Major Birgitta Karls-
son, här flankerad av fanjunkare Bertil Peter-
son, och de två tidigare kårledarna, major Britt Larsson och Monica
Johansson ledde Lindesbergs kårs 100-års-jubileum söndagen den 8 april 2001.



Verksamheten upphörde under år 2009

Kåren


Historik
            Sid. Nr: 2
            Sid. Nr: 3
            Sid. Nr: 4

Lindesberg 100 år.

In marscherade Örebro strängmusik och soldaterna i Lindesberg, ackompanjerade av Örebro hornmusik, upp på plattformen, där man välkomsthälsades av fanjun-
kare Bertil Peterson. Lokalen var dukad till fest och en

fulltalig publik hade mött upp. Mötesledaren major Birgitta Karlsson inledde med att läsa Ps. 145 och nedbedja Guds välsignelse, för att sedan lämna över ordet till hemförbundssekreterare Edith Magnusson. Hon uttryckte sin glädje över hornmusikkårens närvaro, som livade upp henne så att hon var lite orolig för hur det skulle gå med blodtrycket, så salig kände hon sig. Hon gav några glimtar från kårens historia och avslöjade att hon och ytterligare en närvarande, tillhörde den första solstrålegruppen, som invigdes i Lindesberg 1930. För övrigt den fösta invigda gruppen i Sverige!       
     Två tidigare kårledare var närvarande och Major Britt Larsson uppmanade kamraterna att "inte ge upp, utan kämpa vidare", och Major Monica Johansson gav sin hälsning med, "Av nåd får jag vara hans", som hon lärde under Lindesbergstiden.
     Högtidstalet, som hölls av major Per Larsson slutade med uppmaningen att fortsätta kampen mot Satan, det onda, till dess att mottot, "Lindesberg för Kristus" blir förverkligat."                                                                               PDL

Gullan Rooth, befordrad till härligheten den 1 april 2003
Hon föddes i Stockholm den 2 sept. 1910, och mycket tidigt fick hon följa med mamma Augusta och syster Irma till Filadelfia på Rörstrandsgatan. Snart kom hon också i kontakt med Frälsningsarméns och Stockholm 2, där hon blev gard och frälsningssoldat. 
   Efter studier började hon arbeta som expedit på Apoteksvarucentralen Vitrum. 1934 gifte hon sig med Rolf Rooth och fick döttrarna Gun-Britt och Else-Marie. Tillsammans flyttade de till Linköping och senare till Södertälje, där Gullan var kårchef för garderna. 1949 flyttade familjen till Lindesberg och Gullan engagerade sig i kåren som strängmusikant samt senare i Hemförbundet. Eftersom scoutverksamheten låg henne varmt om hjärtat startade hon också en grupp flickscouter. Gullan var mycket engagerad i barn- och ungdomsfrågor. Under en treårsperiod var hon Barnavårdsnämndens ordförande i Lindesberg. Där var hon också med om att starta Pakleken och senare också MHF:s barntrafiklekskola. I början på 1960-talet tillträdde Gunnel sin tjänst som korrekturläsare på Bergslagsposten och arbetade där under 20 års tid fram till sin pensionering. En ljus barndom färgade hela hennes liv och en aldrig slocknande spjuveraktig glimt i ögonen och ständigt lurande skratt har gjort att hennes lättsamma sällskap varit högt skattat av såväl familj son vänner och arbetskamrater.
   Gullan kunde  konsten att förstå allvaret men ändå behålla sitt goda humör. Det hjälpte henne i engagemanget för att få livets baksidor mindre mörka genom föreningen MHF och Vita Bandet. Gullan tillhörde också FA:s scoutförsvar. Hon behöll sin barnatro genom hela livet och vi är många som har omfattats av hennes böner, omsorg och välsignelse.
In i det sista var hon aktiv och tog del av allt som hände.
   Trots smärta och problem som mötte behöll hon sin humor in i det sista.
   Begravningsgudstjänsten ägde rum i Lindesbergs gravkapell. Officiant var Elsie Sjöö.                                                                                   
Mona Stockman.

Fortsättning på nästa sida.