-21 08 38
Postg.   71 74 41 - 0

Kåren

Program

Historik
             Sid. Nr 2      Sid. Nr 3
             Sid. Nr 4      Sid. Nr 5
             Sid. Nr 6      Sid. Nr 7
             Sid. Nr 8      Sid. Nr 9
             Sid. Nr 10    Sid. Nr 10
             Sid. Nr 10    Sid. Nr 10

Ett ord på vägen

Nytt!

des ett stort, gammalt mälthus, och sedan dess ägare förnummit vår önskan erbjöd han sig att till den 1 dec. låta förändra detsamma till en för ändamålet lämplig sal. Detta gingo vi in på, hvarpå kontrakt upprättades. Sålunda blefvo vi i tillfälle att göra intåg i staden."
     Från det första mötet den 4 dec. 1887 rapporteras
Följande "Mycket folk var närvarande, men ingen själ sökte frälsning. De frikyrkliga i staden var emellertid mycket vänliga, och missionsföreningens strängmusikkår hjälpte ofta till i mötena. Inga av de kristna samfunden i staden var för övrigt ovänligt stämda mot Frälsningsarmén.
     En del oroselement började dock uppträda, och detta föranledde myndigheterna att förbjuda Armé att utsträcka sina möten längre än till klockan 21.oo. Detta förbud överklagades dock av kapten Hanna Andersson och blev upphävt av Kunglig Befallningshavande, vilket framgår av Karlstads-Tidning den 21 dec. 1887.
Under år 1887 hölls 624 möten och man bad med 720, och av dem blev inte mindre än 182 soldater.

Stridsropet den 24 dec. 1887.
Isen är bruten - 25 själar frälsta.
   Segern är vår ty vår hövding heter herren Jehova!.
   Det såg till en början hårt ut här i Karlstad, men nu är isen bruten och 28 själar har sökt och funnit frälsning! Flera bland dem har redan vittnat om sin lycka och glädje genom Jesus, och månget öga tårats vid åhörandet af dessa vittnesbörd. Den 13 var här marknad och då hade vi ett extra möte kl. 13 hvarunder 2 själar gråtande kommo till plattformen. Den ena af dem vittnade omedelbart därefter och sade: "Jag gick för en månad sedan hit för att bliva frälst, men då funnos ni ej här. Nu har jag gått enkom 3 mil för att bliva frälst och nu är jag det. Då jag kom till staden mötte jag en bekant som sade: Det är kallt i dag, kom med på krogen skall jag bjuda på en sup! Jag gick med, men supen kom ej genom mina läppar utan jag gick ut. Då ropade min vän: Varför dricker du ej? Nej, jag har ej kommit till staden i det ärendet, och så gick jag till Frälsningsarmén. Kommen in här bad jag: Käre Gud låt mig inte komma ut härifrån innan jag får min själ frälst! Och nu har jag fått vad jag sökte! Är du lika viss på frälsning som jag, så är det bra, sade han till kvinnan som böjt sig samtidigt. Ja, pris ske Gud, svarade hon!
   Halleluja möte blev det, och med tårar i ögonen deltogo alla närvarande Guds barn i sången.                                                                 H. Enström, löjtnant.