|
Slumcentralen, Vegag. 16 i närheten av Odenplan och 3:ans spårvagn gick dit.
Det var mycke snö och jag hade en tung väska att bära. När jag stod där fick jag syn på en polis på andra sidan gatan. Dit gick jag och frågade: "Vill konstapeln tala om för mig var Vegag. Är?" sa jag. "Ja med största nöje" sa han. Det är gatan som damen står på" och så gjorde han strong honnör. Allts stod jag i hörnet vid dåvarande EPA. Närmare nr 16 kunde jag ju inte vara och jag tåg hissen 2 tr upp. Det var ovant.
När jag ringde på dörren kom major Thamara Karlsson och öppnade och hälsade mig välkommen. Mitt meddelande 0m tågtider hade förväxlats, men hon var glad att jag kom fram. Adjutant Dagmar Aronsson kom med sängkläder från vinden.
Rummet jag anvisades till var vi fýra flickor om att dela. Underslafen i bäddsoffan blev min sovplats, en byrålåda och del i garderob fick jag disponera. Många läsare känner säkert igen sig! Maten, stekt korv, potatis och ägg, smakade bra efter resan.
Ja, för 60 år sedan var arbetet så annorlunda. Vi var 16-18 personer på Slumcentralen. Satt efter rang och värdighet runt det stora matbordet, hade morgonbön på knä efter frukosten fick sedan våra uppgifter för dagen. Gick glada och välsignade ut i tjänsten. Ja det fanns väl gråa dagar även då, men det är de ljusa man helst kommer ihåg.
På hösten kom jag till Krigsskolan tillsammans med ett 60-tal andra kadetter under namnet "De uthålliga".
Jag tackar Gud för ett långt och innehållsrikt liv, och för hans hjälp i allt. Innanför dörren på Slumcentralen hängde en vacker tavla med devisen: "Den plats i livet som Herren kallat dig till, är för dig en äreplats!" De orden har följt mig under livet.
Minnesord vid kårens 65-årsjubileum.
Nya syner - nya segrar för Guds rike i denna kära bygd.
60-årsjubileet har väl de flesta av oss i ljust minne. Det var ju samtidigt invigningen av vår nyrestaurerade lokal. Denna högtid leddes av vår DC major Helge Larsson med CS överste Erik Wickberg som hedersgäst. En glad och välsignad högtid.
Och nu har vi nått ännu en milstolpe - 65 år. Väl önskade vi att elden brunne lika stark nu som i forna väckelsetider, men vi vet att Herren är den samme. Hans kraft har ej förminskats. Låt oss samfält tacka honom för hans nåd emo´t oss intill denna stund och bedja om kraft att föra frälsningskriget vidare på vår kår. Leden har glesnat. Många av de äldre trogna kämparna har gått till sin belöning under de senaste åren. Vi dröjer i vördnad inför deras gärning. Men; till förnyad kamp än order delas ut! Låt oss än en gång vår fana veckla ut. Halleluja!
Fortsättning på nästa sida!
|
|
